Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt. / Helix

Föreliggande studie har som avsikt att förtydliga för intresserade allmänhet, forskare eller andra yrkesinriktningar vad det strategiska HR-arbetet innebär samt identifiera utvecklingsområden för HR-strateger. Syftet med studien är därför att undersöka vad det strategiska HR-arbetet egentligen är eller kan vara och hur detta tillämpas på olika arbetsplatser i Sverige, samt hur det förhåller sig till den operativa sidan av HR-arbetet. Frågeställningarna utgår från studiens HR-personal som anser sig arbeta med strategisk HR, för att undersöka deras upplevelser av det strategiska arbetet. Studien baseras på en kvalitativ ansats bestående av transkriberat intervjumaterial, totalt intervjuades tio informanter som arbetar både inom offentlig och privat sektor, och i större och mindre verksamheter. Materialet har analyserats utefter nyinstitutionell samt institutionell teori med hjälp av begreppen, isomorfism, legitimitet, särkoppling samt institutionalisering. Resultatet visar att organisering är en förutsättning för det strategiska arbetet samt att HR-strateger bevakar trender för att möta samhällets krav och därmed få legitimitet. Resultatet visar vidare att skillnaden och därmed gränsen mellan operativt och strategiskt arbete är inte tydlig, dock har det operativa arbetet visat sig vara mer kortsiktig medan strategiskt arbete har visat sig vara mer långsiktig. Resultatet visar även motsättningar mellan operativt och strategiskt arbete. Slutsatsen är att strategisk HR behöver leda till aktivitet för att ge värde till organisationer, vilket däremot inte alltid är fallet enligt empirin, samt att HR-strateger behöver ha en större förståelse i personalens styrkor och svagheter för att skickligare utveckla strategier.

No description available.

Ett företags mest värdefulla resurs är dess personal. På senare tid har många moderna företag börjat arbeta på ett mer medvetet sätt för att motivera personalen och det finns ett flertal teorier som beskriver vad som bidrar till en individs motivation. Employer branding har blivit ett allt vanligare begrepp som syftar till att strategiskt arbeta för att attrahera och behålla en motiverad personal. Teori och tidigare forskning har påvisat hur individen behöver mer än lönen för att känna arbetsmotivation (Dyhre, 2012; Herzberg, 1966; Pink, 2010; Vroom, 1964). Herzberg (1966) menar att hygienfaktorer, såsom lön, arbetsmiljö och förmåner, utgör grunden till arbetsmotivation medan de inte förmår höja motivationen såsom motivationsfaktorer gör, exempelvis personlig utveckling och engagerande arbetsuppgifter. Exempelvis har tidigare forskning från 1960-talet påvisat att en individ motiveras av fem olika faktorer i arbetet samtidigt som individer är olika och motiveras olika mycket av de olika faktorerna (Vroom, 1964). I likhet med detta visar tidigare forskning att olika generationer motiveras av olika faktorer (Jorgensen, 2003). Vidare visar tidigare forskning hur företag ska arbeta med employer branding för att skapa ett starkt varumärke som ett verktyg för att attrahera samt behålla sin anställda (Backhaus & Tikoo, 2004).                       Syftet med studien är att undersöka hur Spotify använder sig av employer branding och hur det bidrar till de anställdas motivation. Studien är utförd genom en kvalitativ ansats med sex djupintervjuer med personal från en av avdelningarna på företaget. Resultatet visar i linje med teori och tidigare forskning, för det första att medarbetarna på avdelningen blir motiverade av ett arbete som bidrar till deras personliga utveckling samt en god social stämning. För det andra visar studien att Spotify's employer branding-arbete leder till en motiverad personal. Dock är studiens omfång begränsat utifrån sitt fokus på en liten del av företaget. Likväl ger studien, trots sitt begränsade urval en värdefull inblick i employer branding-arbetet i den svenska divisionen av Spotify. Studien påvisar också hur framtida forskning med fördel, utifrån ett större urval med ambitioner om ett mer globalt representativt urval, skulle kunna ge en mer nyanserad bild av hur employer branding-arbetet ser ut finner vi det intressant att studera hur ett starkt varumärke hänger ihop med- och kan bidra till ett framgångsrikt employer branding-arbete.

<p>Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig. Cheferna på företag utan HR-funktion prioriterade verksamhetsfrågor i större utsträckning och upplevde viss mental stress när de kände sig osäkra i sina HR-kunskaper och därmed ibland inte kunde hantera personalfrågor som dök upp.</p>

As a result of the increased flexibility of today’s jobs higher demands are being put on the individuals to on their own create a distinction between the different spheres of work and leisure. Free working conditions generate both possibilities and stress for the employees. This essay examines and analyses the impacts and consequences of boundless labor. The purpose is to study how HR-Managers perceive boundless work and its effects. The issues this essay is based upon examines HR-Managers demarcation between leisure and work, and also on their experience of how leisure, close relatives and well-being is affected by boundless work. Previous research regarding the subject has shown that the transition between work and leisure is very significant to avoid the boundaries of both work and leisure to collide, something that is very common when you work from home. The evolution of technology has made it possible to be connected and available around the clock, this is also the biggest factor to why work in today’s society is portable. The flexibility creates an unhealthy stress among the employees. This study, which is based on seven interviews with different HR-Managers, shows that the effects of boundless work is individual, but that it is also influenced by the culture of the workplace and their own spatial arrangement. The study also shows that boundless work primarily has a negative effect on the human well-being and that it is often through the stress of high workload this occurs. When it comes to the impact on leisure, it is clear that the family is prioritized before the individuals own private interests. / I och med ökad flexibilitet i dagens arbeten ställs högre krav på individen att på egen handskapa åtskillnad mellan de olika sfärerna arbetsliv och fritid. Fria arbetsvillkor genererar i sin tur både möjligheter och belastningar för medarbetarna. I den här uppsatsen undersöks effekterna av det gränslösa arbetet. Syftet är att studera hur HR-chefer hanterar gränslöst arbete samt hur de upplever att det påverkar det har på det övriga livet. De frågeställningar uppsatsen utgår ifrån undersöker HR-chefers gränsdragning mellan fritid och arbete samt hur de upplever att fritid, nära anhöriga och välmående påverkas av gränslöst arbete. Tidigare forskning om ämnet visar att skiftet mellan sfärerna arbete och fritid är av stor vikt för att undvika flytande gränser, vilket lätt uppkommer i samband med arbete i hemmet. Tekniken, som gör det möjligt att vara uppkopplad och tillgänglig dygnet runt, är den största bidragande faktorn till att arbetet idag är bärbart. Flexibiliteten skapar således en ohälsosam stress hos medarbetare. Denna studie, som baseras på sju kvalitativa intervjuer med HR-chefer, påvisar att det gränslösa arbetets påverkan på det övriga livet är individuellt, men att det influeras av såväl kulturen på arbetsplatsen som egna rumsliga arrangemang. Studien visar också att det gränslösa arbetet till största del påverkar välmåendet negativt och ofta via stress då arbetsbelastningen generellt är hög. När det gäller inverkan på fritiden är det tydligt att egentiden väljs bort före familjen.

Linjechefers HR-roll har under de senaste åren blivit tydligare. Empiriskt material saknas som beskriver hur chefer hanterar HR-rollen och hur de resonerar kring de HR-praktiker de är ansvariga för att hantera. Utan tillräcklig empiri inom området är det också svårt för HR-medarbetare att anpassa det stöd linjecheferna behöver. Denna studie syftar därför till att undersöka hur linjechefer hanterar den HR-roll som deras arbete innebär samt att bidra med förståelse för grunden till olika sätt att hantera rollen. Genom tio kvalitativa intervjuer med linjechefer inom ett förband vid Försvarsmakten har tillvägagångssätt och resonemang om HR-praktiken karriärutveckling studerats. Resonemang skiljde sig åt medan det praktiska arbetet hanterades likartat. Olika arbetssätt kunde utläsas. HR-funktionens relation till linjecheferna betonades för att möjliggöra

Titel: Påverkar revisionsbyråers agerande revisorernas välmående? Bakgrund: Revisorers välmående är ett omdiskuterat ämne i revisionsbranschen. Den höga arbetsbelastningen tillsammans med stramare budgetar och tajtare deadlines leder till att 95 % av revisorerna i Sverige arbetar övertid och menar att det inte är långsiktigt hållbart. Då revisorerna förklaras som en byrås viktigaste tillgång frågar vi oss hur revisionsbyråerna kan agera för att främja sin personals välmående och på så sätt bli en konkurrenskraftig byrå. Syfte: Studiens syfte är att identifiera sammantagna HR-strategier och dess påverkan på revisorernas subjektiva välmående. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs för att sedan mynna ut i en induktiv ansats där sammantagna HR-strategier tas fram utifrån den empiriska data som samlas in via enkät, där urvalet består av auktoriserade revisorer och revisorsassistenter i Sverige. Teorier och tidigare forskning kring subjektivt välmående och HR-strategier som i andra branscher visat främja individers välmående har tillämpats. Krav, kontroll och stödmodellen har använts för att förklara revisorers arbetssituation. Slutsats: Studien resulterade i att sex sammantagna HR-strategier har identifierats på revisionsbyråer där fyra av dem visar ha ett positivt samband med revisorers subjektiva välmående. Genom att revisionsbyråer implementerar de sammantagna HR-strategierna ökar de möjligheten för revisorerna att trivas på arbetet och prestera på optimal nivå och kan därför ses som en investering. / Title: Does the behavior of accounting firms affect the auditors’ well-being? Background: Auditors' well-being is a discussed topic in the auditing industry. The high workload together with tighter budgets and deadlines leads to 95 % of the auditors in Sweden work overtime and they believe it is not a sustainable situation. The auditors are explained as an accounting firms most important asset, we ask ourselves how they can act to improve the subjective well-being of the auditors to become a competitive firm. Purpose: The aim of this study is to identify new combinations of HR-strategies based on empirical data and its impact on the auditors' subjective well-being Method: A cross-sectional study with a deductive approach is chosen in order to then emerge into an inductive approach where HR-strategies are developed based on the empirical data collected through a survey, where the sample includes authorized auditors and audit associates in Sweden. Theories and previous research on subjective well-being and HR-strategies that have shown improved well-being in other industries have been applied to this study. Demand, control and support model has been used to explain the auditors' work situation. Conclusion: The study resulted in six new identified combinations of HR-strategies at accounting firms where four of them show a positive correlation with auditors' subjective well-being. As accounting firms implement the HR strategies, they increase the possibility for the auditors feels satisfied with their jobs and perform at an optimized level. This can therefore be seen as an investment for the accounting firms.

The development and implementation of AI is rapidly growing in the Nordic countries, yet the perception and information of AI is still limited. This paper will look deeper into the managerial aspects of implementing AI as part of the recruitment system, specifically the selection process and machine learning in text mining. The data gathering of this research has been conducted via interviews with Linköping's municipality, as well as collecting secondary data from public reports and scientific articles. Afterwards, the data was then scrutinized through theoretical analysis, using frameworks from different academic researches. A set of aspects was found, which affects the implementation of AI in an organisation in Sweden. A managerial view was taken to find a deeper significance on why an understanding of these aspects is necessary when implementing AI as a part of company's recruitment processes. However, while other elements other than the ones identified in this thesis do exist, a coherent picture of the process and the affecting variables can be thoroughly explained through these specifically chosen viewpoints. The paper concludes with drawing a bigger image of the AI in recruitment and selection processes, and the implications of it to an organisation considering to implement AI as part of these processes in near future. The thesis can be seen as a recommendation to any establishment that is making the decision of adopting the usage of AI as part of recruitment.

Denna studie berör lärares yrkesidentitet ur tre perspektiv. Lärarstudenten, den yrkesverksamma läraren och HR på två st skolförvaltningar i Västsverige. Studien behandlar hur yrkesidentitet för student och lärare ser ut idag, vad den byggs upp av och hur HR förhåller sig till lärarnas yrkesidentitet. Vad finns det för nytta för organisation och individ att arbeta med yrkesidentitet. Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom 6 st semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarstudenterna har en tydlig yrkesidentitet kopplad till lärarrollen, vilken skapas mycket i relation till VFU under utbildningen samt i förväntningarna på den framtida yrkesrollen. Lärarnas yrkesidentitet tenderar att växa sig starkare med tiden och resultatet för både studenter och lärare visar att identiteten är kopplad till vissa delar av lärarrollen, delar som individen själv har starkast intresse för. Resultatet kring HR visar att båda förvaltningarna arbetar med lärarnas yrkesidentitet. Förvaltning 1 önskar arbeta bort en stark yrkesidentitet hos lärarna för att skapa större förändringsbenägenhet och fokus på kollektivets insatser och arbetsfördelning. Förvaltning 2 arbetar för att öka lärarspecialiseringen och kärnuppdraget som lärarna har. Gemensamt för förvaltningarna är deras önskan om att lärarna ska känna en större identitet även till organisationen. Från HR framkommer att förvaltningarna står inför en stor utmaning i behovet av att omorganisera lärarnas arbete till följd av den lärarbrist som finns idag och för att lyckas behålla personal behöver organisationen att lärarna finner en lojalitet till arbetsgivaren. Arbetsgivarens sätt att behålla och attrahera personal grundar sig i att förstå personalens behov. Att förstå yrkesidentiteten hos sina medarbetare kan därför hjälpa organisationen att bilda en HR strategi där lärarna presterar mest effektivt i sin roll. / This study concerns teacher´s professional identity from three perspectives. Teacher students, professional teachers and HR at two school administrations in Western Sweden. The study deals with how the professional identity of the student and teachers look today, what it is built up of and how HR relates to the teacher’s professional identity. What is the benefit of studying professional identity for the organization and the individuals.  The study is of a qualitative nature and data has been collected through 6 semi-structured interviews. The result shows that the teacher students have a strong professional identity linked to the teacher role, which is created a lot in relation to VFU during the education and  in the expectations of the future professional role. The teacher´s professional identity tends to grow stronger over time and the results for both students and teachers show that the identity is linked to certain parts of the teaching role, parts that the individual himself has the strongest interest for. The result around HR shows that both administrations work with the teacher´s professional identity. Management 1 wishes to eliminate a strong professional identity among the teachers to create a greater tendency for change and focus on the collective efforts and division of labor. Management 2 works to increase the teacher’s specialization and the core assignment that the teachers have. Common to the administrations is their desire for teachers to feel a greater identity also to the organization. From HR it appears that the administrations face a great challenge in the need to reorganize the teacher´s work as a result of the teachers to find a loyalty to the employer. The employer way of retaining and attracting staff is based on understanding the needs of the staff. Understanding the professional identity of their employees can therefor help the organization to form a HR strategy where the teachers perform most effectively in their role.