Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier. För att ge ytterligare insikt i valet om vidare studier har Banduras teori om Self-efficacy använts. Resultatet visar på hemmiljöns betydelse för fortsatta studier efter gymnasiet.

Föreliggande studie har undersökt fenomenet prokrastinering och dess utsträckning bland studenter på Mälardalens högskola. Studien vill se hur vanligt förekommande prokrastinering är inom högre utbildning samt vad prokrastinering ger för konsekvenser på lärandet och studieresultat. Den metodologiska ansatsen som studien har använt är den kvantitativa forskningsmetoden och insamling av data genomfördes genom en webbaserad enkät. Resultatet visar att prokrastinering förekommer i stor utsträckning inom högre utbildning och att det finns samband mellan lärandet, studieresultat och prokrastinering. Resultatet redovisar också för de faktorer som påverkar studenters prokrastinering såsom attityd och miljö.

Studiens syfte är att undersöka hur motivationen hos studenterna vid Mälardalens högskola påverkas av grupparbete. Frågeställningarna är följande: Vad har studenterna för syn på grupparbete som metod? Vilka förutsättningar påverkar studenterna vid grupparbete och vilken betydelse har grupparbete haft för studenterna motivation? För att angripa detta problemområde har jag använt mig av en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer. Jag tillämpade ett mättnadsurval. Teoretiska referensramar grundar sig i Ahl, Zimmerman och Graners definitioner kring motivation och self-efficay. Vidare utgår studien utifrån tidigare forskning kring hur motivation påverkas av gruppdynamik,handledning,utbildningskultur och lärandet. Vidare utgår studien ifrån tidigare forskning med fokus på hur self-efficacy påverkar motivation. Studiens resultat bekräftar att motivationen påverkas av grupparbete. Studenterna är motiverade att arbeta i grupper, men förutsättningar är avgörande.

Föreliggande studies syfte är att undersöka vilka behov som yrkesverksamma musiklärare uppmärksammar i sin praktik och hur det talas om dessa behov. Tidigare forskning tar upp sätt att förmedla musikalisk kunskap, perspektiv på musikundervisning, effektiv yrkesutövning samt vilken roll musikläraren tenderar att eftersträva. Det teoretiska ramverk som används har sitt ursprung i sociokulturellt perspektiv, med fokus på mediering, appropiering och situerat lärande vilket ger möjlighet att problematisera situationer och innehåll inom undervisning. Resultatet byggs på intervjuer av fyra musiklärare från olika delar av Sverige, vars gemensamma punkt är musikläraryrket främst riktat mot grundskolans senare år. Studiens resultat påvisar att erfarenhetsbaserat lärande är värt mer än genomförda studier på högre utbildning och att man önskade mer verklighetsförankrade förberedelser för det yrke man studerade till. Studien fann att moment som saknades ifrån genomförd utbildning handlar om bedömningsprocesser, skötsel och stämning av instrument samt nivåanpassa undervisningsinnehåll på ett adekvat sätt.

I denna studie studeras förutsättningarna för att implementera policyn om jämställdhetsintegrering inom en STEM-fakultet på ett lärosäte inom akademin. Detta görs genom att studera vilka former av individuella och institutionella motstånd som manifesteras i kvalitativa intervjuer med akademiska chefer. Vidare studeras det även vilka konsekvenser dessa motstånd får på förutsättningarna för uppdragets implementering inom STEM-fakulteten. Studien ämnar även att bidra till det aktuella forskningsfältet och bidra med teoriutveckling vad gäller att undersöka hur individuellt och institutionellt motstånd samspelar och påverkar förutsättningarna för jämställdhetsintegrering. Studiens syfte analyseras med hjälp av feministiskt institutionell teori samt Lombardo och Mergaerts (2013) teoretiska ramverk om motstånd som är sprungen från feministisk institutionell teori. Resultatet visar att det finns en hög grad av institutionellt motstånd som samspelar med en lägre grad individuellt motstånd vilket bedöms påverka förutsättningarna för implementeringen av jämställdhetsintegrering inom STEM-fakulteten.

Perspektiv på ökad tillgänglighet inom högre utbildning är en licentiatavhandling där utgångspunkten är det nationella uppdraget att bredda rekryteringen av studenter till högskolor och universitet i Sverige. Det övergripande syftet har varit att på olika sätt studera hur studenter med någon form av funktionshinder upplever tillgängligheten till studierna då digitala verktyg används. Intresset har inte varit fokuserat vid funktionshindret i sig eller vilka funktionshinder som studenterna har, utan snarare på hur tillgängligheten till och användningen av tekniken kan underlätta alternativt försvåra högskolestudierna. Avhandlingen består av en kappa och fyra artiklar: - The design of accessible distance education environments that use collaborative learning. - How can Courses become more Accessible for Disabled People with the help of IT? - Tillgänglighetskriterier för nätbaserad utbildning – Är det möjligt? - Kompensation av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digitala verktyg. Två områden har studerats och behandlas i artiklarna: (1) Tillgänglighet via kollaborativ undervisning över nätet och möjligheten att utveckla ett pedagogiskt och tekniskt system för nätbaserad undervisning tillgängligt för studenter med funktionshinder, då främst synskadade studenter och studenter med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter, och (2) Tillgången till särskilda pedagogiska stöd och möjligheterna för studenter att kompensera läs- och skrivsvårigheter med hjälp av digital teknik. Resultatet från studierna visar att digitala verktyg inte per automatik bidrar till ökad tillgänglighet. Vidare indikerar resultatet att de svårigheter som studenterna upplevde mycket väl kan upplevas av studenter som inte har någon form av funktionshinder. Det finns därför anledning att ytterligare diskutera det stödsystem som tillämpas inom högre utbildning i Sverige för studenter med funktionshinder i relation till alla studenter, då det är skillnad mellan att vara välkommen till högre utbildning oavsett bakgrund (etnisk tillhörighet, bostadsort, könstillhörighet eller funktionshinder) och att ha möjlighet att också slutföra utbildningen.

No description available.

I uppsatsen används kritisk diskursanalys som teori och metod för att undersöka och jämföra hur sociologiprogrammet presenteras som utbildning på tre svenska universitets hemsidor. Studien fokuserar på diskurs i form av det språk som används för att presentera programmet som utbildning. Undersökningen jämför hur samma program presenteras som utbildning på universitetens hemsidor samt om det finns skillnader mellan presentationerna av programmet. Studiens resultat visar att som programmet presenteras är lärare, undervisning och programmets olika inriktningar tre diskursområden som är betydande för presentationen av utbildningen. Det är områden av utbildningen som representeras både med likheter och skillnader i universitetens presentationer av programmet. Undervisning är ett diskursivt område som representeras snarlikt i presentationstexterna däremot är lärare ett område med mer tydliga skillnader. Varje universitet har en distinkt inriktning för sociologiprogrammet mot antingen arbetslivet, socialpsykologi eller utbildningssociologi vilket avspeglas i respektive presentation och får implikationer för skillnader i utbildningen. Uppsatsen använder teoretiska begrepp som: Kritisk diskursanalys, diskurs/er, diskursordning, hegemoni och makt.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur studenter med diagnosen dyslexi i högre utbildning upplever och erfara de stödinsatser som finns tillgängliga på universitetet för att främja studenternas studier, i relation till sina egna pedagogiska strategier. En kvalitativ metod har använts till denna undersökning i form av åtta semistrukturerade intervjuer med studenter som är dyslektiker och som studerar i högre utbildning. Den sociokulturella teorin har använts som teoretiskt ramverk för att analysera och transkribera intervjuerna. Resultatet visade att studenterna hade varierande erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning i relation till de stödinsatser som universitetet erbjuds, men det var upp till varje kursansvarig att tillgodose vilka stödinsatser som den ville erbjuda. Det framgick även i resultatet att dyslektikerna hade utvecklat egna strategier för att klara av sina studier till följd av bristande hjälp från föreläsarna. Slutligen visade studien att studenterna hade skilda erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning. En del påpekade att de inte fick tillräckligt med stöd och hjälp från universitetet för att klara av sina studier, medan somliga var nöjda med de stödinsatser som universitetet erbjöds. De var eniga om att de hade utvecklat egna pedagogiska strategier till flöjd av diagnosen dyslexi.

Befolkningen i Sverige blir mer och mer högutbildad och de senaste åren har vi sett en stadig ökning av antalet medborgare med en eftergymnasial examen. Samtidigt som allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasieskolan så är det en förhållandevis hög andel som aldrig fullföljer sina studier och avhoppen från högre utbildning är särskilt hög under utbildningarnas första år. Detta väcker frågan om studenterna är tillräckligt förberedda för högre studier. Detta är särskilt intressant utifrån biologiämnet, då många som läser biologi inom gymnasieskolan också väljer att läsa vidare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka förväntningar lärare inom biologi vid universitet och högskola har på sina nyantagna studenter och hur dessa förväntningar förhåller sig till ämnesplanen för biologi i gymnasieskolan. Genom fem semistrukturerade intervjuer med lärare inom universitet och högskola som undervisar biologi har frågan här behandlats. En tematisk analys av intervjuerna visar att studenternas ansvarstagande, studieteknik och intresse är de tydligaste förväntningarna från universitet- och högskolelärarna. Att studenterna även förväntas ha goda färdigheter och ämneskunskaper i andra ämnen än just biologi är också tydligt, vilket dessutom är den förväntning som i minst grad uppfylls. Hur väl lärarnas förväntningar överensstämmer med ämnesplanen för biologi och även vilka faktorer som är viktigast för gymnasieelevers framtida studier diskuteras och presenteras ur en internationell kontext. För att bättre förbereda gymnasieelever för högre studier behövs en ökad samsyn mellan universitet och gymnasium och det finns dessutom många faktorer vars roll för studenternas högskoleförberedelse inte är klargjord.