Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur studenter i slutskedet avsin utbildning upplever övergången mellan studentliv och arbetsliv. Studien är avkvalitativ karaktär och empirin är genererad ur semistrukturerade intervjuer med tiostudenter som läser sin utbildning genom fristående kurser vid Linköpings universitet.Resultatet i undersökningen visar att studenter inom olika områden har skildauppfattningar om hur man upplever denna övergång samtidigt som många är överensom att konkurrens och krav är något som på arbetslivets sida ökar för varje år som går. Studien har ett tydligt fokus på den upplevda verkligheten hos studenterna och avståri stora drag från att dra slutsatser från statistik inom området.

Det är idag svårt för nyutexaminerade att träda in på arbetsmarknaden då många arbetsgivare anser attnyutexaminerades kompetenser, som erhålls genom en universitetsutbildning, inte möter arbetsmarknadens kompetenskrav. För att kunna minska kompetensgapet och underlätta övergången från universitetsstudier till arbetsliv, behöver det lyftas fram vad som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Studiens syfte blev därför att analysera eventuella skillnader mellan jobbannonser riktade till nyutexaminerade, utan tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, respektive arbetssökande med tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, med fokus på kompetens. För att besvara syftet användes mixed methods, i form av kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan de båda grupperna. Det framgick skillnader i hur rubrikerna var utformade, vilka mjuka kompetenser som efterfrågades samt hur kompetensutveckling framställdes.Dessa skillnader kan vara ett resultat av arbetsgivares uppfattning om att nyutexaminerade har bristfälliga kompetenser för att kunna verka på arbetsmarknaden. Därav behövs mer forskning kring nyutexaminerades övergång från universitetet till arbetslivet för att kunna förbättra nyutexaminerades möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

Syftet med studien var att undersöka de erfarenheter lärare inom högre utbildninghade av hybridundervisning, men också vilka förutsättningar de ansåg nödvändiga föratt kunna bedriva hybridundervisning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativintervjustudie med sju lärare inom högre utbildning, och resultatet analyseradesgenom en innehållsanalys med fokus på mening. Resultatet visade flera brister medhybridundervisning som undervisningsform, så som tidsbrist, teknikstrul och bristandeinteraktion. Resultatet visade också flera möjligheter med hybridundervisning, så somflexibilitet och individuella förutsättningar för deltagande. Resultatet analyseradesmed stöd av ramfaktorteorin. Slutsatsen blev att hybridundervisning inte enbart tänjerpå ramarna på ett positivt sätt utan också medför flera problem. Då kravet påhybridundervisning ökar, behöver hänsyn tas till alla de aspekter som de förändradevillkoren innebär för lärare och studenter när undervisningsformen ska planeras ochimplementeras.

I den här rapporten redovisas resultatet från en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssätt då det gäller att med hjälp av videorespons ge feedback och bedömning på skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjälp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lärare samt utnyttja de tekniska hjälpmedel högskolorna har tillgång till på ett utökat sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och student förändras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. Frågeställningarna i studien handlar också om hur det förändrade arbetssättet kan påverka lärandet hos studenten. Studien har genomförts utifrån en aktionsforskningsorienterad utgångspunkt. Undersökningen har skett i form av kvalitativa intervjuer samt en mindre enkätundersökning. Metoden för att analysera resultatet har utgått dels från en analysmodell som stödjer analysen av hur digitala hjälpmedel förändrar arbetssättet i en pedagogisk miljö samt utifrån de teorier som finns kring formativ bedömning och den påverkan på lärandet en sådan bedömning kan ha. Resultatet visar att studenterna får en bättre förståelse av responsen de fått av sina lärare med hjälp av videotekniken. Vidare pekar resultatet på att studenterna upplever återkopplingen från sina lärare som mer utvecklande eftersom de med hjälp av kommentarerna kan gå vidare med sitt lärande. Lärarna upplever en kvalitetshöjning i kommunikationen med studenterna. Slutsatsen från undersökningen är bland annat att formativ bedömning inom högre utbildning kan stödjas genom användning av videorespons. Videoresponsen kan vara ett användbart verktyg för lärare som vill kunna stärka studenternas lärande vid en examination genom både muntlig och visuell kommunikation. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

I samband med införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem, som är under utveckling 2016, kommer svenska universitet och högskolor få ett utökat ansvar för att själva utvärdera sitt kvalitetsarbete. Då det samtidigt finns studier som visar på att en del utexaminerade ekonomistudenter inte anser sig ha nytta av utbildningen i arbetslivet, vilket är en viktig kvalitetsaspekt, syftar studien till att kartlägga kvalitetsarbetet på dessa utbildningar. Utgångspunkten för studien är teorin Total Quality Management och dess bakomliggande värderingar som tas upp i Hörnstensmodellen, vilken beskriver ett av flera sätt att se på framgångsrik kvalitetsutveckling. Uppsatsen utgår från en kvalitativ fallstudie och är baserad på semistrukturerade intervjuer med ansvariga för ekonomiutbildningar på åtta svenska universitet och högskolor. De empiriska resultaten visar att samtliga universitet och högskolor har de värderingar studien utgått från, men att det saknas tydliga definitioner av vad kvalitet för ekonomiutbildningar innebär. Även konflikten kring innebörden av studenternas anställningsbarhet påverkar kvalitetsarbetet.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om hur gitarrlärare med erfarenhet av undervisning inom högre musikutbildning ser på övning av improvisation i jazzgenren, hur de beskriver att de själva övar, samt deras beskrivningar av hur de förmedlar olika övningsstrategier för jazzimprovisation till sina studenter inom ramen för instrumentalundervisning. Med en kvalitativ ansats som grund genomfördes tre kvalitativa intervjuer med gitarrlärare verksamma inom musikhögskolan. Analys av materialet gjordes sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur gitarrlärarna ser övning i jazzimprovisation som en aktivitet innehållandes mål och struktur, men också planlöst utforskande präglat av att improvisera. Jazzimprovisation beskrivs utifrån värderingar de lägger i genren, och kompetenser som krävs för att improvisera läggs fram. Även tid understryks som viktigt när det gäller övning. Samtliga lärare beskriver också att de utvecklar sin förmåga att improvisera i jazz som mest när de spelar med andra. En rad strategier för att öva jazzimprovisation räknas upp, där separata delar, applikation, och koncept är några av dessa. När det gäller undervisning framkommer det att lärarna undervisar så som de själva övar och att undervisningen styrs utifrån studenten. De beskriver också rollen som lärare samt definierar begreppen instudering- och övningsmetod. Slutsatser som dras är att övning av jazzimprovisation kräver en balans mellan målinriktning, struktur och utforskande för att ge goda resultat, samt att utvecklingen av improvisationsförmågan är starkt kopplad till att spela med andra.

Syftet i denna studie är att öka förståelsen av hur lärare inom högre utbildning ser på sin undervisning online. För att nå syftet genomfördes 11 intervjuer med lärare inom ett distansprogram. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analys och tre kategorier fram­trädde: Man kan se undervisning som något som skapar distans, något som kan skapa både distans och närhet, eller något som skapar närhet både för lärare och studenter. Jag visar i den här studien att lärarens pedagogiska grundsyn, men även erfarenhet och pedagogisk utbildning spelar en roll för hur hon också väljer att utveckla sin undervisning. Jag visar också att en fördjupad analys är viktig för utvecklingen, men lärarna anger inte själva att de genom­­­för någon sådan analys. Studien visar också att didaktisk design kan hjälpa lärarna att visualisera och därmed diskutera och utveckla under­visningen. Till sist har jag även kunnat visa att den kollegiala samverkan för pedagogisk utveckling har stor betydelse för lärarens undervisning.

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden. De beskriver en utbildningsnorm där livslångt lärande är en självklarhet och flera av respondenterna kan problematisera dess möjliga konsekvenser. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap/Sociologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

The aim of this study is to explore how former students are utilizing their knowledge from the university in their professional life. Further, the study examines which factors that could have impact on the students possibility to develop their career and if their satisfaction at work is affected by this development. The study is based on a survey which is a continued work from the previous study Aktörskap, yrkesorientering &amp; bildning in full programme educations which have been completed on the University of Halmstad 2007-2012. Our study revealed that the students to a big extent have use of their achieved knowledge from the university in their professional life, both the theoretical and the practical elements. However, the students perceived the theoretical elements to be somewhat more useful. Students who are currently in a leading position perceived to a somewhat higher extent to have use of their knowledge from the university. Further, we have identified factors that may have impact on the students possibility to career development. Gender proved to be the most distinct factor since it proved to have impact on the likelihood of entering the labour market and in developing their career. Although the respondents had been available on the labour market for an equal amount of time, the likelihood that men were in a leading position was three times larger than for women. Another interesting outcome of this study was that the most important factors regarding satisfaction in the professional life differs markedly between people in leading positions and people that are not in leading positions. The theoretical framework that have been used in the analysis are theories  regarding knowledge and employability, signal- and human capital theory and previous research on this topic. / Syftet med denna studie är att undersöka hur före detta studenter har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv. Vidare studeras även vilka faktorer som kan påverka studenternas möjlighet till karriärsutveckling samt om arbetstillfredsställelsen förändras vid karriärsutveckling. Studien grundar sig i en enkätundersökning som bygger vidare på den tidigare studien Aktörskap, yrkesorientering &amp; bildning i programutbildningar som gjorts på Högskolan i Halmstad 2007-2012. Vår studie visade att studenterna i hög utsträckning har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv, både de teoretiska och de praktiska kunskaperna. Dock upplevde studenterna något högre användning av sina teoretiska kunskaper. Studenter som idag besitter en ledande befattning upplevde sig i något större utsträckning ha användning av sina kunskaper från högskolan. Vi har även identifierat faktorer som kan påverka studenters möjlighet till karriärsutveckling. Kön var den mest framträdande faktorn då det visade sig ha betydelse både i att komma in på arbetsmarknaden och i karriärsutveckling. Trots att respondenterna varit tillgängliga på arbetsmarknaden lika länge, har männen nästan i tre gånger så stor utsträckning en ledande befattning i förhållande till kvinnorna. Ett annat intressant resultat som framgick i studien var att de viktigaste faktorerna för arbetstillfredsställelse skiljde sig markant mellan personer med ledande befattning och ej ledande befattning. De teoretiska ramverk som tillämpas i analysen är teorier om kunskap och anställningsbarhet, signal- och humankapitalteorin samt tidigare forskning inom ämnet. / Aktörskap, yrkesoreientering & bildning i programutbildningar

<p><p>Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan. Kvalitet i högre utbildning tycks således bli det som Högskoleverket utvärderar, istället för att man utvärderar kvalitet.</p></p>