Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras. Vanligaste strategierna är att undvika miljöer med hög ljudnivå, att använda hörselskydd eller hörlurar med musik samt att eftersträva tystnad då man vistas i sin hemmiljö. Studien belyser också i stort hur ljud kan påverka oss både fysiskt och psykiskt.

The present thesis examined the extent to which background noise influences the isolation point (IP, the shortest time from the onset of speech stimulus required for correct identification of that speech stimulus) and accuracy in identification of different types of speech stimuli (consonants, words, and final words in high-predictable [HP] and low-predictable [LP] sentences). These speech stimuli were presented in different modalities of presentation (auditory, visual, and audiovisual) to young normal-hearing listeners (Papers 1, 2, and 5). In addition, the present thesis studied under what conditions cognitive resources were explicitly demanded in identification of different types of speech stimuli (Papers 1 and 2). Further, elderly hearing-aid (EHA) users and elderly normal-hearing (ENH) listeners were compared with regard to the IPs, accuracy, and under what conditions explicit cognitive resources were demanded in identification of auditory speech stimuli in silence (Paper 3). The results showed that background noise resulted in later IPs and reduced the accuracy for the identification of different types of speech stimuli in both modalities of speech presentation. Explicit cognitive resources were demanded in identification of speech stimuli in the auditory-only modality, under the noisy condition, and in the absence of a prior semantic context. In addition, audiovisual presentation of speech stimuli resulted in earlier IPs and more accurate identification of speech stimuli than auditory presentation. Furthermore, a pre-exposure to audiovisual speech stimuli resulted in better auditory speech-in-noise identification than an exposure to auditory-only speech stimuli (Papers 2 and 4). When comparing EHA users and ENH individuals, the EHA users showed inferior performance in the identification of consonants, words, and final words in LP sentences (in terms of IP). In terms of accuracy, the EHA users demonstrated inferior performance only in the identification of consonants and words. Only the identification of consonants and words demanded explicit cognitive resources in the EHA users. Theoretical predictions and clinical implications were discussed. / I denna avhandling undersöktes hur mycket bakgrundsbuller inverkar på isolationspunkten (IP, den tidigaste tidpunkt när ett talat stimulus kan identifieras korrekt) och exakthet i identifikation av olika typer av talade stimuli (konsonanter, ord, och ord i final position i högt predicerbara [HP] respektive lågt predicerbara [LP] meningar). Dessa talade stimuli presenterades i olika modaliteteter (auditivt, visuellt, och audiovisuellt) för unga normalhörande deltagare (Artikel 1, 2 och 5). Dessutom jämfördes under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för identifikation av olika typer av talade stimuli (Artikel 1 och 2). Vidare jämfördes äldre hörapparatsanvändare (EHA) och äldre normalhörande (ENH) personer med avseende på IP, exakthet i identifikation, och under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för auditiv identifikation i tystnad (d.v.s. utan bakgrundsbuller) (Artikel 3). Resultaten visade att bakgrundsbuller gav senare IP och sänkte exaktheten för identifikation av olika typer av talade stimuli och i båda modaliteterna för presentation. Explicita kognitiva resurser krävdes vid identifikation av talade stimuli vid rent auditiv presentation med bakgrundsbuller, och när ingen semantisk förhandsinformation presenterades. Dessutom resulterade audiovisuell presentation i tidigare IP och mer exakt identifikation av talade stimuli, jämfört med rent auditiv presentation. Ett ytterligare resultat var att förexponering av audiovisuella talade stimuli resulterade i bättre identifikation av tal i bakgrundsbrus, jämfört med förexponering av enbart auditiva talade stimuli (Artikel 2 och 4). Vid jämförelse av EHA-användare och ENH-personer, hade EHA-användare senare IP i identifikation av konsonanter, ord, och ord i final position i LP-meningar. Dessutom hade EHA-användare mindre exakt identifikation av konsonanter och ord. Endast identifikation av konsonanter och ord krävde explicita kognitiva resurser hos EHA-användare. Teoretiska prediktioner och kliniska implikationer diskuterades.

Bakgrund: Hörselnedsättningar är mycket vanligt idag, framför allt bland äldre och många använder hörapparater. Hörselnedsättningar bland äldre tas på mindre allvar än i andra åldersgrupper, trots att kommunikation är mycket viktigt även inom denna grupp. Ofta läggs ansvaret för äldres hörapparater på omsorgspersonal. Tidigare undersökningar har visat att omsorgspersonal ofta saknar tillräckligt kunnande för att kunna hjälpa de äldre med hörselnedsättning med hörselrelaterade angelägenheter. Syfte: Syftet med detta arbete var att utforma ett informationsmaterial i två delar, en skriftlig informationsbroschyr och en inspelad informationsvideo, som behandlar hörsel, hörselnedsättningar, kommunikation och hörhjälpmedel. Målgruppen var personal inom äldreomsorg samt närstående till äldre med hörselnedsättning. Metod: Utifrån tidigare forskning, principer för informationsgrafik, modeller för patientundervisning och muntliga framställningar har en informationsbroschyr och en informationsvideo om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter utformats. Resultat: En informationsbroschyr och en informationsvideo har utformats i detta arbete. Slutsatser: Att utforma informationsmaterial har varit ett krävande arbete då det fodrar kunskaper inom många områden. Då mycket layout ingick i arbetet hade det varit bra med mer samarbete med layoutlunniga personer, vilket troligtvis hade kunnat resultera i bättre informationsmaterial. En svårighet med arbetet har varit att veta att innehållet är relevant för målgruppen. Något som inte har värderas här.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i våra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivåer förekommer. Syftet var också att besvara frågan om ljudmiljön kan ge negativa effekter på elever och lärares hälsa samt på elevernas kognitiva och perceptuella förmågor. Resultaten baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade på att ljudnivåerna i de svenska skolorna nästan aldrig översteg den lagstadgade gränsnivån 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivåer. Ljud inne i klassrummet som egenljud, skrapljud från bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkällorna. Elever som vistades i klassrum med mycket lågfrekvent buller skattade dock inte störningseffekten högre än andra elever. Buller kunde påvisas orsaka stressymptom hos lärare som huvudvärk, trötthet och ökad daglig variation av kortisolutsöndring. Lärare drabbas ofta av röstproblem som en konsekvens av ljudmiljöns höga ljudnivåer och maskeringseffekt på talet. Påverkan på kognitiva och perceptuella förmågor visades vara bullers negativa störningseffekt på minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet. Resultatet visade att eleverna presterar sämre i bullriga miljöer. Eleverna själva skattade dock bullrets störeffekt och påverkan på arbetsprestationen relativt lågt. Slutsatserna som drogs var att ljudmiljön i skolan kan utgöra ett problem både för elever och för lärare trots att hörselskadliga ljudnivåer sällan uppmättes i studierna.

Sinnesmarknadsföring är en viktigt aspekt för organisationer och påverkar alla människor medvetet eller undermedvetet. Studien fokuserar på tre sinnen, syn, doft och hörsel kopplat till den traditionella könsuppdelningen. Syftet är att kartlägga sinnesmarknadsföring på ett köpcentrum i Kalmar med namn Kvarteret Giraffen. Det är möjligt att segmentera efter könen för att på så sätt omfamna i stort sätt alla människor. Fallstudien undersöker hur Kvarteret Giraffen arbetar med sinnesmarknadsföring och om det är den rätta vägen att gå. Detta genomförs med kvalitativa intervjuer med både experter inom ämnet och personer med direkt koppling till Giraffen. Bör Giraffen använda sinnesmarknadsföring i förhållande till könen eller fortsätta med nuvarande strategi. Resultatet visar att Kvarteret Giraffen bör marknadsföra sig könsneutralt, men frågor och funderingar kring fenomenet uppmärksammas hos respondenter. / Sensory marketing is something every organization should take into consideration as it affects all people either consciously or subconsciously. The study focuses on three crucial senses, vision, scent, and hearing, in connection to the traditional gender divide. The purpose is to map sensory marketing on a shopping mall in Kalmar called Kvarteret Giraffen. It is possible to segment by gender, thus embracing virtually all people. The case study examines how Kvarteret Giraffen is working with sensory marketing and whether it is the right way to go or not. This is done with qualitative interviews with both experts in the subject and people with direct connection to Giraffen. Should Kvarteret Giraffen use sensory marketing relative to gender or continue with its current strategy. The result shows that Kvarteret Giraffen in question should use a gender-neutral marketing approach, however, questions and reflections about the phenomenon are noticeable among the respondents.

Forskning visar en ökad risk för förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättning och andra hörselproblem trots att ljudnivåerna i förskolan inte uppmätts till över gränsvärdena på 85 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Forskning saknas kring mätningar som mäter den centrala auditiva bearbetningsförmågan hos förskolepersonal. Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida centrala auditiva bearbetningsproblem samt perifer hörselnedsättning föreligger hos studiepopulationen bestående av förskolepersonal. Metod: 19 kvinnor mellan 27–63 år, från åtta förskolor i Örebro kommun deltog i studien. Datainsamling gjordes via en enkät, tonaudiometri, tal i brus-mätning, gaps in noise (GIN) och dikotiska lyssningstest. Deltagarna delades in i två grupper baserat på hur de skattade sin hörsel. Mätvärden jämfördes med normvärden, data analyserades även statistiskt. Resultat: Elva deltagare hade resultat som avvek från normvärden på dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli, nio deltagare hade resultat som avvek från normvärden på GIN. Sex deltagare hade lätt hörselnedsättning sett till deras tonaudiogram, medelvärdena skiljde sig knappt från en åldersmatchad referenspopulation. Populationen hade bättre värden än förväntat på tal i brus. Deltagare som skattade sin hörsel som mindre bra hade genomgående sämre medelvärden på mätningarna. Slutsats: De mätningar där flest deltagare hade avvikelser från normvärden var GIN och dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli. Detta kan indikera en nedsatt central auditiv bearbetningsförmåga men även vara en följd av ålder och av att några deltagare hade perifer hörselnedsättning.

Alla som går i skolan ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Enligt tidigare forskning kan konsekvenserna bli stora av att eleverna med hörselnedsättning inte använder sina hörhjälpmedel, då de har svårare att följa med i undervisningen och i social interaktion. Studiens syfte var därför att bidra med kunskap om elevers användning av hörhjälpmedel i skolan. Det blev också intressant att undersöka unga vuxnas resonemang angående sitt användande av hörhjälpmedel, samt vilka upplevelser de har av att använda dem i skolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor och det var sex unga vuxna som intervjuades. Resultatet visade att faktorer som påverkade de unga vuxnas användande av hörhjälpmedel var psykosociala faktorer, tekniska faktorer samt miljöfaktorer. Resultatet visade, tvärtemot vad tidigare studier visar, att intervjupersonerna använde sina hörhjälpmedel i hög utsträckning under skoltiden, samt överlag var nöjda med skolans miljöer och lärarnas bemötande utifrån ett hörselperspektiv. Dock synliggörs även normer kring hörselnedsättning och hörhjälpmedel där de unga vuxna berättar om rädsla för att inte passa in eller bli retade.

Bakgrund: Det denna studie vill betona är vikten av subjektiva självrapporterade mätinstrument inom hörselvården med inriktning på populationen äldre. Vidare diskuteras vilka utmaningar denna population kan tänkas ställas inför, samt diverse begränsningar som kan medföras vid tillämpning av endast teknocentrisk rehabilitering. Sammantaget det denna studie vill lyfta fram är ett personcentrerat arbetssätt inom hörselvården och understryka betydelsen av att se till varje enskild individs behov och preferenser. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vardagsfungerande hos äldre i förhållande till självskattad hörselnedsättning, kön och hörhjälpmedelsanvändning. Metod: En tvärsnittsstudie där underlaget är tillhandahållna data från redan insamlad enkät för självskattningsinstrumentet HFEQ-Sv. Populationen är respondenter från 65 till 80 år ur ett urval på totalt 390 personer. Datamaterialet bestod av sju demografiska frågor och 28 stycken enkätfrågor. För sex kategorierna “hälsa”, “hörsel”, “kommunikation”, “delaktighet i samhället”, “individuella resurser” och “stöd från samhället” skapades index. För analys av datamaterialet användes testerna Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test. Resultat: Det som kan utläsas av analyserna är att desto större graden av hörselnedsättning är, ju större svårigheter har skattats i förhållande till vardagfungerande. Vid undersökning av populationen äldre som använder sig av hörhjälpmedel visade analyserna att trots användningen av hörhjälpmedel, upplever de fortfarande svårigheter i vardagsfungerande. I synnerhet gällande kategorierna hälsa, hörsel, kommunikation och individuella resurser. Dock hittades inga statiskt signifikanta skillnader mellan vardagsfungerande och kön. Analysen mellan grad av skattad hörselnedsättning och aktivitetsbegränsningar i frågan om delaktighet visade att personer som skattat sin hörselnedsättning som svår och grav, uppgav sig upplevda större svårigheter i förhållande till delaktighet i både fritidsaktiviteter och svåra lyssningsmiljöer. Slutsatser: Slutsatserna visar att det finns skillnader i vardagsfungerande i förhållande till grad av skattad hörselnedsättning. Användning av hörhjälpmedel såsom hörapparater visade inte ge en bättre tillfredställelse avseende vardagsfungerande. Därmed är den äldre personen i behov av mer än enbart hörhjälpmedel för att kunna ha en fungerande vardag. Inga könsskillnader hittades i förhållande till den äldre populationens vardagsfungerande. / Background: What this study wants to emphasize is the importance of subjective self-reported measuring instruments in hearing care, with a focus on the elderly population. Furthermore, it is discussed which challenges this population might conceivably face, as well as various limitations that can be brought about when applying only technocentric rehabilitation. Overall, what this study wants to highlight is a person-centered way of working in hearing care and underline the importance of looking after each individual's needs and preferences. Aim: This study aims to investigate everyday functioning in the elderly in relation to self-assessed hearing loss, gender and hearing aid use.Method: A cross-sectional study where the basis is provided data from an already collected questionnaire for the self-assessment instrument HFEQ-Sv. The data material consisted of seven demographic questions and 28 survey questions with six categories "health", "hearing", "communication", "participation in society", "individual resources" and "support from society". The population is respondents aged 65 to 80 from a sample of a total of 390 people. For analysis of the data, Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test were used. Results: It can be interpreted that the greater the degree of hearing loss, the greater the estimated difficulties in relation to everyday functioning. Despite the use of assistive listening devices such as hearing aids, the respondents still experience difficulties in everyday functioning. In particular for the categories of health, hearing, communication and individual resources. However, there were no differences between everyday functioning in relation to gender. The analysis between degree of estimated hearing loss and activity limitations in the question of participation, showed that people who estimated their hearing loss as severe and profound hearing impairment, stated that they experienced greater difficulties in relation to participation in both leisure and difficult listening environments. Conclusions: The conclusions show that there are differences in everyday functioning in relation to the degree of estimated hearing loss. Use of Hearing Assistive Technology such as hearing aids did not show a better satisfaction with everyday functioning. Thus, the elderly person is in need of more than just technology to be able to have a functioning everyday life. No gender differences were found in relation to the everyday functioning of the older population.

Titel - En gallerias kommersiella miljö: Besökarens individuella upplevelse Ämne - Företagsekonomi, kandidatuppsats på C-nivå Författare - Hilda Gustafsson, My Kristiansson & Camilla Romberg Handledare - Dan Halvarsson Frågeställningar - Hur är den individuella besöksupplevelsen i en gallerias kommersiella miljöer, utifrån människans fem sinnen och dess multisensoriska sinnesupplevelse? Vad påverkar den individuella besöksupplevelsen i en gallerias kommersiella miljöer, utifrån människans fem sinnen och dess multisensoriska sinnesupplevelse? Syfte - Syftet med denna studie är att studera och skapa förståelse för hur besökaren uppmärksammar en gallerias kommersiella miljö, samt hur denna miljö påverkar besökarens individuella upplevelse utifrån sinnesmarkandsföring. Detta då få studier inom ämnet i sinnesmarkandsföring har genomförts. Metod - Studien innefattar ett induktivt synsätt och en kvalitativ metod. Studien har fokuserat på två torg som finns i gallerian Emporia i Malmö. Där har det utförts semistrukturerade intervjuer vid insamling av empirisk data. Analys - Utgångspunkten i studien är sinnesmarknadsföring, som handlar om hur olika sinnen enskilt samt i kombination har stimulerat besökare och påverkat deras upplevelse i en galleria. Empirin har sedan sammankopplats med teorier inom sinnesmarknadsföring. Slutsats - Båda torgen väckte stor uppmärksamhet hos intervjupersonerna. Generellt upplevdes det Gröna torget som positivt för intervjupersonerna medan det Blå torget upplevdes som både positivt och negativt. / Title - The servicescape in a shopping mall: The visitors’ individual experience Subject - Business Economics, bachelor thesis Authors - Hilda Gustafsson, My Kristiansson & Camilla Romberg Tutor - Dan Halvarsson Presentation of the questions - How is the visitors’ individual experience in a shopping mall, on the basis of the human five senses and multisensory? What affects the visitors’ individual experience in a shopping malls servicescape, on the basis of the human five senses and multisensory? Purpose - The purpose of this paper is to study and create an understanding of how the visitor recognizes the shopping mall produced servicescapes, and how this servicescapes affects the visitor's individual experience based on sensory marketing. This is because few studies are conducted on the subject sensory marketing. Method - The study includes an inductive approach and a qualitative method. The study have been focused on two servicescapes that are in the shopping mall Emporia in Malmö, where there were used semi-structured interviews to gather empirical data. Analyse - The starting point was based on sensory marketing. It was about how different senses individually and combined had stimulated visitors and affected their experience in a shopping mall. The empirical data has then been linked with theories of sensory marketing. Conclusions - Both of the servicescapes attracted attention from the interviewed people. The interviewed people at the Green servicescape had a positive experience and at the Blue servicescape, did they have both positive and negative experience.

Age affects hearing and cognitive abilities. Older people, with and without hearing impairment (HI), exhibit difficulties in hearing speech in noise. Elderly individuals show greater difficulty in segregating target speech from distracting background noise, especially if the noise is competing speech with meaningful contents, so called informational maskers. Working memory capacity (WMC) has proven to be a crucial factor in comprehending speech in noise, especially for people with hearing loss. In auditory scenes where speech is disrupted by competing speech, high WMC has proven to facilitate the ability to segregate target speech and inhibit responses to irrelevant information. People with low WMC are more prone to be disrupted by competing speech and exhibit more difficulties in hearing target speech in complex listening environments. Furthermore, elderly individuals with a HI experience more difficulties in switching attention between wanted and irrelevant stimuli, and they employ more resources and time to attend to the stimuli than do normally - hearing (NH) younger adults. This thesis investigated the importance of inhibitory control and WMC for speech recognition in noise, and perceived listening effort. Four studies were conducted. In the first study, the aim was to develop a test of inhibitory control for verbal content, and to investigate the relation between inhibitory control and WMC, and how these two abilities related to speech recognition in noise, in young normally – hearing (YNH) individuals. In the second study we aimed to investigate the same relationship as in the first study to further strengthen the validity of the inhibitory test developed, as well as the importance of lexical access. It was also an aim to investigate the influence of age and hearing status on lexical access and WMC, and their respective roles for speech recognition in noise in both YNH and elderly HI (EHI) individuals. Study one and two showed that, for YNH, inhibitory control was related to speech recognition in noise, indicating that inhibitory control can help to predict speech recognition in noise performance. The relationship between WMC and speech recognition in noise in YNH shifted in the studies, suggesting that this relationship is multifaceted and varying. Lexical access was of little importance for YNH, although for EHI individuals, both WMC and lexical access was of importance for speech recognition in noise, suggesting that different cognitive abilities were of importance for the YNH and EHI individuals Study three investigated the relationship between inhibitory control, WMC, speech recognition in noise, and perceived listening effort, in YNH and elderly, for their age, NH, individuals (ENH). In study four the same relationships as in study three were investigated, albeit in EHI individuals. Two speech materials with different characteristics, masked with four background noises were used. The results in study three showed that less favourable SNRs were needed for informational maskers than for maskers without semantic content. ENH individuals were more susceptible to informational maskers than YNH individuals. In contrast, in study four, more favourable SNRs were needed for informational maskers. In both studies, results showed that speech recognition in noise performance differed depending on the characteristics of the speech material. The studies showed that high WMC, compared to low WMC, was beneficial for speech recognition in noise, especially for informational maskers, and resulted in lower ratings of perceived effort. Varying results were found in study three and four regarding perceived effort and inhibitory control. In study three good inhibitory control was associated with lower effort rating, while in study four, individuals with a HI and good inhibitory control rated effort as higher. The results suggest that hearing status, age, and cognitive abilities, contribute to the differences in performance between YNH, ENH, and EHI individuals in speech – recognition – in – noise - and cognitive tasks. This thesis has, for the first time, demonstrated that a measure of inhibitory control of verbal content, is related to speech recognition in noise performance in YNH, ENH and EHI individuals. Results presented in this thesis also show that both WMC and inhibitory control are related to an individuals’ perception of how effortful a listening task is. It also adds to the literature that WMC is related to speech recognition in noise performance for ENH and EHI individuals, but that this relationship is not as robust in YNH individuals. / Ålder påverkar hörseln och de kognitiva förmågorna. Äldre personer, med och utan hörselnedsättning, uppvisar ofta svårigheter att höra tal i miljöer med bakgrundsljud. De uppvisar större svårigheter att urskilja en måltalare, speciellt om det omgivande ljudet består av annat tal med meningsfullt innehåll, så kallad informationsmaskering. Arbetsminne har visat sig vara en viktig faktor för att förstå tal – i – brus, framför allt för personer med hörselnedsättning. I ljudmiljöer där tal störs av andra talkällor är hög arbetsminneskapacitet av vikt för att understödja förmågan att urskilja måltalaren från de störande talkällorna genom att underlätta inhiberingen av irrelevant information. Individer med lägre arbetsminneskapacitet är mer benägna att störas av andra talkällor, och har svårare att uppfatta måltalaren i komplexa lyssningssituationer. Vidare upplever äldre personer med hörselnedsättning att det är svårare att skifta uppmärksamheten mellan relevant och irrelevant stimuli, och de använder mer resurser och tid till omgivande stimuli än, ex. yngre individer med normal hörsel. I den här avhandlingen undersöktes vikten av inhibitionskontroll och arbetsminne vid taluppfattning i brus och upplevelsen av lyssningsansträngning. Fyra studier genomfördes. Syftet med första studien var att utveckla ett test för verbal inhibitionskontroll, och att undersöka relationen mellan inhibitionskontroll, arbetsminneskapacitet, och deras koppling till taluppfattning i brus hos yngre normalhörande personer. I studie två undersöktes ovanstående relationer för att vidare styrka validiteten för testet av inhibitionskontroll, samt vikten av lexikal åtkomst. Vidare syfte var att undersöka ålderns och hörselns inverkan på lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet, och deras respektive roller för taluppfattning i brus hos både yngre normalhörande och äldre hörselnedsatta personer. Studie ett och två visade att inhibitionskontroll var relaterad till taluppfattning i brus för yngre normalhörande personer, vilket indikerar att inhibitionskontroll kan användas för att underlätta att förutsäga förmågan att uppfatta tal – i – brus. Relationen mellan arbetsminneskapacitet och taluppfattning i brus hos yngre normalhörande var inte solid, vilket tyder på att relationen är mångsidig och skiftande. Lexikal åtkomst var av mindre betydelse för yngre normalhörande personer, ehuru hos äldre hörselskadade personer var både arbetsminneskapacitet och lexikal åtkomst viktigt för taluppfattning i brus. Detta tyder på att olika kognitiva förmågor var betydelsefulla för taluppfattningen i brus för yngre normalhörande och äldre hörselskadade personer. Studie tre undersökte relationen mellan inhibitionskontroll, arbetsminneskapacitet, taluppfattning i brus, och upplevd lyssningsansträngning hos yngre och äldre, för sin ålder, normalhörande personer. Två talmaterial med olika karakteristika användes och maskerades med fyra olika bakgrundsbrus. Resultatet visade att mindre gynnsamma signal – brus - förhållanden uppnåddes när informationsmaskering användes jämfört med brus utan semantiskt innehåll. Äldre normalhörande personer var mer mottagliga för informationsmaskering än yngre normalhörande personer. Hög arbetsminneskapacitet och god inhibitionskontroll var förmånliga för taluppfattning i brus, och resulterade i mindre upplevd lyssningsansträngning, jämfört med personer med lägre arbetsminneskapacitet och sämre inhibitionskontroll. Resultaten talar för att åldersrelaterade tillbakagångar i hörförmåga och, vissa, kognitiva förmågor, bidrar till skillnaderna i prestation mellan yngre och äldre normalhörande personer när det gäller förmågan att uppfatta tal - i - brus. Studie fyra undersökte samma relationer som i studie tre, ehuru hos äldre personer med mild – måttlig sensorineural hörselnedsättning. Resultaten visade att förmågan att uppfatta tal - i - brus varierade beroende på talmaterialets karakteristika, samt vilket bakgrundsbrus som användes. Hög arbetsminneskapacitet och god inhibitionskontroll var fördelaktiga för taluppfattningen, i synnerhet när informationsmaskering användes. Personer med högt arbetsminne upplevde mindre lyssningsansträngning, medan god inhibitionskontroll associerades med högre upplevd lyssningsansträngning. I föreliggande avhandling har det, för första gången, påvisats att verbal inhibitionskontroll relaterar till förmågan att uppfatta tal – i – brus hos yngre och äldre normalhörande, och äldre personer med hörselnedsättning. Resultaten som presenterats i avhandlingen visar att både arbetsminneskapacitet och inhibitionskontroll är associerade med en individs upplevelse av hur ansträngande en lyssningssituation är. Avhandlingen stödjer även tidigare forskning som visar på att arbetsminneskapaciteten är relaterad till förmågan att uppfatta tal – i – brus hos äldre  normalhörande, och äldre hörselskadade personer, men att denna relation inte är lika solid för yngre normalhörande personer.