The study highlights the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme based on Basil Bernstein's conceptual apparatus. The aim is to investigate what knowledge is offered to the principal through studies at the state-regulated principal's program. Through a document study, a first step examines which knowledge is made relevant in the target document established by the Swedish National Agency for Education. In a second step, what knowledge is actualized and made relevant in course plans that each university has developed based on the target document established by the Swedish National Agency for Education. In total, 22 documents have been analyzed via a content analysis that has been applied. The results show that the Swedish National Agency for Education's target document has a controlling effect on the universities' self-determination to design their curricula. In addition, the results show that the knowledge content of the Swedish National Leadership Training Programme has some limitation in terms of supporting a school on a scientific basis. This is due to the way the knowledge is organized in the state-regulated principal's program. / Studien belyser kunskapsinnehållet på rektorsprogrammet utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som erbjuds för rektor genom studier vid det av staten reglerade rektorsprogrammet. Genom en dokumentstudie undersöks i ett första steg vilka kunskaper som görs relevanta i det av Skolverket fastställda måldokumentet. I ett andra steg, vilka kunskaper som aktualiseras och görs relevanta i kursplaner som varje lärosäte tagit fram med utgångspunkt i det av Skolverket fastställda måldokumentet. Sammantaget har 22 dokument analyserats via en innehållsanalys som har tillämpats. Resultaten visar att Skolverkets måldokument har en kontrollerande effekt över lärosätenas självbestämmande att utforma sina kursplaner. Därtill visar resultaten att rektorsprogrammets kunskapsinnehåll har viss begränsning i avseende att stödja en skola på vetenskaplig grund. Detta med anledning av hur kunskaperna är organiserade på det av staten reglerade rektorsprogrammet.

Internationella studier visar att lärare inom hälso- och medicinutbildningar saknar kompetens att främja studenters interprofessionella lärande. Studiens syfte var att undersöka hur lärare, inom ramen för ett akademiskt lärarskap, arbetar med sin kompetensutveckling för att främja studenters interprofessionella lärande. Fallstudien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av 17 lärare vid Linköpings universitet. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade på behov av ökade kunskaper om akademiskt lärarskap samt samsyn kring lärarens roll och uppdrag. Kompetensutveckling genomfördes på generell nivå och ej utifrån identifierade lärbehov. Den systematiska och kontinuerliga uppföljningen av studenternas interprofessionella lärande försvårades då det saknades kompetens samt tid att kritiskt granska pedagogisk praktik. / International studies show that teachers in health and medical education needs more competence to promote students' interprofessional learning. The purpose of this study was to investigate how teachers, within the framework of scholarhip of teaching and learning work with their faculty development to promote students' interprofessional learning. The case study was conducted with semistructured interviews of 17 teachers at Linköping University. Data were analyzed using thematic analysis. The results showed a need for increased knowledge of scholarship of teaching and learning as well as consensus regarding the teacher's role and responsibility. Competence development was carried out on a general level and not based on identified learning needs. The systematic and continuous follow-up of the students' interprofessional learning was difficult as there was a lack of competence and time to critically examine pedagogical practice.

Chatbot is a digital tool that, via AI technology, makescommunication between humans and technology possible.Chatbots are commonly used as, for example, digitalcustomer service assistance, but have recently also madeinroads into the education sector. Previous research hasshown predominantly positive results when it comes to theapplication of chatbots as a learning tool, especially how itcan promote the learning and interaction process of students.However, there is insufficient research that examinesstudents' attitudes towards using chatbots as tools in theirstudies. This study therefore aims to identify students'attitudes towards using chatbots in the educationalenvironment. The research question What preferences dostudents have for using chatbots for educational purposes?was answered through a cross-sectional study and mixedmethod research. An explanatory-sequential design wasused where questionnaires first were used as a datacollection method and then interviews were conductedbased on the quantitative data. The technology acceptancemodel (TAM) was the basis for creating the survey questionsand it was answered by 86 students studying at Mid SwedenUniversity, which resulted in a response rate of 14.93%. Thesurvey responses were analyzed with the help of identifyingthe central tendency, which was carried out by finding theresult's mean value, median value and typical value. Theinterview questions were created based on the results of thesurvey questions and 4 interviews were conducted. The datafor the survey and the interviews could then be analyzedusing TAM3.The study resulted in an ambiguous attitude towards the useof chatbots in an educational environment where it identifiedboth negative and positive attitudes in students. In thesurvey responses it was possible to identify that malestudents and those under the age of 36 have a more positiveattitude towards using a chatbot, which also was confirmedin the interviews. It has also emerged that previousexperience and voluntariness are important in the attitudetowards and acceptance of using a chatbot. / En chatbot är ett digitalt verktyg som via AI-teknologimöjliggör kommunikation mellan människa och teknik.Chatbottar är vanligt förekommande som exempelvisdigitala kundtjänstmedarbetare men har på senaste tidenäven gjort intåg i utbildningssektorn. Tidigare forskning harpåvisat övervägande positiva resultat när det kommer tillapplicering av chatbottar som läroverktyg, framför allt hurde kan främja inlärning- och interaktionsprocessen hosstudenter. Dock finns otillräcklig forskning som undersökerstudenters attityder till att använda chatbottar somhjälpmedel i deras studier. Denna studie syftar därför på attidentifiera studenternas inställning till att användachatbottar i utbildningsmiljön. Forskningsfrågan: Vilkainställningar har studenter till att använda chatbottar i sinutbildning? besvarades genom en tvärsnittsstudie ochflermetodsforskning. En förklarande-sekventiell designtillämpades där enkäter initialt användes somdatainsamlingsmetod och därefter genomfördes intervjuerbaserat på det kvantitativa resultatet. Teccnology acceptancemodel (TAM) låg till grund vid skapandet av enkätfrågornaoch den besvarades av 86 studenter som studerar på femolika program på Mittuniversitetet vilket resulterade i ensvarsfrekvens på 14,93%. Enkätsvaren analyserades medhjälp av att identifiera den centrala tendensen, vilketutfördes genom att finna resultatets medelvärde,medianvärde och typvärde. Fyra intervjuer genomfördes därintervjufrågorna skapades baserat på resultatet avenkätsvaren. Data för enkät och intervjuer analyseradessedan med hjälp av TAM3.Studien indikerade en tvetydig inställning till användandetav chatbottar i utbildningsmiljö då det identifierats bådenegativa och positiva inställningar hos studenter. Ienkätsvaren gick det att identifiera att manliga studenter ochde under 36 år har en mer positiv inställning till att användaen chatbot vilket även styrktes vid intervjuerna. Det har ävenframkommit att tidigare erfarenhet och frivillighet är viktigtvid inställningen och accepterandet av att använda enchatbot.

Denna uppsats handlar om användningen av E-böcker inom högre utbildning vid Malmö Högskola. Syftet är att undersöka studenters attityder när det gäller användningen av E-böcker jämfört med den tryckta motsvarigheten vid akademiska studier. Studien granskar studenternas preferenser vidanvändningen av E-böcker jämfört med tryckta böcker, samt hur dessa media påverkar studenternas läsvanor. Genom att klargöra i vilka situationer E-böcker eller tryckta böcker har mest fördelar, så kan studenterna göra välgrundade val om vilket medium som de har störst nytta av. En nätbaserad enkät och inspelade intervjuer utgjorde metoderna för insamlingen av data, som sedan jämfördes med tidigare publicerade relevanta studier. Det visade sig att studenterna föredrog tryckta böcker för sina studier, och dessa böcker används fortfarande i första hand vid läsning och analys av längre textavsnitt. Däremot befanns E-böcker vara bäst när man skriver forskningsrapporter. Detta betyder att båda dessa media även framgent har en given plats inom denhögre utbildningen. / This thesis is about the use of E-books in higher education, specifically at Malmö University. The purpose of this study is to investigate attitudes students have towards the use of E-books for scholarly purposes in higher education versus their printed counterparts. This study looks at student preferences in the use of E-books compared to printed books, along with the effects these media have on students reading habits. By discovering in which situations E-books or printed books are most beneficial, students can make informed decisions about which medium will benefit them the most. An online survey and recorded interviews were used as methods for collecting data, whichwas then compared to previously published studies related to this subject. Students were found to prefer the printed book for studying purposes, and it still remains as the main source for reading and analyzing longer passages of text. E-books, on the other hand, were found to be most advantageous when preparing research reports. This means that both media still have their place inhigher education, which is likely to continue in the foreseeable future.

With the continued digitization of higher education, students’ ability to selfregulate their studies in online and blended learning settings has become critical for their academic success. Goal-setting strategies are an important aspect of self-regulated learning which universities aim to support through the implementation of the intended learning outcomes (ILOs) of courses and programs. These act as a promise for students of the knowledge and skills which they are expected to acquire. However, students often perceive an absence of clear connection between ILOs and course assignments that creates a disconnect between students’ course progression and their progression toward course ILOs. To assist students in this task, a student-facing learning analytics dashboard (LAD) allowing students to track and plan their learning progress toward the achievement of the selected course’s ILOs has been developed and evaluated in the context of STEM higher education. The LAD was developed using a participatory design approach combined with design science research methodology. Thirty-seven students contributed to the design of the dashboard through a F2F workshop and later a student feedback session in Spring 2023. The tool was evaluated through five semi-structured interviews informed by the Technology Acceptance Model. The results show students having a behavioral intention to use the dashboard in their everyday university studies. The thesis contributes with a LAD focused on student ILO achievement and task-interest. / Med den fortsatta digitaliseringen av utbildning på högre nivå så har studenters förmåga att självreglera sina studier i online och flerformsundervisning blivit kritisk för deras akademiska framgång. Målsättningstrategier är en viktig aspekt av självreglerad inlärning, universitet siktar på att ge support till studenters målsättningsstrategier genom implementering av kursmål. Dessa agerar som ett löfte till studenter om de kunskaper och förmågor de förväntas uppnått när en kurs är klar. Studenter upplever däremot en brist på tydliga kopplingar mellan kursprogression och progression mot kursmålen. För att hjälpa förtydliga dessa kopplingar till studenter, så har en student riktad learning analytic dashboard (LAD), som tillåter studenter att följa och planera sin progression mot kursmålen, utvecklats och utvärderats i kontexten av STEM högre utbildning. LAD:n utvecklades med användning av en deltagande designstrategi kombinerat med design science research metodik. Trettiosju studenter bidrog till designen av dashboarden genom att ge feedback via en ansikte-till-ansikte verkstad och en gruppfeedbacksession under våren 2023. Implementationen evaluerades sedan genom fem semistrukturerade intervjuer baserade på Technology Acceptance modellen. Resultatet implicerar att studenter har en beetendemässig avsikt att använda verktyget i sina dag-för-dag universitetsstudier. Avhandlingen avslutas med diskussion om forskningsrelevans och framtida relaterade arbeten. Avhandlingen bidrar med en LAD fokuserad på studenters uppnående av kursmål och uppgiftintresse

Under de senaste åren har lärosäten genomgått betydande förändringar, med en ökande trend mot distansutbildning, särskilt på grund av Covid-19-pandemins påverkan. I den digitala omställning som blivit, har artificiell intelligens (AI) och särskilt chattbotar börjat spela en allt större roll inom utbildning. Genom att det erbjuder omedelbar tillgång till studiematerial och stöttning. Chattbotar har blivit alltmer populära bland studenter, för deras förmåga att tillhandahålla omedelbar hjälp eller stöd. Särskilt i en tid där distansundervisning har blivit normen. Denna studie belyser den alltmer växande integreringen av chattbotar inom utbildning. Genom inspiration av modeller som Technology Acceptance Model (TAM) och Task Technology Fit (TTF), strävar undersökningen efter att förstå faktorer som påverkar studenternas acceptans och användning av chattbotar. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för distansstudenters inställning och syn på chattbotars användning och roll inom högre utbildning. Studien präglas av en semistrukturerad enkätundersökning som skickats ut till en grupp distansstudenter inom högre utbildning i Sverige, det vill säga individer som studerar vid högskola eller universitet. Resultatet visar att respondenterna ser chattbotar som ett värdefullt komplement till traditionella undervisningsmetoder, som effektiviserar studier genom snabb information och stöd, men också på i flera fall, utmaningar. Genom att identifiera både potentialen och utmaningarna med chattbotar öppnar denna studie upp för en bredare dialog om teknologins roll i att främja lärande och pedagogisk utveckling i det digitaliserade samhället. / In recent years, educational institutions have undergone significant changes, with a growing trend towards distance studies, particularly due to the impact of the Covid- 19 pandemic. In the digital transition that has ensued, artificial intelligence (AI), especially chatbots, has begun to play an increasingly prominent role in education by offering immediate access to study materials and support. Chatbots have become increasingly popular among students for their ability to provide immediate assistance or support, especially in a time when distance learning has become the norm. This study highlights the increasingly growing integration of chatbots in education. Drawing inspiration from models such as the Technology Acceptance Model (TAM) and Task Technology Fit (TTF), the study aims to understand the factors influencing students' acceptance and usage of chatbots. The aim is to contribute to a deeper understanding of distance students' attitudes and perceptions regarding the use and role of chatbots in higher education. The study is characterized by a semi-structured survey sent to a group of distance students in higher education in Sweden, that is, individuals studying at colleges or universities. The result shows that the respondents view chatbots as a valuable complement to traditional teaching methods, enhancing studies through quick information and support, but also presenting several challenges. By identifying both the potential and challenges of chatbots, this study opens up a broader dialogue about the role of technology in promoting learning and pedagogical development in the digitized society.

The purpose of this thesis is to be able to contribute a small insight into how first-generationSomali women experience higher education and what they experience as opportunities andobstacles. The data has been collected through a semi-structured qualitative telephoneinterview. The result is based on five interviews with first-generation Somali femalestudents who have lived in Sweden for less than ten years and who are currently pursuingbachelors or master's level of education. The results showed that higher education plays animportant role in the lives of all the students, it also shows that the students socio-culturalupbringing is the driving force behind their pursuing of higher education. Education is alsoseen as crucial for gaining social cultural and economic capital. The results also shows thatthe female students face challenges such as prejudices, socio-cultural barriers and evendifficulties in finding work after their education.

Syftet med avhandlingen är att beskriva akademikers bana mot att bli professionella då de kommer ut i arbetslivet med en magisterexamen i psykologi eller statsvetenskap. The study has a longitudinal design where Political Science and Psychology graduates’ have been interviewed on three consecutive occasions; the last semester before graduation, the first year and then, in the third year of professional work. The theoretical frame of reference comprises a situated and social learning theory and a gender perspective. These theories were chosen since they elaborate on concepts such as identity, practice, participation and learning. The results indicate that becoming a professional is not an isolated phenomenon merely learned and nurtured in higher education and/or in working life. It is emphasised as a dynamic learning process between a reflective individual, the interaction with a professional practice as well as a relationship between other spheres of life, e.g. the personal and the private. The graduates’ professional trajectories can be characterised by a movement from appropriating new knowledge to a need to change direction, e.g. new work tasks or professional fields. This is also a process of professional identity formation. The graduates’ professional identity is emphasised as being both closely related to a gender identity and influenced by the individuals’ belonging to and participation in other practices. The results thus indicate that professional identity formation is an interplay between different spheres of life that changes over time. By using a longitudinal design, it can be claimed that becoming a professional requires balancing one’s whole life situation. / Syftet med avhandlingen är att beskriva akademikers bana mot att bli professionella då de kommer ut i arbetslivet med en magisterexamen i psykologi eller statsvetenskap. Avhandlingen baserar sig på en longitudinell studie där statsvetare och psykologer har blivit intervjuade vid tre olika tillfällen; sista terminen innan examen samt efter första och tredje året i arbetslivet. Den teoretiska referensramen utgörs av begrepp från situerat och social lärteori samt från ett genusperspektiv. Dessa teorier valdes då de fokuserar på begreppen identitet, praktik, deltagande och lärande.Resultaten visar att utvecklingen mot att bli professionell inte är ett isolerat fenomen förvärvat och underhållet i högre utbildning och/eller arbetslivet. Det uttrycks snarare som en dynamisk lärprocess mellan en reflekterande individ, interaktion med en professionell praktik samt med olika sfärer i livet, den professionella, den personliga och den privata. Akademikernas professionella bana kan karakteriseras som en rörelse mellan att utveckla ny kunskap och göra den till sin, till ett behov av förändring i form av nya arbetsuppgifter eller byte av professionellt fält. Att bli professionell innebär även en utveckling av en professionell identitet. Statsvetarnas och psykologernas professionella identitet skapas i relation till en genusidentitet och är influerad av individernas tillhörighet och medverkan i olika praktiker. Resultatet visar därför utveckling av professionell identitet som ett samspel mellan olika sfärer i livet som är föränderligt över tid. Utifrån den utförda longitudinella studien är det möjligt att hävda att utvecklingen mot att bli professionell är ett sätt att skapa ett samspel och balans i individens livssituation.

During the year 2007 when this thesis was completed the European Union could look back at fifty years of collaboration, which began with the signing of the Treaty of Rome in 1957 and which has developed from being mainly economic in character to incorporating a political as well as a social dimension at the European level. In 2007 the European Union also commemorated the twentieth anniversary of Erasmus, its higher education mobility programme. It is this relatively new political dimension which I have been interested in investigating in this thesis. More precisely, it is the political construction of a common European identity which is analysed using a critical discourse analysis approach. The major aim of this thesis has been two-fold. The first aim has been to investigate how the European is constructed in the discourse contained within the official European Union documents. I have been interested in analysing the various structures, in the form of ideas and norms which are used to construct 'the European'. The second aim has been to explore whether the role of higher educated, as constructed in the official European Union discourse, is given a similar identity-making role as education is argued to have in the nation-state according to the theory on national identity. I argue that there are three versions of European identity construction, i.e. cultural, civic, and neo-liberal, with their own relationship to higher education, present in the empirical material analysed, consisting of official European Union documents. Further, this thesis is also a study of the power of modern government. I argue that there is an increase in normative soft power where 'the Good European' is not something 'you' are but something 'you' become by being a responsible active citizen. Through the use of critical discourse analysis I illuminate the power which resides in the language in the discourse analysed. Thus, I have been interested in investigating how the discourse analysed works to both include and exclude individuals. / Under 2007 då denna avhandling färdigställdes kunde den Europeiska Unionen se tillbaka på femtio år av samarbete som började med Romfördraget 1957 och som har utvecklats från att vara framförallt ekonomiskt till att även behandla politiska och sociala frågor på den europeiska nivån. År 2007 firade den Europeiska Unionen även tjugoårsjubileet för Erasmus, sitt program för rörlighet inom högre utbildning. Det är denna relativt nya politiska dimension som jag har varit intresserad av att undersöka i avhandlingen. Närmare bestämt, det är den politiska konstruktionen av en gemensam europeisk identitet som analyseras med hjälp av kritisk diskurs analys. Syftet med avhandlingen har varit tvådelat. Det första syftet har varit att undersöka hur europén skapas i diskursen som finns att finna i officiella EU policy dokument. Jag har varit intresserad av att analysera de olika strukturer, i form av idéer och normer som används för att konstruera 'europén'. Det andra syftet har varit att undersöka om högre utbildning, som den konstrueras i den officiella EU diskursen, har samma identitetsskapande roll som utbildning sägs ha i nationalstaten enligt nationell identitetsteori. Jag påstår att det finns tre versioner av europeisk identitet, i.e. kulturell, politisk och neoliberal, var och en med sin egen relation till högre utbildning, i det empiriska materialet, bestående av officiella EU dokument, som har undersökts. Dessutom, avhandlingen är en studie av den makt som är del av modernt styrande. Jag påstår att det har varit en ökning då det gäller 'mjuk. makt där en 'God Europé' inte är något 'du' är utan något 'du' blir genom att vara en ansvarstagande aktiv medborgare. Genom kritisk diskursanalys belyser jag uttrycken av makt som finns att finnas i den diskurs jag analyserar. Med andra ord, jag har varit intresserad av att undersöka hur den analyserade diskursen både inkluderar och exkluderar individer.

What defines a Swedish university college? This is the overarching question in this archival study of the development of the Swedish university colleges during the past 35 years. The objective of the study is to explore the binary elements in the overall unitary Swedish university system. Departing from existing macro level research on the university colleges (UCs), this study focuses on one single UC. Development of the UC was conceptualized as a question of decision-making in the UC in interplay with political decisions. The UC was explored by taking an extensive inductive approach starting from the original Garbage Can Model of Organizational Choice, a perspective on organizations that focuses on the temporal order emerging from decisions, rather than enduring orders. Nine decisions situations in the UC were identified as well as four political reforms. The study shows that the concept “streams” from the model are the phenomena occupying organization members mind over time, thus constituting a recurring element although not an enduring order, tying together the temporal orders. The streams are shared between the UC and political decision-making; the two decision-making entities both take part in forming the streams over time. The streams are: (1) the academic discipline; (2) the vocational education; (3) research as a means to enhance the quality of education; and (4) regional relevance. The study proposes the emergence of a fifth stream, the research profile, which is taken to be a unique stream for the UCs in general, that differentiates them from the universities. The analysis shows that the UC continuously adjusts the law to the organizational conditions rather than implements legislation when new, hence offering a perspective on organizational change as a persistent condition inherent in the organizational body rather than definable events. By using the concept stream the study suggests a conceptualization of the political influence on the UC organizational body as well as a conceptualization of how the UC influence political decisions. This conceptualization provides a novel perspective on the relationship between state and the universities. A perspective that can be explored in future research, focusing on mutual adjustments of the streams.