Studien undersöker fenoment lågutbildade invandrade kvinnors utbildningsstrategier i att välja korta yrkesutbildningar inom vård- och omsorg. Kvinnornas val sker i relation till sociala strukturer så väl lokala (familj) som samhälleliga och utbildningsmässiga. Verkligheten som omger kvinnorna är föränderlig och oförutsägbar vilket har både begränsande och möjliggörande effekt på kvinnornas handlingar. Uppsatsen avhandlar också kvinnornas upplevelse om sina närmaste strukturer i relation till hur majoritetssamhället/det institutionella samhällssystemet ser på dem. Studien använder sig av Bourdieus utbildningssociologiska teori om habitus, kapital och fält. Teorin ligger till grund för analysen av utsagor som framträder i öppna intervjuer vilka är temalagda och inbegriper kvinnornas upplevelser om vad som ligger bakom deras val av korta studier inom vård- och omsorg. Diskussionen av resultatet förklarar kvinnornas utbildningsstrategier som att den styrs av deras nedärvda sätt att vara, känna, tänka och handla – habitus. Kvinnornas investering av sina kapitaltillgångar tillskrivs ett värde och erkännande inom vårdyrken. Kvinnornas val av vårdyrken öppnar för dem möjligheter att frigöra sig både socialt och ekonomiskt samt bidra till förändringar i det sociala rummet vård- och omsorg. / Summary  The study examines the phenomenon of low educated immigrant women`s education strategies in choosing short vocational education and training programs. Women`s choises take place i relation to socal structures as well as local (family) as social and educational. The reality surrouding women is changing and unpredictable, which has both limiting and enabling effects om women`s actions. The essay also deals with women`s experience of their closest structures in relation to how the majority society/institutional society system looks at them. The study uses Bourdieu`s educational sociological theory of habitus, capital and field. The theory is the basis for the analysis of pronouncments that appear i open interviews.  The discussion of the outcome explains women`s educaton strategies as being guided by their inherited ways of being, feeling, thinking and acting - habitus. Women`s choice of healthcare opens up opportunities for them to free themselves both socially and economically, aswell as contribute to changes in social welfare and care.

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

This study examines American and British middle class expats’ educational strategies in Berlin, Germany, from a Bourdieusian perspective. I argue that globalization and an increased mover population make it necessary to study the expat population, a social group that has been largely neglected in sociological research. The study explores the elementary school choices expats make for their children in the host country and how their educational strategies relate to the expats’ inherited and acquired cultural capital. Information was gathered through the statements of six American and British interviewees, interviews which were conducted in fall 2018. The interviewees were asked questions about their elementary school choices, their educational priorities, pastime activities and their own upbringings. The educational strategies were similar to those of specific middle class groups that, according to previous research, are characterized by high cultural capital. The interviewees in this study did however prove to be more idealistic than those specific middle class groups, and they made adjustments to their educational strategies to cater for their expatriatism. The prevalence and importance of liberal values had been passed on to the interviewees by their parents. In terms of choosing schools for their children they valued individuality, independence and cultural diversity. They also valued cosmopolitanism. The interviewed expats did not necessarily see themselves as bound to one country or nationality and they wanted the same perceived freedom for their children. They primarily chose local public schools for their children in attempts to acquire cultural capital, to ensure that their children integrated culturally and developed a fluency in German. Local public schools was the natural choice for expats with German partners, while expats with expat partners often found it difficult to decide against private international schools due to their struggles with cultural integration.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

This study examines expats and their families in the canton of Zürich, Switzerland. Their reasons and choices regarding integrating (or not) into the Swiss society, educational strategies for their children and possessed capital assets upon arrival in Switzerland is the three problem statements being explored. Pierre Bourdieu’s´ sociology is the theoretical framework for this study – the concept of different types of capital and educational strategies are especially important in this regard. Interviews with female expats whose children attend the Inter-Community School Zürich (ICSZ) were conducted and the stated purpose of the study was obtained. This study concludes that these expat families choose the international grounds rather than the local, due to language barriers. The language makes it hard for both themselves and their children to integrate and/or feel part of the Swiss community and society. The expats are integrated into the international ´expat-bubble´ rather than the Swiss society or community, and the reason is due to the lack of time spent with the local people, not mastering the language and/or not being interested enough to make the effort to integrate. This specific group of expats can be seen as an ´international elite- group´, based on their assets of capital, their cosmopolitan lifestyle and international social grounds.  These expats value their capitals highly but is not stating that one specific capital is more needed than another; all their assets are of worth and they do not consciously use a specific capital for their integration.

Den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) infördes 2011 med syfte att bredda upptagningen till lärarutbildningen. Utbildningen riktar sig till personer som redan studerat en universitets- eller högskoleutbildning, och som bedöms ha tillräckliga ämneskunskaper för att bli lärare efter tre terminers komplettering av utbildningsvetenskap och VFU. Syftet med denna undersökning är att beskriva vilka som väljer att läsa till att bli lärare via KPU, och varför de valt denna utbildningsväg. Uppsatsen tar utgångspunkt i en utbildningssociologisk forskningstradition grundad av Pierre Bourdieu, där nyckelbegreppen kapital, habitus och utbildningsstrategier hämtats. Materialet för studien utgörs av individbaserad statistik från SCB samt sjutton intervjuer med studenter som läser KPU. Resultatet visar bland annat att KPU-studenter primärt söker sig till utbildningen på grund av starka ämnesintressen och att drygt var fjärde KPU-student har en förälder som jobbar som lärare. Utbildningen attraherar ett stort antal personer som väljer att återvända till utbildning efter flera år i arbetslivet. Sammantaget kan man se att KPU fyller en central funktion genom att den fångar upp studenter med starka ämnesintressen som troligtvis inte skulle ha sökt sig till, eller genomgått den ordinarie ämneslärarutbildningen.

Transnational population migration is a multifaceted phenomenon that has been shaping human history and continues to shape the world today. War and conflict are among the major drivers of forced migration. The full-scale war waged by Russia on Ukraine on 24 February 2022 caused an unprecedented mass migration of the Ukrainian population with millions of refugees scattered across Europe. This study explores migration decisions, education strategies, and experiences of Ukrainian wartime refugees with school-aged children in Sweden. Taking a qualitative approach and following the sociological tradition of the French sociologist Pierre Bourdieu, the study examines what considerations determined the families’ decisions to leave Ukraine and seek refuge in Sweden; how the families navigate the Swedish school system and perceive the changes in their children’s education trajectories caused by the war and migration; and how various forms of the families’ capital shape the children’s migration and education trajectories in wartime. Data collection involved 20 qualitative in-depth semi-structured interviews with parents of school-aged children who left Ukraine after 24 February 2022 and at the time of data collection, were living in Sweden. The findings reveal the following: (1) migration decisions of the families were driven by the perceived immediate threat to life and physical integrity for some, and by the increasing uncertainty caused by the war for others; (2) their routes to Sweden were to a great extent determined by the earlier accumulated social capital in the form of personal contacts, but also by work-related arrangements, and by random volunteers encountered in other European countries; (3) at the time of heading to Sweden, the country was widely perceived by the families as a child-friendly destination; (4) the families’ practices of navigating the Swedish school system appear to depend on the volume and composition of their capital and can be categorised as the Proactive, the Reliant, and the Oblivious; (5) the families’ perceptions of the changes in their children’s education trajectories caused by the war and migration are characterised by ambivalence leading to some of the children’s “double schooling” in Sweden and in Ukraine as the families struggle to establish and/or maintain their social standing in both countries. The study is among the first to explore the migration decisions and experiences of Ukrainian refugees in the context of Russia’s full-scale war against Ukraine, and, to the best of our knowledge, the first to explore the experiences of Ukrainian refugee families of Swedish schools. It adds to the existing body of literature on the forced migration and education of refugee children by shedding light on the lived experiences of transitioning from one education system to the other at a time of war and uncertainty.