Syftet med föreliggande studie har varit att utveckla kunskap om studenters motivation avseende val till högre utbildning. Den tidigare forskning som presenteras har dels genomförts ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där man visat hur traditioner hänger samman med individens val att utbilda sig, och dels utifrån motivationsteoretiska perspektiv som redogör för individuella motivationsfaktorer rörande utbildning. Föreliggande studie har syftat till att studera fenomenet ur det sistnämnda perspektivet. Med hjälp av en kvalitativ metod har intervjuer genomförts med sju studenter. Resultatet visade att studenterna hade motiverats att söka högre utbildning dels med anledning av att förvärva kunskap, dels för att i förlängningen få ett fast jobb med fast inkomst samt för att känna uppskattning från andra människor. Resultatet har analyserats med hjälp av Maslows behovsteori som inkluderar fem typer av mänskliga behov som människan motiveras av att tillfredsställa (Maslow, 1987). De mänskliga behov som synliggjordes i studenternas angivna motivationsfaktorer var behovet av trygghet, behovet av gemenskap, tillhörighet och kärlek, behovet av uppskattning, det kognitiva behovet samt självförverkligande. Vi har funnit två motivationsfaktorer som de mest tongivande. Den ena är att i förlängningen uppnå en trygg vardag efter avslutade studier. Den andra handlar om att förvärva kunskap om det valda ämnet. / The aim of the present study was to develop knowledge about students’ motivation regarding the choice to attend university. A presentation of previous research is given, including motives to attend university from a sociological perspective focusing on general traditions regarding higher education. Previous research also focuses on individual aspects through motivational perspectives regarding education. This study aimed to study the phenomenon from the latter perspective. Using a qualitative method interviews with seven students was completed. The results showed that the students had been motivated to attend higher education partly because of the desire to acquire knowledge and partly to ultimately get a permanent job with a steady income and to be appreciated by other people. The results have been analyzed using Maslow’s theory of needs that includes five types of motivational needs (Maslow, 1987). The human needs that were reflected in the students motivational factors was the need for safety, the need for love and belongingness, the esteem needs, the cognitive need and self-actualization. We have found two motivational factors as the most influential. One is the motivation to attain a safe everyday life after graduation. The second concerns the motivation to acquire knowledge about the chosen topic.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, skapa en djupareförståelse för hur unga vuxnas väg till studier på Fryshusets folkhögskola ser ut. Därtill ämnarstudien få en förståelse för de unga vuxnas upplevelser av sina studier på Fryshusetsfolkhögskola samt den betydelse dessa studier har för dem i deras liv och framtid.​ Utifråndetta syfte formulerades dessa frågeställningar: 1) Hur såg de unga vuxnas väg till Fryshusetsfolkhögskola ut? 2) Hur upplevde de sin studietid på Fryshusets folkhögskola? 3) Vilkenbetydelse tillskriver de sin tid på folkhögskolan efter sina avslutade studier? Studiens empirisamlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem tidigare deltagare på Fryshusetsfolkhögskola som idag studerar på högskola eller universitet. Uppsatsen har ettsocialpsykologiskt perspektiv med ett teoretisk ramverk som utgår från ett symboliskinteraktionistiskt perspektiv. Ramverket består av dessa teorier: Berger och Luckmanns teoriom att individen tillsammans med samhället skapas som en social konstruktion. Främstkommer deras begrepp primär och sekundär socialisation användas, men även begreppensignifikanta andra och resocialisation. I det teoretiska ramverket ingår även Cooleys teorierom spegeljaget och primärgruppen och Goffmans teori om identitetstypologi. Resultatenvisade att Fryshusets folkhögskola har haft en betydande roll för de unga vuxna. De ungavuxna hade gått igenom en förändringsprocess under deras tid på Fryshusets folkhögskola. Deunga vuxna upplevde att relationerna på skolan hade haft en stor betydelse för dem, främsthade lärarnas uppmuntran haft en stor påverkan för deras självförtroende. Slutligen visadeäven en positiv förändring hos de unga vuxnas självkänsla och identitet. Innan deras studierpå folkhögskolan hade samtliga av informanterna oavslutade gymnasiebetyg och enupplevelse av att sakna mål. Idag studerar de vuxna på högskola eller universitet och de ungavuxna har en positiv syn på framtiden och en känsla av tillhörighet i samhället.

University students’ approaches to learning influence academic achievement and qualities in learning outcomes. Approaches to learning develop in a process where student factors interact with factors of the learning context. Students’ subjective perceptions of their learning environment seem to be crucial. This thesis draws on an established research stand in aiming to contribute to a deeper understanding of how students adapt their approaches to learning to perceived contextual factors in a specific learning context. In three studies, conceptions for development and variation of approaches to learning among psychology students at a Swedish university are examined. Study I examined how approaches to learning vary with expected and final course grades, and student abilities to predict academic achievement (N = 189). Overall, students had low self-assessment skills, with students adopting surface approach to learning having the poorest skills. Students adopting a strategic approach to learning achieved high grades, while students adopting a surface approach to learning had poorer performances. Students adopting a deep approach to learning expected high grades but the exam did not favour a deep approach. Study II aimed at describing similarities in factors that psychology students themselves, despite them adopting different approaches to learning, considered influenced their studying activities. A selective student sample described their studying activities in repeated interviews (N = 11, N = 7). The development of approaches to learning was described as a negotiation where different aspects of learning were related to each other. The students described a common set of reference points: 1) previous studying activities, 2) course recommendations, 3) learning outcomes, 4) assessment demands, and 5) estimated effort. Despite great variation in students’ tendencies to adapt approaches to learning, the adaption process resulted in a gradual homogenization of studying activities. Study III examined whether minor variations in parallel learning contexts would give rise to differences in students’ regulation of approaches to learning and whether tendencies to vary differed between students with different approaches to learning (N = 195). All approaches to learning varied between learning contexts, but the strategic approach to learning varied less than surface and deep approaches. Students with a low surface, a high deep or a high strategic approach to learning varied most, while students with a high surface, a low deep or a low strategic approach to learning were more stable. The results show that approaches to learning among psychology students seem to develop in a process of negotiation where different aspects of learning are interrelated. For strategic reasons, examinations seem to drive students towards a surface approach to learning. Students’ shared interpretations of factors of the learning context seem to result in a gradual homogenisation of studying activities, despite different students showing different tendencies to adapt their approaches to learning to a specific learning context. A strategic approach seems optimal for academic achievement. In summary, this thesis shows how fine-grained studies can contribute to a deeper understanding of the context specific development of students’ approaches to learning. / Högskolestudenters lärstrategier inverkar på deras akademiska prestation och utvecklandet av olika kvaliteter i lärandet. Lärstrategier formas i en process där personfaktorer hos studenterna samspelar med lärkontextuella faktorer. Studenternas subjektiva föreställningar om lärmiljön tycks vara av avgörande betydelse. Avhandlingens syfte är att utifrån en etablerad forskningstradition bidra till en djupare förståelse av hur studenter anpassar sina lärstrategier till sina föreställningar om lärmiljön i en avgränsad lärkontext. I tre delstudier utforskas förutsättningar för lärstrategiers utveckling och variation hos psykologistudenter på ett svenskt universitet. I studie I undersöktes hur lärstrategier varierar med förväntningar på examinationsresultat, akademisk prestation och förmåga att predicera tentamensresultat (N = 189). Psykologistudenterna hade generellt svårt att göra en korrekt prediktion av sitt tentamensresultat. Det var allra svårast för studenter med ytinriktad lärstrategi. I enlighet med studenternas egna förväntningar uppnådde strategiskt inriktade studenter högre betyg, medan studenter med ytinriktad lärstrategi presterade sämre. Djupinriktade studenter förväntade sig att prestera väl men tentamen tycktes inte gynna en djupinriktad lärstrategi. Studie II avsåg kartlägga vilka faktorer psykologistudenterna själva ansåg påverkade deras sätt att ta sig an sina studier, med målet att presentera likheter hos studenter som anammar olika lärstrategier. Ett urval av studenter beskrev sina studieaktiviteter i upprepade intervjuer (N = 11, N = 7). Formandet av lärstrategier beskrevs som en slags förhandling där olika aspekter av lärandet relaterades till varandra. Studenterna lyfte fram fem referenspunkter: 1) deras upplevelse av tidigare studieerfarenheter, 2) kursrekommendationer, 3) lärande, 4) examinationskrav, och 5) uppskattad arbetsinsats. Trots stor variation i studenternas benägenhet att anpassa sina lärstrategier till lärmiljön ledde anpassningsprocessen till en successiv homogenisering av studieaktiviteter. Studie III undersökte om även mindre variationer i parallella lärmiljöer kunde ge upphov till skillnader i studenters reglering av lärstrategier och om tendenser att variera skiljde sig mellan studenter med olika lärstrategier (N = 195). Samtliga lärstrategier visade sig variera mellan lärkontexter, men strategiskt inriktad lärstrategi varierade i mindre grad än ytinriktad och djupinriktad lärstrategi. Studenter med låg ytinriktad, hög djupinriktad eller hög strategiskt inriktad lärstrategi uppvisade störst variation, medan studenter med hög ytinriktad, låg djupinriktad eller låg strategiskt inriktad lärstrategi var mer stabila. Resultaten visar att psykologistudenters lärstrategier verkar utvecklas i en process där de relaterar olika aspekter av lärandet till varandra i en slags förhandling. Av strategiska skäl driver examinationer studenterna mot en ytinriktad lärstrategi. En gemensam tolkning av faktorer i lärmiljön tycks resultera i att studenters studieaktiviteter successivt homogeniseras, trots att olika studenter visar olika benägenhet att anpassa sina lärstrategier till en specifik lärkontext. En strategiskt inriktad lärstrategi förefaller optimal för akademisk prestation. Sammanfattningsvis visar avhandlingen på hur kontextnära studier kan bidra till en förståelse av lärstrategiers utveckling. / <p>Avhandlingen är finansierad av Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Professor Petra Lindfors beviljades medel till en doktorandtjänst inom ramen för en strategisk ämnesdidaktisk satsning.</p><p>Vid disputationen var studie I och studie II inskickade till tidskrift men ännu inte publicerade.</p>

Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram. Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

Studien syftar till att undersöka studenternas uppfattningar om social interaktion och dess betydelse i distansundervisning. För att undersöka fenomenet social interaktion har Illeris (2018) teori och den fenomenografiska ansatsen tillämpats. Tio studenter från tre olika lärosäten har intervjuats. Studenternas uttalanden har varit en grund till fem beskrivningskategorier och är utfallsrummet av social interaktion. Kategorierna skapades genom att uppmärksamma likheter och skillnader i deras uttalanden. Resultatet tolkades för en djupare analys med Illeris (2018) teori. I resultatet framgick att social interaktion i distansundervisning uppfattas som ensamt. De interaktioner som begränsas av distansundervisning är kroppsspråk och ögonkontakt samt att befinna sig i det fysiska rummet. De begränsade interaktionerna som uppfattas som främst saknade för att tillgodogöra sig undervisningen är direktkontakt med lärare och samtal med kurskamrater. Studiens resultat visar ett behov av social interaktion för studenter som studerar på distans och har betydelse för att tillgodogöra sig undervisningen.

Ideologier är något som vi alla påverkas av både direkt och indirekt. Studien syftar till att utforska vilka ideologier som får genomslag inom den högre utbildningssfären, och om det föreligger några ideologiska värdekonflikter i det högre utbildningssystemet. Studien syftar vidare till att söka förståelse för ideologiernas tänkbara effekter på utbildningssystemets utveckling. Hur påverkas utbildningen av olika instansers ideologier och är dessa kompatibla med de som finns djupt befästa inom vissa lärosäten, det vill säga de frusna ideologierna? Under de senaste 30 åren har det skett stora reformeringar av den högre utbildningen i Sverige. Flera av dem till följd av Bolognadeklarationen 1999 och den process som initierades i och med den, vilka enligt många har lett till stora förändringar inom den högre utbildningssfären. I vår analys av utbildningsdokument formulerade på transnationell, nationell och lokal nivå i studien visar att akademisk frihet, autonomi och lärosätenas självständighet är återkommande punkter både i regeringsdokumenten och Bolognadeklarationen samt dess kommunikéer. Såväl tidigare forskning som analysresultatet på lokal nivå visar emellertid att en ökad styrning resulterat i att hämma förutsättningarna för dessa. Utöver dessa har anställningsbarheten fått en framträdande roll för både lärosäten och arbetsmarknad. Gör då detta att vissa ideologier blir mer framträdande medan andra får stå tillbaka? Resultatet visar att den svenska högre utbildningen i tilltagande grad anpassas utifrån en utbildningspolitisk agenda formulerad på EU-nivå. Den högre utbildningen har i högre grad kommit att anpassas och användas för att lösa samtidens samhälleliga utmaningar.

Forskning tyder på att covid-19-pandemin har påverkat studenters välmående negativt. Studenter som har studerat hemma under pandemin är mer stressade, känner mer ångest och känner sig ensamma samtidigt som symptom som tyder på depression förvärras. Enligt studier kan detta bero på en brist av sociala interaktioner som är en konsekvens av den sociala distanseringen. De senaste åren har forskning om spels påverkan på människors välmående fokuserat på de positiva effekterna som spelandet kan ha. Studier har visat att onlinespelande kan minska stressnivåer, öka emotionell stabilitet och kan vara ett sätt att socialisera. Syftet med denna studie är att undersöka hur studenters sociala välmående påverkas av dagliga digitala sociala interaktioner när studierna bedrivs på distans under en pandemi. De sociala interaktionerna var här onlinespelande där deltagarna kunde kommunicera och interagera med varandra via ett videosamtal. Studien bestod av en kvalitativ metod i tre delar med åtta deltagare. Samtliga deltagare studerar på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och upplever att de saknar dagliga sociala interaktioner. Del ett av studien bestod av ett frågeformulär framtaget för att mäta socialt välmående som deltagarna fick fylla i. Därefter deltog deltagarna i dagliga videosamtal där onlinespelet Skribbl spelades i 10 minuter. Efter en vecka med dagligt spelande hölls individuella intervjuer med varje deltagare, och därefter gjordes en tematisk analys av de transkriberade intervjuerna. Resultaten visade att sociala interaktioner via onlinespel kan användas som ett verktyg eller hjälpmedel för studenter att umgås digitalt. Deltagarna i studien uppgav att de uppskattade speltillfällena och såg fram emot dem. Deltagarnas svar tyder på att det finns potential att sociala interaktioner av denna typ kan öka socialt välmående hos studenter men det går inte att visa i denna studie. / Research has shown that the covid-19 pandemic has affected students' well-being negatively. Students that have been studying from home during the pandemic are more stressed, feel more anxious and alone, and symptoms of depression have worsened. According to research this can be due to a lack of social interactions, which is a consequence of social distancing. In recent years, research about games' effect on human well-being has focused on the positive effects that gaming can have. Studies have shown that online gaming can reduce stress levels, increase emotional stability, and can be seen as a way to socialize. This study aims to explore how students’ social well-being is affected by daily digital social interactions when studies are conducted online during a pandemic. Specifically, where the social interactions were through an online game where the participants could communicate with each other through a video call. The study had eight participants who are currently studying at The Royal Institute of Technology (KTH) and experience a lack of daily social interactions. The study consisted of a qualitative method divided into three parts. The first part consisted of a questionnaire that was developed to measure social well-being. After all the participants had filled in the questionnaire, they participated in daily video calls where they played the online game Skribbl for 10 minutes. After a week of daily gaming sessions, individual interviews were conducted with each participant. The interviews were transcribed and analyzed with a thematic analysis. The results showed that social interactions via online games can be used as a tool for students to socialize digitally. The study’s participants shared that they appreciated the gaming sessions and looked forward to them. The participants’ answers suggest that there is potential for social interactions of this kind to increase students’ social well-being, but it cannot be shown in this study.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och analysera traditionella könsmönsters påverkan på unga kvinnors upplevda utbildningsbehov. För att uppfylla syftet har studien avsett att besvara följande frågeställningar: Varför upplever unga kvinnor ett utbildningsbehov efter gymnasiet? Hur kan unga kvinnors utbildningsval i gymnasiet förstås och diskuteras utifrån ett genusperspektiv? Hur kan unga kvinnors investering i högre utbildning förstås och diskuteras utifrån ett klassperspektiv? För att uppfylla syftet har studien tagit avstamp från den kvalitativa ansatsen och detta för att söka djupare förståelse för det studerade fenomenet. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av ett målinriktat urval med följande kriterier: (1) kvinnor, (2) åldersspann mellan 20 och 30 år, (3) påbörjat en högre utbildning, (4) Universitets- och högskoleutbildning 3 år eller längre.  Studiens resultat visade på hur samtliga respondenter hade valt ”typiskt” kvinnodominerande programval på gymnasiet. Ett val som främst baserades på en vana och trygghet. Valet av program resulterade sedan i en upplevd missnöjdhet kring den arbetssituation de hamnade i efter gymnasiet. Denna missnöjdhet berodde främst på låga löner, dåliga arbetstider och begränsat inflytande över arbetets utförande. Av resultatet att tyda kan unga kvinnors utbildningsval genom ett genusperspektiv förstås som den konsekvens av att kvinnor och män socialiseras in i olika utbildningar och yrken på grund av deras kön. Mot bakgrund till detta såg respondenterna därför den högre utbildningen som ett verktyg i deras längtan efter en mer önskvärd framtid. Vidare kan man av resultatet tyda hur unga kvinnors investering i högre utbildning ur ett klassperspektiv kan förstås genom att den högre utbildningen anses inneha ett högt symboliskt värde. Ett värde som kvinnorna kan investera i för att höja sitt kulturella kapital och på så sätt öka tillgångarna av vinster och fördelar i framtiden efter deras avklarade utbildning. / The purpose of this study was to investigate and analyze the impact of traditional gender patterns on young women's perceived educational needs. To fulfill the purpose, the study was intended to answer the questions: Why do young women experience a need for education after high school? How can young women's educational choices in high school be understood and discussed from a gender perspective? How can young women invest in higher education understood and discussed from a class perspective? To fulfill the purpose, the study has taken its starting point in the qualitative approach and this in order to seek a deeper understanding of the studied phenomenon. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews. The selection of respondents was made through a targeted one with the following criteria: (1) women, (2) age range between 20 and 30 years, (3) has started higher education, (4) University and college education 3 years or longer. The results of the study showed that all respondents had chosen "typical" female-dominant program choices in high school. A choice that was mainly based on habit and security. The choice of program then resulted in a perceived dissatisfaction with the work situation they ended up in after high school. This dissatisfaction was mainly based on low wages, poor working hours and generally limited impact at work. From the results to be interpreted, young women's educational choices through a gender perspective can be understood as the consequence of women and men being socialized into different educations and professions because of their gender. Against this background, the respondents therefore saw higher education as a tool in their longing for a more desirable future. Furthermore, the results can indicate how young women's investment in higher education from a class perspective can be understood by the fact that higher education is considered to have a high symbolic value. A value that women can invest in to increase their cultural capital and thus increase the assets of profits and benefits in the future after their completed education.

Syftet med studien var att ta reda på om etablerad forskning om studenters stress är korrekt. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden var ett målinriktat bekvämlighetsurval, vilket mynnade ut i 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman.  Analysen av data visade att samtliga deltagare hade upplevt stress i samband med studier. Detta berodde till stor del på höga prestationskrav eller ökad arbetsbörda under tentamensperioder. Resultatet visade även att deltagarna upplevde ovisshet i samband med studierna samt en bristfällig självdisciplin, vilket ökade den upplevda stressen. Stressen resulterade i både fysiska och psykiska symptom. Deltagarna uppgav främst symptom som sömnsvårigheter, ångest och trötthet. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning då majoriteten av studiens deltagare uppgav bristfällig självdisciplin som en orsak till upplevd stress.

Trenden att gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet har på senaste tiden baraökat. Det är ungefär dubbelt så många elever som studerar på ett högskoleförberedandeprogram jämfört med antalet elever som studerar på ett yrkesprogram. Men studerar alladessa elever på högskoleförberedande program vidare? Hög andel gör inte det.Denna undersökning har haft som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkarungdomar på högskoleförberedande program att inte vilja studera vidare eftergymnasieexamen. Studien har även undersökt de vanligaste påverkansfaktorerna iungdomars karriärval, alltså gymnasievalet och framtidsvalet till antingen studier ellerarbete. Undersökningen är kvalitativt gjord med sju intervjuer med elever från årskurs trepå ett högskoleförberedande program i Eskilstuna. Frågeställningarna som besvarats iundersökningen var: Vilka faktorer påverkar valet till det högskoleförberedandeprogrammet i Eskilstuna kommun? samt Vilka faktorer påverkar elever påhögskoleförberedande program i deras karriärval i Eskilstuna kommun?För att kunna besvara dessa frågeställningar har teorier och begrepp, som SystemTheory framework (STF), Bourdieus begrepp habitus och kapital och Careership Theoryanvänts. Resultaten visar att föräldrar och vänner har stor påverkan i informanternaskarriärval, både i gymnasievalet och mot fortsatta studier. Vidare har bristandeinformation från grundskolan påverkat att ungdomarna valt vad de upplever som ett brettprogram. I sitt karriärval till antingen högre studier eller arbete, väljer informanterna idenna undersökning att inte studera. Anledningen till detta val är att de inte har motivationoch känner sig utbrända efter gymnasiet.