Trenden att gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet har på senaste tiden baraökat. Det är ungefär dubbelt så många elever som studerar på ett högskoleförberedandeprogram jämfört med antalet elever som studerar på ett yrkesprogram. Men studerar alladessa elever på högskoleförberedande program vidare? Hög andel gör inte det.Denna undersökning har haft som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkarungdomar på högskoleförberedande program att inte vilja studera vidare eftergymnasieexamen. Studien har även undersökt de vanligaste påverkansfaktorerna iungdomars karriärval, alltså gymnasievalet och framtidsvalet till antingen studier ellerarbete. Undersökningen är kvalitativt gjord med sju intervjuer med elever från årskurs trepå ett högskoleförberedande program i Eskilstuna. Frågeställningarna som besvarats iundersökningen var: Vilka faktorer påverkar valet till det högskoleförberedandeprogrammet i Eskilstuna kommun? samt Vilka faktorer påverkar elever påhögskoleförberedande program i deras karriärval i Eskilstuna kommun?För att kunna besvara dessa frågeställningar har teorier och begrepp, som SystemTheory framework (STF), Bourdieus begrepp habitus och kapital och Careership Theoryanvänts. Resultaten visar att föräldrar och vänner har stor påverkan i informanternaskarriärval, både i gymnasievalet och mot fortsatta studier. Vidare har bristandeinformation från grundskolan påverkat att ungdomarna valt vad de upplever som ett brettprogram. I sitt karriärval till antingen högre studier eller arbete, väljer informanterna idenna undersökning att inte studera. Anledningen till detta val är att de inte har motivationoch känner sig utbrända efter gymnasiet.

Social snedrekrytering till högskolan är ett sedan länge känt fenomen som innebär attmänniskor med föräldrar utan akademisk bakgrund söker sig till högre utbildning i mycketlägre utsträckning än de människor som har föräldrar med akademisk bakgrund. Eftersomdet redan finns bred forskning inom social snedrekrytering som fenomen, så valde vi attstudera vad som de facto görs, och kan göras inom ramen för studie-och yrkesvägledningen för att begränsa förekomsten av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie-och yrkesvägledares roll ser ut i arbetet mot social snedrekrytering till högre studier, och att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns för att motverka problemet. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där sju stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan intervjuades. Deras svar analyserades genom de teoretiska begreppen Habitus, kapital, handlingshorisont, och self- efficacy, samt jämfördes och analyserades mot tidigare forskning på ämnet,internationell såväl som nationell. Resultatet av vår studie visar att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet känner till fenomenet social snedrekrytering och samtliga har någon form av strategi för att minska den sociala bakgrundens betydelse vid karriärvalssituationer. Utifrån deras berättelser kunde vi lokalisera ett antal mönster som var genomgående för alla informanter vid deras arbete för att motverka social snedrekryering. Dessa mönster tematiseras genom tre olika teman: tidig vägledning, få eleven att tro på sig själv och vidgad handlingshorisont. Vår förhoppning är att studien kan komma andra till dels som ämnar att studera motverkandet av social snedrekrytering.

Alla har inte samma tillgång till den akademiska världen. De som kommer från akademisk bakgrund har både lättare att söka sig till och större chans att klara av och trivas i högre studier. Som ett svar på detta arbetar högskolorna och universiteten med breddat deltagande. ​Breddat deltagande är ett komplext begrepp som rymmer drivkrafter som spänner över ekonomi, utbildningskvalitet och social rättvisa. Studievägledarens yrkesroll och uppdrag är nära kopplat till arbetet med breddat deltagande, ändå har studievägledares upplevelser av begreppet inte undersökts. Syftet med den här uppsatsen har varit att nå ökad förståelse för hur gruppen studievägledare på Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet förstår begreppet breddat deltagande. Detta genom att titta på hur studievägledargruppen använder begreppet, hur de konstruerar breddat deltagande som viktigt och hur de konstruerar det som problematiskt. Undersökningen har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och som teoretiskt och metodologiskt ramverk används diskursanalys. Två intervjuer med en och samma fokusgrupp om sju studievägledare har genomförts för att samla in data. Datan har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Undersökningen visar att studievägledargruppen kopplar begreppet breddat deltagande tätt till den egna yrkesrollen och förstår det som mycket viktigt men svårdefinierat, som en central del i ett demokratiskt samhälle och som inkluderingsarbete. Begreppet förstås som studievägledares, andra yrkesgruppers, universitetets och samhällets arbete med olika insatser för att studenter ska känna till, kunna välja och vara kvar i eller avsluta studier – utifrån den egna viljan. Å ena sidan förstår gruppen breddat deltagande som positivt för både individer, universiteten, arbetsmarknaden och samhället i stort. Samtidigt framkommer en rad olika konflikter och svårigheter i studievägledargruppens förståelser av begreppet.

Higher education expands and Swedish universities are obliged to strive for widened recruitment (SCB u.å.; SFS 1998:1434). However, admission to university doesn´t mean a graduation is guaranteed and the teachers’ training programme for Swedish upper secondary education struggles especially with a large number of defections (UKÄ 2017). The student role concerns both rights and obligations (UKÄ 2020) but how does students perceive these aspects when failing an important exam? This study aims to demonstrate in what way students manage misfortunes in their studies and how this reflect the way they perceive their role as students. The empirical material consists of interviews with 8 teacher training students, all experienced in failing exams in one way or another. The analysis of the student’s reflexive processes is accomplished through the lens of different approaches of agency (e.g. Ketokivi & Meskus 2015; Erofeeva 2019) and Mead’s view of reflexivity within social interactionism theory (Lundin 2008). The result shows that failing exams has many implications for the student role, both practically and at an ontology level connected to the future role as a teacher. The students picture themselves as constantly trying to read what is asked of them since the requirements for passing an exam are vague and differ between courses. The students consider themselves responsible for failing, but when it comes to their strategies to comprehend a new test their agency has an outlook orientation including other actors, objects and material settings. This suggests that the students are in need of a concrete structure to accomplish their studies, which addresses time, physical objects and significant others.

Det pågår en stor förändring i arbetsliv och samhälle i samband med lansering av olika generativa AI verktyg som skapar innehåll varierande former. Centralt i debatten är ChatGPT, som har väckt mängder av diskussioner i media angående risker för missbruk, särskilt inom utbildningssektorn. Denna studie syftar till att skapa och bidra till förståelse över ChatGPT och dess användbarhet, samt utmaningar genom att analysera acceptansen hos lärare och studenter i högre utbildning. Detta genom att använda teorier från nya vetenskapliga artiklarna angående ChatGPT i högre utbildning, samt jämföra dem med kvalitativa data i form av perspektiv och åsikter från lärare och studenter, och slutligen analysera dem i ett samband med tidigare utbildningsteknologier. Studiens resultat tyder på att ChatGPT har relativt blandad acceptans och delvis haft fördelaktiga effekter på genomförandet av uppgifter i högre utbildning beroende på kunskapsämne. ChatGPT har redan uppvisat anmärkningsvärda förändringar i arbetsprocessen för både lärare och studenter, däremot förekommer det obesvarade frågor och etiska problematik vilket för närvarande förhindrar dess möjligheter som ett potentiellt revolutionerande utbildningsverktyg i högre utbildning.

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

Breddad rekrytering har resulterat i att en allt större andel studenter med psykisk funktionsnedsättning söker högskolestudier. Detta är en studentgrupp som, i vissa fall, har rätt till anpassningar i studiesituationen. I denna studie undersöktes studievägledares arbetssätt och upplevelser från arbete med studenter som har psykisk funktionsnedsättning och pedagogiskt stöd. Syftet var att ge insikt i studievägledares arbetssätt och upplevelser från detta arbete i en avgränsad kontext. För studiens ändamål nyttjades kvalitativ metod för datainsamling där åtta semistrukturerade intervjuer med åtta studievägledare verksamma vid fyra universitet genomfördes. En tematisk innehållsanalys visade att trots lokalt upprättade arbetsbeskrivningar återfanns ett kompensatoriskt arbetssätt bland samtliga. Studiens resultat och diskussion visar att studievägledarna upplevde ökad arbetsbelastning till följd av okunskap i omgivningen, stela ramar att arbeta utifrån och en ökning av andelen studenter med psykisk funktionsnedsättning. Vidare forskning behövs för att bättre förstå det arbete som studievägledare inom högre utbildning bedriver gentemot studenter med psykisk funktionsnedsättning.

Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer. Många av lärarna talar om seendet som det viktiga, att kunna bedöma det man ser och sitt eget arbete. Det är få elever som går vidare till högre studier inom konstområdet av dem som läser på estetiska programmet med bildinriktning. Anledningen till att de inte vågar satsa på något estetiskt yrke verkar vara den tuffa arbetsmarknaden och att de saknar stöd från sin närmaste omgivning, det vill säga familjen och skolan.

Gymnasiebetyg har länge varit det som avgjort vem som är mest och bäst lämpad förhögre utbildning, något som på senare år har börjat ifrågasättas. Vissa lärosätentillämpar ett alternativt urvalsförfarande till en tredjedel av sina utbildningsplatser,bland annat Malmö högskolas tandläkarutbildning. Med följande studie ämnar viundersöka vad som händer när det normativa sättet att bli antagen till högre studierutmanas. Syftet med studien är att skapa större förståelse för tandläkarstudenter antagnavia alternativt urvals upplevelser av urvalsförfarandet. Studien undersöker studenternasetablering på högskolan och de distinktioner som görs mellan de olikaantagningsgrupperna. Vidare undersöks också vilken betydelse urvalsprincipernamotivation och fallenhet har. För att analysera studenternas upplevelser applicerassociologiska teorier med hjälp av begrepp om positionering, kapital och distinktioner.För att svara på studiens syfte genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuermed sju studenter. Sammanfattningsvis kan vi utifrån studiens resultat konstatera attsymboliskt kapital är viktigt för inträde och etablering på fältet och att distinktionergällande egenskaper, bekräftelse och motivation görs. Det framkommer också attstudenterna vänder på den allmänna värderingen av teoretisk och praktisk kunskap ochatt de ser urvalsprocessen som en bekräftelse på både sin motivation och fallenhet.

Studiens syfte är att beskriva hur yrkesverksamma lärare i högre utbildning uppfattar att AI kan påverka både studenters kunskapsutveckling och deras undervisningsroll. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teori, tillämpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju lärare vid fyra olika lärosäten har intervjuats. Analysen utgick från en fenomenografisk analysmodell. Analysmodellen utgjorde ett underlag för att rekonstruera lärarnas utsagor efter den teoretiska utgångspunkten, i syfte för att visa ett utfallsrum på studenternas kunskapsutveckling. Resultaten visar att lärare har skilda uppfattningar om AI:s påverkan på kunskapsutvecklingen och på deras undervisningsroll. I relation till resultatet framgick det att AI kan utgöra en stödfunktion för att främja kunskapsutvecklingen. Vidare visar resultatet även att lärare kan uppfatta AI som ett hinder. Den bakomliggande orsaken ansågs vara fusk. Lärare tycks uppfatta att AI kan ha en positiv inverkan på deras undervisningsroll, genom att frigöra mer tid för interaktion med studenterna. Slutsatsen som kan dras från denna studie är, att AI inte bidrar till kunskapsutveckling. Lärare är medvetna om både möjligheterna och hinder som kan komma uppstå med användningen av AI. Kunskapen kring lärares uppfattningar om AI, kan bidra till ökad förståelse för hur AI kan nyttjas i syfte att främja studenters kunskapsutveckling. Det kan även utgöra ett underlag för vidareutveckling och anpassning av AI inom högre utbildning.