Facebook är idag världens största sociala nätverk och är även den sociala plattform som visat sig vara populärast bland studenter. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur dagens generation studenter använder sig av Facebook i relation till sin utbildning. Studien riktar sig till den högre utbildningen och har avgränsats till att belysa hur studenter från det systemvetenskapliga programmet och juristprogrammet har tillämpat användandet av Facebook. En fallstudie med kvalitativa metoder genomfördes där 9 individuella intervjuer har gjorts. Tidigare forskningsresultat inom samma ämnesområde tillsammans med teoretiska utgångspunkter utgjorde grunden för analysen. Detta analyserades sedan i relation till det intervjumaterial som samlats in. Befintliga teorier har kunnat testats och tolkats i relation till intervjumaterialet. Studien resulterade i en riklig beskrivning kring hur studenter använder Facebook och den inverkan användandet kan ha. Studenter samarbetar, utbyter information och delar med sig av sina färdigheter från deras erfarenheter till varandra. Studenterna kan på så vis ta till sig informellt lärande som bidrar till den formella utbildningen och underlätta studiearbetet hemifrån. Resultatet som framkom från denna studie återspeglar och styrker även resultat från tidigare undersökningar som gjorts inom samma ämnesområde. / Facebook is today the world's largest social network and is also the platform that has proved to be the most popular among students. The purpose of this study is therefore to provide an insight into how today's generation of students use Facebook in relation to their education. The research question addressed how students in Sweden who study the system science program and the law program have used Facebook in their education. A case study with a total of nine interviews were conducted. Previous research results in the same subject area and theoretical starting points provided the basis for the analysis and were analysed in relation to the interview material. Existing theories have been tested and interpreted in relation to the interview material. The result of the study provided a deeper insight into how students use Facebook and the impact the use may have. Students collaborate, exchange information and share their skills from their experiences to each other and can through interaction with their classmates on Facebook, take on informal learning which contributes to the formal education as well as it can facilitate theirs studies from home. Several of the results obtained from this study reflect and support the results of previous studies.

The purpose of this study was to investigate the experiences of studying amongst people with a neuropsychiatric disability who received support from the model Supported Education, and people who did not get this support. Another purpose was to discuss if the model could be suitable for this group. The study also shows how some support options for this group were inspired by the support given to two other groups with disabilities. The research method had a narrative approach, where fourteen participants were asked to write a short reflective narrative about their experience of studying, with/without the support from Supported Education. The stories were analysed with narrative analysis. The result shows that the persons without support from the model used the family as their primary support, and that support from formal support givers was slow, especially before the participants could show that they had a diagnosis. The persons who received the support from the model were generally satisfied with the support they got, and did not emphasize the family as support givers in the same way. The analysis shows how it could me valuable to use Supported Education for people with a neuropsychiatric disability, not only because it helps them to study, but also helps them gain higher self-esteem through personal development.

Detta arbete har sin utgångspunkt från en matematikdidaktiks delkurs för blivande grundskolelärare i F-3. Där möter studenterna flera olika skriftliga och muntliga examinationsformer, men ingen som inkluderar digitala medier. Den här studien utgår ifrån en examinationsuppgift som examineras på två olika sätt. En grupp examineras genom en filmuppgift och en grupp examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift. Syftet med denna studie är att undersöka om variation av examinationsformer kan möjliggöra för studenterna att uttrycka sin kunskap på olika sätt, genom att använda de olika examinationsformerna.

Syftet med studien var att undersöka hur socionomstudenter med arbetarklassbakgrund upplevde universitetsmiljön och det sociala umgänget vid universitetet. För att svara på studiens syfte användes en kvalitativ metod, där åtta intervjuer genomfördes med socionomstudenter från tre olika universitet i Sverige. Studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och med Pierre Bourdieus teorier om kapitalformer och habitus, samt Everett Stonequists begrepp ”the marginal man”. Studiens resultat visade att den första tiden präglades av spänning och oro för socionomstudenterna, då miljön var främmande för dem. Den visade också att det initialt var krävande för studenterna att socialt integreras med övriga studenter. Studien visade att efter en tid vid universitetet, blev studenterna mer bekväma i universitetsmiljön. De flesta hade assimilerats in i universitetsmiljön, det vill säga att studenterna accepterade de normer och förhållningssätt som råder vid universitetet, och kände en tillhörighet till andra socionomstudenter. Slutsatsen visade att de olika kapitalen studenterna hade med sig från uppväxten, hade betydelse för hur upplevelsen av universitetsmiljön blev. Det var framför allt den nya kulturen som var av ett annat slag än vad de var vana vid. Det visade också att ”the marginal man” uppstått hos socionomstudenter på grund av olika sociala kontexter. / The purpose of the study was to examine how social work students with a working-class background experienced the university environment and the social interaction at the university. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used, where eight interviews were conducted with social work students from three different universities in Sweden. The data were analyzed with a qualitative content analysis and with Pierre Bourdieu's theories on capital and habitus, as well as Everett Stonequist's concept “the marginal man”. The results of the study showed that the first period at the university was characterized by excitement and anxiety for the social work students, since the environment was foreign to them. It also showed that it was initially demanding for the students to be socially integrated with other students. The study showed that after some time, the students became more comfortable in the university environment. Most had been assimilated into the university environment, which means the students accepted the norms and attitudes that prevailed at the university and felt a sense of belonging to other social work students. The conclusion was that the different forms of capitals had an impact on students’ experiences of the university environment. It primarily the university culture that was new to them. Belonging to different social contexts generated experiences related to “the marginal man” among social work students.

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare vid ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning arbetar med breddad rekrytering, samt om de ser några utvecklingsområden i arbetet. Studiens titel Sesam, öppna dig! är inspirerad av sagan om Alibababa och de 40 rövarna. I sagan får Alibaba tillgång till en magisk trollformel, som öppnar en grotta full av värdefulla skatter. Det är bara de som kan trollformeln som kan komma in i grottan. På samma sätt menar vi att det enbart är vissa som har tillgång till högre utbildning. Genom sitt arbete kan dock studie- och yrkesvägledarna öppna upp sitt lärosäte för fler.    För att få svar på våra frågor om det valda ämnet, har vi gjort en kvalitativ studie och intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning. Respondenterna har svarat på frågor kring sitt arbete med breddad rekrytering, deras upplevelser av det och om det finns något som de tycker kan göras annorlunda. De har även fått berätta om sin syn på breddad rekrytering i stort.   Resultatet visar på en gemensam värdegrund som alla våra respondenter utgår ifrån i arbetet med breddad rekrytering. Det visar också att det finns olika föreställningar om vilka breddad rekrytering är till för, samt att de arbetar på olika sätt och ibland utifrån olika ugångspunkter även om det är mot samma mål.    Analysen av resultatet har gjorts utifrån teorin Social justice och utifrån en modell baserad på fem steg för en social rättvis inställning till karriärvägledning, samt utifrån teorin Sociodynamic counseling.

AbstractDue to widening participation in higher education, so-called språkverkstäder (academic writing centers) have been founded and are now present at most of the larger Swedish universities. The main activity at writing centers are individual tutorials in academic writing, reading and study skills. At most of the writing centers, tutors also give lectures and workshops in general academics, sometimes in cooperation with the university teachers at the departments. The aim of this study is to broaden the knowledge about a group of tutors who work with students in study difficulties in extended tutorials. Research questions are asked about what jurisdiction the tutors have over the professional work with the students, both in the individual tutorials and in other work tasks at the writing centers. Through interviews with eight tutors, data were collected and analyzed using qualitative content analysis. Based on the theoretical approach of critical pragmatism, democratic goals like inclusion of all, are associated with the tutors’ descriptions of what in this study is regarded as a special educational work at the academic writing centers. As an analytical and interpretive frame categorial and relational perspectives together with Abbott’s theory about jurisdictional control over expert labor are used. The result shows that the tutors’ claim over their professional work with students in study difficulties vary. The jurisdictional claim depends upon the tutors’ educational background, on how the area of work and knowledge are defined and on how it is described, understood and negotiated by other professionals at the university. In the struggle about who should do what to whom the students in study difficulties are at risk to becoming invisible. Further, the jurisdiction depends upon how the tutors perceives their democratic mission within the reality of widening participation. Overall, the result shows a weak jurisdiction for the tutors at the academic writing center regarding their work with students in study difficulties. The study draws the conclusions that work with students in study difficulties needs more attention at writing centers, and that tutors need more knowledge about teaching a diverse student body with different learning realities. In this context, special educational expertise and special educational perspectives can be of use for the development of both writing center practice and theory. Futhermore, a professionalization of the writing tutor work is crucial for writing centers in order to contribute to the inclusion work in higher education and truly become a writing center for all. Finally, the question of support for students in study difficulties needs to be regarded as a matter for all professions in higher education.

År 2001 utvidgades högskolelagen det i Sverige ett krav på landets universitet och högskolor, där kravet uppmanade lärosätena att tillämpa breddad rekrytering vid antagningen av studenter. Syftet med lagkravet är förhoppningen om att högre utbildning ska reflektera det svenska samhället och därigenom motverka social snedrekrytering. Begreppet breddad rekrytering har således givits plats i lärosätenas rekryteringsprocess. Vårt intresse för social snedrekrytering föranledde oss till att undersöka detta ämne närmre, främst att undersöka hur lärosäten definierar och arbetar med breddad rekrytering. Vid närmare undersökning framgick det att den tidigare forskningen kring detta ämne är begränsad, detta påvisade en forskningslucka som vi ämnade att fylla. Syftet med uppsatsen blev att först studera hur statliga myndigheter ålägger direktiv till lärosätena i deras arbete kring breddad rekrytering. Detta efterföljdes av intervjuer med utvalda lärosäten för att undersöka det praktiska arbetet med breddad rekrytering. Vid valet av lärosäten beslutade vi oss för två högskolor och två universitet. Selektionen baserades främst på intresset av att undersöka potentiella skillnader i definition och arbetssätt. Genom riktad innehållsanalys har vi kodat det insamlade materialet för att sedan analysera empirin genom nyinstitutionell teori. Vårt val av teori har tillhandahållit oss med relevanta begrepp och förklaringsmodeller för de fenomen vi observerat under vår bearbetningsprocess. De resultat som framkommit har visat på de svårigheter som arbetet kring breddad rekrytering innebär. Svårigheterna härstammar främst från begreppets otydliga definition, där varje enskilt lärosäte själva fått stå för tolkning och strategi. Resultatet visade därigenom även strategiernas skiftande mognad vid de utvalda lärosätena. Dessutom har resultaten visat på de starka sociala krafter som omgärdar begreppet och dess mening.

Denna studie syftade till att undersöka nyexaminerade personalvetares självupplevda anställningsbarhet och få en nyanserad förståelse för vem som bär ansvaret för anställningsbarheten. Studien har utgått från följande tre forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever personalvetare att de är anställningsbara efter avslutad akademisk utbildning? och Vem ansvarar enligt personalvetares upplevelser för deras anställningsbarhet på arbetsplatsen? och Vem bör enligt personalvetare ta ansvar för deras anställningsbarhet? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta nyexaminerade personalvetare. Datainsamlingen har följts av fenomenologisk databearbetning som mynnat ut i en tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna fenomenologi och anställningsbarhet. Resultaten har visat att majoriteten av de nyexaminerade personalvetarna upplevde sig anställningsbara efter avslutad utbildning, men att de informanter som erhållit arbetslivserfarenhet inom HR-arbete under studietiden upplevde sig anställningsbara i högre utsträckning än de som inte hade praktisk erfarenhet vid examen. Personalvetarnas upplevelser visade sig vara att mindre formella tillfällen främjade deras anställningsbarhet i stor utsträckning, exempelvis genom samtal med kollegor eller närmsta chef. Slutligen delade samtliga informanter upplevelsen att ansvaret för sin anställningsbarhet bör ligga hos de själva, men att i vilken utsträckning en individ kan lyckas göra sig mer anställningsbar både kan begränsas samt möjliggöras av arbetsgivaren. Utifrån resultatet kan det slutligen sägas att det är praktiska erfarenheter som bidrar till den självupplevda anställningsbarheten i störst utsträckning, men att ansvaret för att gagna de erfarenheterna ligger på individnivå idag. Det individuella ansvaret är samtidigt något som upplevdes positivt av personalvetarna vilket kan ses som studiens huvudsakliga bidrag.

The AI-based chatbot ChatGPT has taken the world by storm, especially the education sector, as it has the ability to generate full reports, write scripts, assess reports and much more. The disruptive technology ChatGPT is changing the way students learn and the way lecturers teach by offering an exciting new approach to teaching and learning. As ChatGPT has had rapid development, a need for knowledge about the technology has been formed in higher education. The idea of ​​this study is to fill that need and give higher education better knowledge of what ChatGPT has to offer. This study investigates the potential impact of ChatGPT, an artificial intelligence-based algorithm, on the practices and routines in higher education. The study has a qualitative approach and was conducted through three interviews with teachers from different institutions at Umeå University. We also conducted a document study to gather input from teachers across the country to get a wider perspective. The results suggest that the emergence of ChatGPT has the potential to change the way teachers approach their teaching and interact with students. ChatGPT can provide students with quick access to information and feedback, and assist teachers in providing personalized learning experiences and support to students. Additionally, we found that it is important to be critical of the responses generated by ChatGPT since it generates answers based on a series of guesses, which can also be biased. Due to ChatGPTs capabilities of generating realistic texts, institutions may also have to modify examinations and assessment methods to ensure academic integrity. Overall, the findings of this study suggest that the emergence of ChatGPT has the potential to bring significant changes to the practices and routines in higher education, and that teachers should be prepared to adapt to these changes in order to effectively leverage the benefits of this technology.

Discussions about an assumed discrepancy between the content being taught in Library and Information Science (LIS) education and the needs of the labour market has been noted both on an international and a national level. Previous studies have highlighted a lack of pedagogical content in LIS programmes which, as a result, seemingly inadequately prepares students for the many pedagogical aspects of library work. Even so, few studies have explored the relationship between education and working life further in order to understand their unique position and context. Therefore, the aim of this master’s thesis is to contribute to a deeper understanding of the relationship between LIS education and its professional practice. In doing so, it will highlight pedagogical content in LIS education in Sweden and library directors outlook on relevant competencies among teaching university librarians. The empirical data of the study has been collected by studying thecontent of the syllabuses of four different LIS educational programmes in Sweden, as well asconducting qualitative semi-structured interviews with six university library directors. Thematic analysis was administered. A sociocultural perspective has been applied. The results show a presence of pedagogical content in the syllabuseswith a focus on user needs and digitalisation. The library directors describe pedagogical competence integrated with digital and social competence as crucial. The relationship between educational and professional practice is understood and problematised using three themes in the analysis, namely a common subject theoretical ground, a shared language, and a consistent agenda.