Author: Maria Gustafsson and Sofie Ingström Title: ”Ett medlevarskap det är något alltså, något alltså jättespeciellt” - En studie om hur ett behandlingshem kan påverka anknytningsmönster. Keywords: relationships, attachment, home of treatment for youth, youth, significant others, trust. In our essay we had an aim to see how Hassela, Gotland affected the youths who lived there. We wanted to know if they had a secure or insecure attachment to their parents and if the attachment was affected after a time at Hassela. We were interested in what kind of attachment figures they had before they came to Hassela, Gotland and how they looked at themselves and others before they came there and if that had been changed. We used a qualitative method and we did ten interviews with youths who had been at Hassela, Gotland eight months or longer. We based our analysis on the attachment theory. We also used a theory about significant others. All of the youths in our interviews had some kind of insecure attachment to one or both of their parents before they arrived to Hassela, Gotland. Everyone had a problem in trusting grown-ups and forming relationships. A majority of the youths had been changed in some way. After the visit many youths were able to trust people, which probably made it easier for them to form good and healthy relationships in the future. Some of the youths had not changed as much as others, and were still trying to find out how to form real relationships and how to trust people.

Bakgrund: På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen år 2010 skrivit en rapport där syftet var att ta reda på hur placerade barn och unga upplever sin situation på HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder på en negativ inställning till Socialtjänsten som bottnar i en oärlig kommunikation från myndighetens sida men även en missaktning från samhällets sida. Syfte: Med en utgångspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen går det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan på den unge på olika vis, samt att det är många aspekter som ska samspela för att vårdformen ska vara den bästa för individen. Uppsatsens syfte är att lyfta fram och synliggöra vilken påverkan och betydelse vården kan ha för den unge under och på vägen ut från en placering samt på vilket sätt. Jag vill även skapa en förståelse för hur det påverkar dennes motivation till en strävan att vilja lämna vården. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod med en central utgångspunkt i hermeneutiken, men utgår även till viss del från den narrativa metoden med angreppssättet livsberättelser. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer med två personal i deras yrkesroll samt genom livsberättelser med två ungdomar som båda blivit omhändertagna och haft vård med stöd av LVU. Teori: De begrepp som studien lyfter fram är den signifikante andre, livsstilar och livsplanering, den totala institutionen samt disciplin och normalisering. Dessa begrepp har använts som vitala verktyg i framställningen av analyseringen av empirin samt således i besvarandet av studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att såväl ungdomarna och personal upplever bemötandet i samarbetet som den centrala delen i en gemensam strävan mot en avslutad vårdperiod. Resultatet visar även att beroende på vilken vårdinsatsen var så präglades ungdomarnas inställning under deras förändringsprocess. / Background: On behalf of the Government's in Sweden, the Ombudsman for Children in 2010 wrote a report where the aim was to find out how placed children perceive their situation at HVB-homes and foster homes. The interviews with several young people around Sweden indicate towards a negative attitude against the social services rooted in a non-honest communication. The children also feel that society betrays them. Purpose: Based on the reasoning outlined in the essay one can assume that the social service intervention has a strong impact on children and that there are many aspects that must interact in order for the intervention to be the best for the individual. This essay seeks to highlight the impact and importance that health care can have on the children and in what different ways. The essay also seeks for an understanding of how the impact affects the individual and his motivation to want to leave the care. Methodology: The study is based on qualitative methodology with a central starting point of hermeneutics, but also narrative method and life stories. The empirical material was gathered through interviews with two people through their professional roles in social services and foster homes, and two young people's life stories about their own experiences. Theory: The terms in the study are the significant other, the choice of lifestyles and life-planning, the total institution, discipline and normalization. Those terms have been used as vital tools in analyzing the empirical and answering the purpose with the essay. Results: The result shows that all interviewees feel that the hospitality in the cooperation is important in order to create a mutual safety and trust in the relationship. The result also shows that depending on the health care effort, it characterized the young people's attitude during their process of change.

Studies have shown that young people in residential care homes tend to be low achievers in school and are at high risk of entering adulthood with a low level of education. This group has also shown tendency to adverse psychosocial outcomes. The aim with this study is to reach an understanding of how teenagers and young adults view themselves and their future, what ambitions they have in life and how they see their opportunities to realize their goals. The study is based on a qualitative method and was conducted with semi structured personal interviews with five youngsters 15-21 years old in two different residential care homes. The theoretical viewpoints have been based on E.H Erikson’s theory about identity as well as the theory about resilience.The result of this study indicates that the persons we have interviewed have expressed difficulties in describing themselves. They also express a wish to finish their primary school with complete grades. All of them described what professions they would like to work with. It also came clear that they do not like to plan too far ahead, instead they take one day at a time.The young people that we interviewed expressed a positive view about their future, most of them knew what they want in life, but they find it difficult to describe the way to get there.

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap. Sociala medier ses som en negativ trend som kan orsaka hälsorisker. Yrkesrollen har påverkats i och med tillgången av sociala medier, där personalen anser att ungdomarna kan bli utsatta för mobbing och få tillgång till droger. Enligt behandlingsassisterna kunde man utifrån studiens resultat även se att ungdomarna försökte höja sin självkänsla genom hur de framställer sig på de sociala medierna. Förslag på framtida forskning är en fördjupning i hur social medier används av ungdomar vid organisering och mobilisering i olika kontext exempelvis idrottssammanhang, demonstrationer m.m. Detta ur ungdomarnas synvinkel eller andra yrkesverksamma personer som kommer i kontakt med ungdomar så som lärare, fritidsledare m.m. / This study purposed to increase the understanding of social media’s (Facebook, Twitter, blogs, forums) role of young people in care and treatment through interviews with professionals who work at HVB-homes (homes for care or residence). An additional purpose was to investigate whether the use of social media affects the work situation and work methods among the professionals. The study was based on a qualitative research approach with a thematic analysis. The result is based on semi structured interviews with five informants whose profession is care assistants.  The results showed that the informants experienced social media as a free zone, which creates problems, but also a sense of community. Social media is seen as a negative trend that is believed to lead to health risks and access to crime, but still gives them a sense of participation. By the results of the study we can see that young people are trying to increase their self-esteem and status by how they’re presenting themselves through social media. Suggestions for future research are a continuation of how social media are used by young people in the organization and mobilization in different contexts such as sports, demonstrations, and others; this from the young people’s point of view or other professionals who are in contact with young people.

The aim of this study is to understand which roles institutional personnel in HVB-homes (homes for care or living), that include animals ascribe the animals for the young clients in treatment. Using the terms role, role-taking, primary socialisation and secondary socialisation within the perspective of symbolic interactionism, we intend to analyse the expericences from the institutional personnel of what roles the animals are ascribed in treatment of young clients. We also wanted to find out if the institutional personnel have certain expectations on the animals as tools in the treatment and whether the institutional personnel believes that the animals have important roles in the treatment of the young clients. To find the answers of our aim and approach to our problems, we have used a qualitative study where we have interviewed six institutional personnel distributed in three different HVB-homes that uses animals in treatment of young clients. Our empirical material shows that the institutional personnel ascribe the animals a variety of roles, which among others are: friendly and familiar, meaningful, safe, comforting and soothing. Other roles that the institutional personnel ascribe the animals for the young clients are: teaching in order to develop empathy and responsibility; helping in therapy situation and having an activating role. Furthermore, the institutional personnel ascribe the animals crucial, meaningful and important roles to the young client´s positive development. The respondents also ascribe the animals a defenceless and inferior role. All respondents in the study argue unanimously that the animals are of significant importance for the treatment of the young clients. Hence, the animal can act as a link between the young client and the institutional personnel. Also, the institutional personnel believes that animals are meaningful to the young clients in many different contexts. When the animal is present the institutional personnel perceive that the young client is able to bring forth hidden emotions as well as activate the young client and help the young client to trust other individuals.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomar som varit placerade på Närsjögläntans HVB-hem har upplevt sin vistelse och vilka implikationer som vistelsen medfört. Våra frågeställningar berör hur ungdomar ha upplevt tiden på Närsjögläntan, hur livet efter placeringen ser ut och hur de lyckats att anpassa sig till livet utanför institutionen samt hur ungdomarnas liv såg ut innan placeringen på Närsjögläntan i förhållande till livet efteråt.Den empiriska undersökningen har utförts genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Vår forskningsansats grundar sig i hermeneutiken och vår undersöknings- och analysmetod influeras av grounded theory. Våra teoretiska perspektiv utgår från E. Goffmans teori om totala institutioner och G. H. Meads socialisationsteori.De slutsatser vi drar utifrån denna studie är att ungdomarna upplever att Närsjögläntan i allmänhet och personalen i synnerhet har haft en stor betydelse för deras förbättrade livssituation och självbild efter placeringen. Dock framgår att livssituationen efter vistelsen innefattar viss kvarvarande problematik som till viss del är beroende av negativa konsekvenser som institutionsvistelsen fört med sig.

<p>The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.</p><p>In order to reach this aim the following questions are to be answered:</p><p>• Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)</p><p>• How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility</p><p>To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.</p><p>The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.</p><p>Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen</p>

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn. Studien visar på ett behov av ökad utbildning kring genus hos personalen. Den visar även på att boendena behöver anpassas för att uppfylla de specifika behov som gruppen ensamkommande flyktingbarn har, inte minst vad gäller jämställdhet och genus. / The aim of the study was to investigate from a gender perspective how two HVB-accommodations for unaccompanied refugee children were working with equality. The research was made by four semi structured interviews with employees at HVB-accommodations for unaccompanied girls and boys between the ages of 14 to 17. From each home there were one female and one male selected for the interviews. The interviews were recorded and transcribed. The material was analyzed using social constructivist theory and gender perspectives. The result indicates how stereotypical ideas’ regarding gender was constructed in the social work with the unaccompanied children. Hence, the study demonstrates a need of increased education for the employees together with a need for the accommodations to adjust in order to fulfill the specific needs which unaccompanied children have not least as regarding equality and gender.

The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, “parental gestalt”, education, leisure, obstacles in the work. All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life. The results show that the staff is aware of all the knowledge needed to be a good role model and a supportive adult in children's lives. It was clear how vital the relationship with the unaccompanied children is to be able to work. The staff believes that in most HVB homes they try to create and become a good family. Within each HVB home created some kind of family structure where you go into different roles such as mother's role. Some of the staff did not have a "family matter" has been a good friend relationship with these children. The group is very different and there are different personalities, among them, which is very good according to the staff. Emerged during the interviews was that the children feel at home in the school where one follows a certain pattern, one with classmates creates community that lead to these children perceiving them as family. Even the food that is assigned to the school every day gives a sense of security that someone cares about their well-being. The staff points out how important it is for these children to create a network of contacts outside the HVB home and be physical active. By organizing various activities to try to get kids to participate and socialize with other people. Obstacles in the work: The staff believes that they encounter conflicts of everyday life and simultaneously try to solve it smoothly. One pretty big obstacle in the work is communication due to lack of language knowledge. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har förändrats genom historien. En stor förändring skedde i samband med psykiatrireformen på 1990-talet. I samband med detta upplevde de närstående att de fick inta en mer vårdande roll och ett större ansvar för familjemedlemmen med psykisk ohälsa.   I tidigare studier framkommer att de närstående upplever börda i förhållande till sin familjemedlem och att det i sin tur har inverkan på den närståendes eget välbefinnande. Vidare påverkar detta den närståendes relation till familjemedlemmen med psykisk ohälsa.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av hur relationen till en familjemedlem med psykisk ohälsa påverkas när familjemedlemmen flyttat till ett HVB-hem.   Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. I studien deltog tio respondenter och insamlat material bearbetades av författarna genom en kvalitativ latent innehållsanalys.   Resultat: I föreliggande studie framkommer att de närstående upplever att de befinner sig i en komplicerad situation. Rollen som närstående till en person med psykisk ohälsa kan upplevas som påfrestande och relationen blir på grund av olika anledningar ofta ansträngd. Det resultat som framträdde var att Relationen präglas av ömsesidig påverkan och att HVB-hemmet kan ge trygghet och underlätta relationen.    Slutsats: Att öka delaktigheten och att underlätta för de närstående gör att de kan minska sitt lidande och öka sitt eget välbefinnande. Vilket, ur ett helhetsperspektiv, kan skapa förutsättningar för en bättre relation och ökad livskvalité för samtliga individer i systemet. / Background: Psychiatric care has changed through history. A major change occurred in connection to the psychiatric reform in the 1990s. In relation to this, the relatives also felt that they were taking a more caring role and a greater responsibility for the family member with a mental illness.Previous studies have shown that close relatives to family members with a mental illness, experience a burden related to their family member. This burden is so significant that it affects the relatives own well-being and further influenced their relationship with the family member with mental illness. Purpose: The aim of this study was to describe relatives’ experiences of how the relationship to a family member with mental illness is affected when the family member moves to a residential care home. Method: The study was conducted as an interview study with a qualitative inductive approach. In the study ten respondents were interviewed and collected material were processed by the authors through a qualitative latent content analysis.Results: The present study revealed that the close relatives find that they are in a complicated situation. The role of being related to a person with mental illness can be experienced as stressful and the relationship, due to various reasons, becomes strained. The result that emerged was that the relationship is characterized by mutual influence and the residential care home can provide security and ease the relation.   Conclusion: To increase participation and ease the burden for the close relatives, can reduce their suffer and increase their own well-being. Which, from a holistic perspective, can create conditions for a better relationship and increase the quality of life for all individuals in the system.