En av Bellman & Symfons produkter är den så kallade samtalsförstärkaren. Samtalsförstärkaren är ett hörselhjälpmedel, som genom digital signalbehandling förstärker ljudnivån samtidigt som oönskat bakgrundsljud dämpas. Via ett 3,5 mm jack på enheten kan vanliga lyssningstillbehör anslutas, såsom hörlurar och öronsnäckor. De lyssningstillbehör som Bellman & Symfon erbjuder idag är av enkel modell, och lämnar mycket att önska vad gäller ljudkvaliteten. Genom detta projektarbete har jag studerat förbättringsalternativ till dessa lyssningstillbehör, men har fokuserat främst på så kallade stetoclips. Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensgång hos olika lyssningstillbehör. Dessa uppmätta värden kompletterade jag sedan med lyssningstester. Testresultaten ledde fram till utvecklingen av en prototypmodell. Via två olika testgrupper jämfördes prototypmodellen med de befintliga lyssningstillbehören. Testgruppernas tankar och åsikter ligger till grund för många av de slutsatser som dras i slutet av rapporten. / One of Bellman & Symfon’s products is the so–called personal amplifier. The personal amplifier is a hearing aid, which uses digital signal processing to amplify the sound level, while unwanted background noise is attenuated. Standard listening accessories, such as headphones and ear buds, can be attached to the device via a 3,5 mm jack. The accessories offered by Bellman & Symfon today are simple and doesn’t match the quality of the personal amplifier. In this project, I have examined which improvement can be made on these listening accessories, to make them better suit the needs of hearing impaired persons. My main focus has been on the so-called stetoclips, which lacks a lot of details in terms of sound quality. I have simulated perceived frequency response via the software Smaart v.7 Di, and I combined these results with the results from different listening tests. The test results lead to the development of a new prototype model. Two different test groups compared the prototype to the current models, and gave me some very useful thoughts and opinions about the project. Many of the conclusions drawn at the end of this project are based on the results from the two test groups.

Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.

The report “User adaptation of tactile hearing aids” written by Anton Mellgren describes a product development project in the course: Bachelor thesis for the engineering program innovation technology and design MSGC12 at Karlstad University. The work follows the product development process in the phases project planning, feasibility study, specification, concept generation, concept selection, construction and project completion have been completed. The project was carried out on behalf of Invencon ab who previously worked and developed prototypes of a tactile hearing aid. Today, there are many deaf people who suffer from deafness. The main tool today is coach implants that are operated on the brain. Unfortunately, not everyone can take advantage of this as it is high cost and long recovery time. This means that there is a gap in the market today about aids for deaf people especially in poor countries. Research conducted between 1950 and 1995 indicates that actuators can stimulate the skin to enable deaf people to learn and perceive sounds. Invencon has previously developed an actuator concept but which currently does not work on a large enough scale to result in any finished product. Based on feasibility study, market research, competition analysis, this resulted in a product specification where requirements and wishes were set and weighted. Through the product development process, a number of concepts were created on both the technology and the design, which were then sold to present to Invencon for a concept choice that was also based on the product specification and the elimination matrix. The concepts were made both in model form as well as sketching on paper. A definitive concept was discussed, among other things, with Invencon and individually. The final concept was a combination of two concepts, where the technology should sit and what the design should look like. Then a 3D model was created in the Creo program to better visualize the concept and a clearer overview. Further work needs to be done with connections of input electronics as well as design drawings and testing of a full-scale prototype

Vår uppdragsgivare Filip Asp, på Cochleaimplantat-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utvecklar en ny psykoakustisk mätmetod som är ett ljudlokalisationstest (LLT) för små barn. För att jämföra den med dagens psykoakustiska mätmetoder för små barn har en litteraturstudie och intervjuer gjorts. I samband med detta undersöktes även barns hörselutveckling då det finns en nära relation till mätmetodernas utformning. Efter att ha identifierat de psykoakustiska mätmetoder som i nuläget finns tillgängliga jämfördes dessa med LLT och vi anser att LLT kommer vara till nytta vid diagnostik, habilitering och forskning.   I nuläget styrs LLT:s applikationer av MATLAB tillsammans med insticksprogrammet Playrec. Om mätmetoden skulle göras om ville uppdragsgivaren veta vilket programmeringsspråk som var till störst nytta för metoden.  Användbara programmeringsspråk identifierades och utvärderades för utveckling av psykoakustiska mätmetoder. Efter litteraturstudier och intervjuer identifierades lämpliga programmeringsspråk: SuperCollider, MATLAB med Playrec samt de visuella språken Max och Pure Data. Ett program togs fram i Max för att testa visuell programmering. Efter vidare undersökningar ansågs Max vara det lämpligaste programmeringsspråket för vidare bruk.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

<p>Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.</p><p>Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4. Det inspelade materialet transkriberades och felanalyserades gruppvis och medelvärden för grupperna räknades ut.</p><p>Barnen med CI uppvisade större prosodiska problem vid nonordsrepetition än barnen med språkstörning. Såväl barnen med språkstörning som barnen med CI uppvisade svårigheter med stavelseproduktion, betoningsplacering, ordaccent och vokalkvantitet. Dock gjorde barnen med CI generellt större antal fel samt fler olika typer av fel jämfört med barnen med språkstörning. Alla barnen med CI gjorde någon typ av prosodiskt fel medan 11 av 27 de barnen med språkstörning producerade korrekt prosodi på samtliga nonord. Barn som hade en högre ålder vid implantation uppvisade större prosodiska svårigheter än barn som implanterats vid en lägre ålder</p> / <p>Prosody can be defined as the rythmic, dynamic and melodic aspects of speech. Without prosody, speech would sound monotonous and communication could be obstructed. The aim of the present study was to examine prosodic aspects of nonword repetition by children with cochlear implants and children with language impairment. Previous studies of prosody in these groups have not in detail described what kinds of errors that occur and therefore this is interesting to investigate.</p><p>The present study is based on previously collected data of nonword repetition among a total of 41 children, all participating in previous studies. Of these children, 27 were children with language impairment aged between 4:6-7:6 years. Fourteen were children with CI aged between 3:0-13:4. The recorded data was transcribed and analyzed group wise and the mean value of the groups were calculated.</p><p>Children with CI showed prosodic problems in nonword repetition to a greater extent than children with language impairment did. Both children with language impairment and children with CI had difficulties with number of syllables, stress, tonal word accent and quantity of vowel. However, the children with CI generally made errors to a greater extent as well as more types of errors, compared to the children with language impairment. All children with CI made some type of prosodic error whilst 11 out of 27 of the language impaired children produced all the words prosodically correct. Children who were implanted at an older age showed greater difficulties with prosody than children who were implanted at a younger age.</p>

<p>Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av <em>Berg & Borgs fyrfältsmodell,</em> som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna <em>agera</em> – <em>reagera</em> respektive <em>offensivt</em> – <em>defensivt</em> i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - <em>hörselskadepraktikens område</em>.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning. Utifrån syftet har jag ställt några forskningsfrågor:</p><ul type="disc"><li>Hur upplevde deltagarna Berg & Borgs fyrfältsmodell?</li><li>Vilka uttryck hos deltagarna kan förstås som att en tidigare tyst kunskap hos dem blev medvetandegjord och i så fall på vilket sätt blev den det?</li><li>Vilka uttryck hos deltagarna i handledarutbildningen kan indikera att de framöver troligen kan klara av att handleda sin omgivning?</li></ul><p> </p><p>Jag har presenterat teorier om begreppen <em>tyst kunskap</em>, <em>reflektion och handledning</em> och <em>handledning</em> samt olika forskningstraditioner om handledning som jag samlat under benämningarna <em>mästarlära i traditionen ´situated learning</em>´, <em>handledning och reflektion i traditioner efter ´the reflective turn´</em> samt <em>systemteoretisk perspektiv på handledning</em>. De metoder jag använt mig av är deltagande observation, gruppintervju och en kvalitativ enkät.</p><p> </p><p>Min undersökning visade att alla deltagare upplevde Berg & Borgs fyrfältsmodell som en bra modell för att stimulera till reflektion kring kommunikativa situationer. Det framkom både i enkäten, gruppintervjun och i den deltagande observationen. Undersökningen visade också att det fanns vissa uttryck hos deltagarna som visade på att tidigare tyst kunskap blivit medveten under handledarutbildningen genom handledning. Det framkom också en del uttryck hos deltagarna som visar att de troligen kan klara av att handleda sin omgivning efter genomförd handledarutbildning. Uttrycken får ses som ganska svaga. Det var endast en av deltagarna som visade i praktisk handling i simulerad anställningsintervju 2 att han kunde handleda sin omgivning.  Trots att jag fann en del metodologiska problem med undersökningen får resultaten ses som relativt goda. Jag skulle därför rekommendera att detta tämligen obeforskade forskningsfält skulle kunna utvidgas.</p><p> </p>

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka. Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4. Det inspelade materialet transkriberades och felanalyserades gruppvis och medelvärden för grupperna räknades ut. Barnen med CI uppvisade större prosodiska problem vid nonordsrepetition än barnen med språkstörning. Såväl barnen med språkstörning som barnen med CI uppvisade svårigheter med stavelseproduktion, betoningsplacering, ordaccent och vokalkvantitet. Dock gjorde barnen med CI generellt större antal fel samt fler olika typer av fel jämfört med barnen med språkstörning. Alla barnen med CI gjorde någon typ av prosodiskt fel medan 11 av 27 de barnen med språkstörning producerade korrekt prosodi på samtliga nonord. Barn som hade en högre ålder vid implantation uppvisade större prosodiska svårigheter än barn som implanterats vid en lägre ålder / Prosody can be defined as the rythmic, dynamic and melodic aspects of speech. Without prosody, speech would sound monotonous and communication could be obstructed. The aim of the present study was to examine prosodic aspects of nonword repetition by children with cochlear implants and children with language impairment. Previous studies of prosody in these groups have not in detail described what kinds of errors that occur and therefore this is interesting to investigate. The present study is based on previously collected data of nonword repetition among a total of 41 children, all participating in previous studies. Of these children, 27 were children with language impairment aged between 4:6-7:6 years. Fourteen were children with CI aged between 3:0-13:4. The recorded data was transcribed and analyzed group wise and the mean value of the groups were calculated. Children with CI showed prosodic problems in nonword repetition to a greater extent than children with language impairment did. Both children with language impairment and children with CI had difficulties with number of syllables, stress, tonal word accent and quantity of vowel. However, the children with CI generally made errors to a greater extent as well as more types of errors, compared to the children with language impairment. All children with CI made some type of prosodic error whilst 11 out of 27 of the language impaired children produced all the words prosodically correct. Children who were implanted at an older age showed greater difficulties with prosody than children who were implanted at a younger age.

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera – reagera respektive offensivt – defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område.   Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning. Utifrån syftet har jag ställt några forskningsfrågor: <ul type="disc">Hur upplevde deltagarna Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell? Vilka uttryck hos deltagarna kan förstås som att en tidigare tyst kunskap hos dem blev medvetandegjord och i så fall på vilket sätt blev den det? Vilka uttryck hos deltagarna i handledarutbildningen kan indikera att de framöver troligen kan klara av att handleda sin omgivning?   Jag har presenterat teorier om begreppen tyst kunskap, reflektion och handledning och handledning samt olika forskningstraditioner om handledning som jag samlat under benämningarna mästarlära i traditionen ´situated learning´, handledning och reflektion i traditioner efter ´the reflective turn´ samt systemteoretisk perspektiv på handledning. De metoder jag använt mig av är deltagande observation, gruppintervju och en kvalitativ enkät.   Min undersökning visade att alla deltagare upplevde Berg &amp; Borgs fyrfältsmodell som en bra modell för att stimulera till reflektion kring kommunikativa situationer. Det framkom både i enkäten, gruppintervjun och i den deltagande observationen. Undersökningen visade också att det fanns vissa uttryck hos deltagarna som visade på att tidigare tyst kunskap blivit medveten under handledarutbildningen genom handledning. Det framkom också en del uttryck hos deltagarna som visar att de troligen kan klara av att handleda sin omgivning efter genomförd handledarutbildning. Uttrycken får ses som ganska svaga. Det var endast en av deltagarna som visade i praktisk handling i simulerad anställningsintervju 2 att han kunde handleda sin omgivning.  Trots att jag fann en del metodologiska problem med undersökningen får resultaten ses som relativt goda. Jag skulle därför rekommendera att detta tämligen obeforskade forskningsfält skulle kunna utvidgas.

Detta är en rapport över mitt examensarbete som utfördes för Motion Control AB i Västerås. Uppgiften bestod i att ta fram en prototyp för en handhållen ljudlokalisator för döva. Projektet har inneburit arbete med allt från marknadsundersökningar till lödning. Projektet innehåller såväl analog elektronik som programmering. Mycket tid gick åt till själva förarbetet, kanske lite väl mycket då det kändes som halva tiden gick åt innan jag kunde komma igång och arbeta. Jag lyckades få fram en prototyp där allt fungerade förutom mikrofonerna, de visade sig vara för känsliga för att löda för hand. Dock så har projektet varit mycket lärorikt och intressant. / This is a report of my thesis work carried out for Motion Control AB in Västerås. The task was to develop a prototype for a handheld sound localizator for the deaf. The project has involved working with everything from market research to soldering. The project includes both analog electronics as well as programming. Much time was spent on the preparatory work, maybe a little too much when it seemed like half the time was spent before I could get started and work. I managed to get a functional prototype except for the microphones, as they proved to be too sensitive to solder by hand. However, the project has been very educational and interesting.