Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans inställning, upplevelse och erfarenhet gällande anhörigas närvaro under HLR samt vad som påverkar sjuksköterskans inställning.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Swemed. Resultatet baserades på 16 artiklar.Resultat: De flesta sjuksköterskor ställer sig negativa till anhörigbevittnad HLR. Nackdelarna överväger fördelarna med att anhöriga närvarar. Utbildning och erfarenhet har betydelse för hur sjuksköterskor ser på anhörigbevittnad HLR. De med mest erfarenhet och specialistutbildning tenderar att vara mer positivt inställda till anhörigas närvaro under HLR. Kultur har också betydelse för hur inställningen till anhörigbevittnad HLR faller ut.Slutsats: Det finns fortfarande blandade inställningar bland sjuksköterskor till att anhöriga närvarar under HLR. Några nämnda fördelar är accepterande av avslut och se att allt som kunde göras gjordes. Nackdelar är problem med konfidentialitet, att sjukvårdspersonal får svårt att koncentrerar sig samt oron för ökat antal rättsfall. Vidare forskning bör bedrivas i ämnet. Idag går arbetsplatsklimatet mot en mer tillåtande atmosfär till anhörigbevittnad HLR men mer tydliga riktlinjer i ämnet önskas enligt några studier. Kulturella aspekter av anhörigbevittnad HLR bör undersökas närmare då den faktorn ter sig något förbisedd i det resultat som kunnat iakttas i denna litteraturstudie / Aim: The aim was to describe the nurses’ attitude and experience of family presence during resuscitation and the factors that influence nurses’ attitudes.Method: Descriptive literature study. The data was collected from the databases Cinahl, Pubmed and Swemed. The result was based on 16 articles.Results: Most nurses’ were negative towards family presence during resuscitation. The disadvantages outweigh the advantages of family presence. Education and experience has relevance in what way nurses look at family presence during CPR. They who have the most experience and specialized training tend to be more positive about family presence. Culture was also relevant regarding the attitudes of nurses against family presence during CPR.Conclusion: There are still mixed views among nurses about family presence during CPR. Advantages were acceptance of closure, seeing that all that could have been done has been done. Disadvantages were trouble with confidentiality, concentration failure amongst staff and concerns about increasing law suits. This subject needs further investigation. Today the climate of the care units emerge to a more allowing perception towards family presence during CPR but more clear guidelines concerning the subject are requested. The cultural aspects of the subject need further investigation, when that factor seems to be disregarded in the result of this literature study.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om återupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utsträckning patienter och deras närstående gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om återupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjärt-lung räddning har utforskats av flera forskare. Trots att både Hälso- och sjukvårdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra länder anger att patienten har rätt till delaktighet och självbestämmande kring beslutsfattandet om sin vård och behandling, så engagerades patienten och dess närstående sällan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansåg att hänsyn skulle tas till patientens egna önskemål och vara delaktiga i beslutet kring isättande av hjärt- lungräddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de närståendes medverkan. Flera studiers resultat visade vidare att sjuksköterskor upplevde en rad etiska dilemman när det gäller beslutsprocessen kring återupplivning. Vad gäller patienters och närståendes möjlighet till delaktighet var det betydligt färre studier genomförda som belyste frågan ur deras perspektiv. De studier som fanns visade att patienter och närstående har en önskan om möjlighet till delaktighet, att få ta del av information och fatta egna beslut. Patienternas uppfattning stämde väl överens med hur deras närstående resonerade.

Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och för varje minut som går minskar chansen att överleva med 10 %. I händelse av hjärtstopp skall hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja hjärtlungräddning (HLR) såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte skall utföras. Det finns nämligen skäl där det är motiverat att avstå denna behandling. I de fall där patienten själv inte vill bli återupplivad eller då ansvarig läkare bedömer att HLR inte är medicinskt motiverat eller till gagn för patienten. Det kan ibland leda till att man i efterhand kan inse att behandlingsförsöket var mindre motiverat. Att handskas med död och döende anses inom forskning vara den högst rankade stressoren för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt arbete och utsätts ofta för etiska dilemman när de kommer i konflikt med vad sjuksköterskan anser vara rätt för patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp hos patienter där ställningstagande kring HLR saknas eller inte har diskuterats. Tio narrativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor yrkesverksamma inom slutenvården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar de etiska dilemman som sjusköterskorna hamnar i. Huvudresultatet visar att sjuksköterskor upplever frustration när de hamnar i situationer där patienten drabbas av hjärtstopp och frågeställningen kring återupplivning inte har diskuterats. Det uppstår tveksamheter när beslutet inte var taget eller att det togs för sent. De beskriver även en strävan efter att göra det som anses vara gott mot patienten.

Bakgrund och problemformulering: Tjänsten SMS-livräddnings syfte är att i händelse av hjärtstopp ta hjälp av frivilliga personer som kan påbörja livräddande insatser innan ambulansens ankomst. SMS-livräddning fyller en viktig funktion i samhället då tidig hjärt-lungräddning och tidig defibrillering ökar överlevnaden för patienten. SMS-livräddaren kan ses som en ny partner till ambulanssjuksköterskan och därför är det av stor vikt att undersöka hur samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren fungerar samt hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS- livräddarens roll. Syfte: Att undersöka hur ambulanssjuksköterskan upplever SMS-livräddarens roll samt hur samarbetet mellan dessa fungerar vid misstanke om hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en elektronisk enkät. Enkäten skickades ut till 166 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Svarsfrekvensen var 43 % varpå 44 respondenter hade varit på ett ärende med SMS-livräddare vid misstanke om hjärtstopp. Resultatet baseras på dessa 44 respondenter. Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde SMS-livräddarens roll som positiv och ansågs vara en stor tillgång i samband med hjärtstopp. Respondenterna ansåg att SMS-livräddaren kunde bidra med viktig information om hjärtstoppet och hjälpa till med kompressioner samt övriga praktiska saker. Oftast fungerade samarbetet mellan ambulanssjuksköterskan och SMS-livräddaren bra. De flesta respondenter trodde att patientens överlevnad kunde öka genom ett bra samarbete. Diskussion: Ett väl fungerande samarbete mellan SMS-livräddaren och ambulanssjuksköterskan ligger till grund för att förbättra utgången i händelse av hjärtstopp. Att utveckla samarbetet kan förbättra omhändertagandet av patienten.

Vid ett hjärtstopp förloras medvetandet inom bara några sekunder. Ett hjärtstopp påverkar alla inblandade såväl patienten som närstående och sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor har en central roll vid hjärt- och lungräddning (HLR). Den centrala rollen kräver goda kunskaper i utövandet av HLR samt i att kunna ge en personcentrad vård både till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att låta närstående bevittna pågående hjärt- och lungräddning i sjukhusmiljö. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet utgick från 14 vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra rubriker: att känna ansvar, att känna sig övervakad, att få avlastning och att skapa en relation. Slutsats: Stressig arbetsmiljö, personalbrist, otillräckliga kunskaper, avsaknaden av riktlinjer och trånga utrymmen i patientsalen bidrog till att sjuksköterskor kände sig osäkra i bemötandet av närstående under pågående HLR. / At a cardiac arrest, consciousness is lost within just a few seconds. A cardiac arrest affects the patient, the family and the healthcare professionals. Nurses have a central role in cardiopulmonary resuscitation (CPR). The central role requires good knowledge of CPR and to provide person-centered care to both patient and family. The aim of this study was to examine the nurses’ experience of allowing to familywitness ongoing cardiopulmonary resuscitation in the hospital environment. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was created from 14 scientific articles compiled in four categories: feeling responsible, feeling observed, being relieved, creating a relationship. Conclusion: Stressful working environment, lack of staff, insufficient knowledge, lack of guidelines and narrow spaces in the patient room, contributed to nurses feeling insecure in dealing with family during CPR.

No description available.

Vid hjärtstopp kan hjärt och lungräddning (HLR) användas för att återställa spontan cirkulation och respiration men chansen för faktisk överlevnad minskar med ökad ålder. Precis som vid annan medicinsk behandling har patienten laglig rätt att tacka nej till HLR. Likaså kan läkare bedöma att HLR ej är till gagn för patienten och beslutet om Ej HLR tas då i samråd mellan läkare, patient och närstående. Trots detta så kan det inträffa att ambulanspersonal utför HLR på patienter med beslut om Ej HLR. I Sverige saknas både forskning och statistik om hur vanligt förekommande detta är. En förstudie, i form av en enkätundersökning för att undersöka förekomsten av dessa situationer, genomfördes och skickades ut till fyra ambulansorganisationer i Västra Götaland. Enkätens resultat visade att 66% av de sjuksköterskor som svarat har utfört HLR på en patient med beslut om Ej HLR. Syftet med denna studie är att studera sjuksköterskor i ambulanssjukvårdens upplevelser av att vid inträffat hjärtstopp göra HLR på patienter som har ett beslut om Ej HLR. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanfattades i sex kategorier: att vara ovetande och behöva agera, mötet med närstående, försvårande och underlättande faktorer, följsamhet till riktlinjer i en komplex vårdsituation och att störa en annars lugn och fridfull död. Att HLR utförs på patienter med beslut om Ej HLR upplevs bero på bristande information, dokumentation och rutiner. Situationerna kan upplevas som traumatiserande för de sjuksköterskor som hamnar i denna utsatta situation.

Sudden Cardiac arrest affects 6,000 people annually in Sweden outside hospitals. Of these, only 10 percent survive. Early initiation of cardiopulmonary resuscitation (CPR) is required to survive a sudden cardiac arrest. Many people today feel insecure about how to act and perform CPR where chest compressions are the most important part of the procedure. The compressions are often much harder to perform for a long period of time since it is extremely physically demanding. Good compressions are performed on average of two minutes before the quality of the pace and depth deteriorates. This is a big problem as professional help from an ambulance takes an average of 12 minutes. During this time, it is extremely important that CPR can be maintained. Which means that most people are not able to carry out CPR with good quality for the required time. During the project's development year, an overall concept has been developed so that more people can act and perform CPR. Through the results of the project, the hope is that more lives can be saved annually. The concept contains an aid that will make it easier to perform compressions while performing CPR, a website to spread knowledge about the product and its area. The result also includes an implementation plan for how the product is to be implemented in society. The product halves the force required to perform compressions and increase the quality by helping to maintain the right depth and pace. As a complement to the defibrillator, HLR-Hjälpen will be located at places around the community, to be able to perform good compression while waiting for ambulance personnel. The results have been produced after thorough interviews with experienced organizations, companies and professional groups who face cardiac arrest in their everyday lives. The need for the product is rooted in a wide range of people with extensive experience in CPR. / Hjärtstopp drabbar årligen 6000 personer i Sverige utanför sjukhusen. Av dessa överlever endast 10 procent. Tidigt igångsatt Hjärt-lungräddning krävs för att överleva ett hjärtstopp. Många människor känner sig idag osäkra hur de ska agera och utföra HLR där bröstkompressioner är den viktigaste delen, men också oerhört fysiskt krävande. Bra kompressioner utförs i genomsnitt två minuter innan kvaliteten gällande takt och djup försämras. Detta är ett stort problem då professionell hjälp av ambulans dröjer i genomsnitt 12 minuter. Under denna tid är det oerhört viktigt att HLR kan upprätthållas. Det innebär alltså att de flesta inte klarar av att genomföra HLR med god kvalité under den tid som krävs. Under projektets utvecklingsår har ett helhetskoncept utvecklats för att fler ska kunna agera och utföra HLR, och på så sätt öka antalet liv som årligen kan räddas. Konceptet innehåller ett hjälpmedel som ska underlätta att utföra kompressionerna vid HLR, en hemsida för att sprida kunskap om produkten och området samt en implementeringsplan för hur produkten ska implementeras i samhället. Produkt halverar kraften som krävs för att utföra kompressioner samt höjer kvalitén genom att bidra till att rätt djup och takt hålls. Som ett komplement till hjärtstartaren ska HLR-Hjälpen sitta på platser runt om i samhället, för att möjliggöra att bra kompressioner kan utföras i väntan på ambulanspersonal. Resultatet har tagit fram efter grundliga intervjuer med erfarna organisationer, företag och yrkesgrupper som möter hjärtstopp i sin vardag. Behovet av produkten är förankrat hos ett brett spektrum av personer med stor erfarenhet av HLR.

Bakgrund: År 2021 skedde totalt 8248 hjärtstopp i Sverige. Orsakerna till hjärtstoppet är många men vanligast är hjärt-kärlsjukdomar. För att öka chansen till överlevnad och undvika hjärnskador krävs snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning och defibrillering. Vården efter fokuserar bland annat på rehabilitering och uppföljning. Ett etiskt dilemma som kan uppstå vid återupplivning är att erbjuda familjenärvaro. Sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde utgår utifrån ICN:s etiska koder. Tidigare forskning visade att majoriteten av sjuksköterskor inte erbjuder familjer att närvara vid återupplivning, trots befintliga rekommendationer. Syfte: Att beskriva familjers inställning till och erfarenheter av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där resultatet utgår från nio vetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Analysen genomfördes med en integrerad analys. Resultat: Kategorierna bestod av Inställning till att närvara vid återupplivning, Erfarenheter av återupplivning, Erfarenheter av omvårdnad vid återupplivning och Erfarenheter av livet efter återupplivning. Familjerna uttryckte positiva inställningar till närvaro vid återupplivning. Vid samtliga erfarenheter uttrycktes känslostormar. Familjerna beskrev ett bristande omhändertagande från vårdpersonal vilket låg till grund för deras behov av ytterligare stöd. Beroende på utfallet efter återupplivningen så bestod livet efteråt av rollförändringar, PTSD-symtom och en energikrävande sorgeprocess. Slutsats: Familjer bör erbjudas närvaro vid återupplivning. Däremot bör hänsyn tas till att det kan vara känslosamt och behov av stöd förekommer. Vårdpersonal med empatisk förmåga efterfrågades. Erfarenheten av närvaron påverkar också familjernas sorgeprocess där dem är i behov av extra stöd. Det familjecentrerade förhållningssättet är grundläggande i omvårdnaden, vilket bör tas i beaktning av sjuksköterskan.

Bakgrund: En vanlig anledning till hjärtstopp under pågående operation är svårigheter att hålla fri luftväg. På operation är hjärtstopp i de flesta fall bevittnade och överlevnaden är högre än om det sker på en vårdavdelning eller utanför sjukhuset men det är samtidigt en av de mest intensiva och stressande situationer som kan inträffa under anestesin. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av hjärtstopp hos en patient under pågående operation. Metod: För genomförandet av studien användes kvalitativ metod med induktiv manifest ansats. För att samla data genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Utifrån dessa identifierades fyra huvudkategorier, Att vara förberedd och tränad, Att känna sig stressad, men även lugn, Att ha god kommunikation och samarbete med teamet och Att ha ett tydligt ledarskap och tydliga roller. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor upplevde att de var förberedda och ofta kunde förebygga ett hjärtstopp trots att de upplevde det som en ovanlig händelse. De upplevde att HLR-träning dämpar stressen som kan komma under ett hjärtstopp och att det var viktigt att ha verklighetstrogna scenarioträningar. Anestesisjuksköterskorna beskrev att stressen som kom ofta ledde till större fokus på patienten. Kommunikation och ledarskap var två viktiga pelare i arbetet kring ett hjärtstopp under pågående operation. Slutsats: Tydligt ledarskap, tydliga roller, god kommunikation samt grundläggande kontinuerlig HLR-träning var av stor vikt för upplevelsen av ett hjärtstopp under pågående operation.