I denna studie har erfarenheter och framtidsvisioner vad gäller utbildning och arbete i Sverige bland unga kvinnor som kom till Sverige som ensamkommande flickor undersökts. Ambitionen med studien är att öka kunskapen kring gruppen unga kvinnor som kommit till Sverige som ensamkommande flickor. Kvalitativa djupgående intervjuer samt en hermeneutisk forskningsansats, präglad av författarnas förförståelse, har använts i studien. I studieresultatet framkommer att de unga kvinnorna upplever mindre stöd samt en ökad ensamhet efter att de har flyttat från HVB-hemmet till eget boende. Studieresultatet visar även på att de unga kvinnorna upplever segregation i skolan samt har kunskapsluckor kring arbete och utbildning. I studiens slutsats formuleras möjliga förbättringar för att öka unga kvinnors kontaktnät innan de flyttar till eget boende, för att motverka segregation i skolan samt förslag på att införa regelbundna samtal. Förbättringarna syftar till att öka unga kvinnors möjligheter att nå sina mål, nå ökat välmående samt en förbättrad integration. / This study have set out to oppose the experience and outlook on future regarding education and work within the group of young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. The purpose of the study is also to increase knowledge about young women who came to Sweden as unaccompanied refugee children. Qualitative in-depth interviews with a hermeneutic research approach characterized by the author’s preconceptions have been used for the study. The key features of the study is that young women after they have moved out of the residential care home to their own apartments experience feelings of loneliness and lack of support. Experiences of segregation in school and knowledge gaps regarding education and work is also key features in the study. In the conclusion of the study possible improvements are suggested to improve young women’s contact network before moving to their own apartments, counteract segregation in school and suggest an establishment of regular dialogues. The improvements aims as a way to increase young women’s abilities to reach their goals, increase their wellbeing and improve integration.

På grund av oroligheter i världen skedde under år 2015 en kraftig ökning av asylsökande, där ibland även ensamkommande barn. Ökning av ensamkommande barn medförde en boendeproblematik för Sveriges kommuner, vilket lett till behov av flertalet nyuppstartade HVB-hem. Det fanns ett intresse av att studerades hälsofrämjande aktiviteter i kontexten, detta för att förstå dem som en del av en hälsodiskursiv praktik. Detta gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, diskurs analys samt ett helhetsperspektiv på hälsa. Därav har studien genomförts som kvalitativ studie med inspiration ifrån etnografisk forskning. Deltagande observationer utfördes vid tre tillfällen. Observationerna utfördes på två olika avdelningar på ett HVB- hem för ensamkommande pojkar. Genom ett hälsopedagogiskt perspektiv var avsikten med studien att synliggöra hälsodiskurser och dess betydelse för ungdomarnas lärande och skapande av hälsa. Kategorierna för studiens analyserade resultat återspeglar de hälsofrämjande aktiviteter som observerades. Teman för diskussionsdelen framanalyserats med utgångspunkt i studiens valda teorier och utföll i följande sex kategorier: Tidspassning, Vi och dem, Laganda och att ha trevligt ihop, Minskad förtäring av sötsaker, Regelföljning och självständighet samt Dubbla budskap. Av resultatet framkom det att den rådande hälsodiskursen tycks bygga på ett omedvetet helhetsperspektiv på hälsa. Det framkommer genom personalens utsagor att en strävans finns mot att skapa förutsättningar för att ungdomarna att utvecklas till självständiga individer, dock strider detta mot vad som kan ses i den hälsodiskursiva praktiken. Därav kan det tänkas att hälsa är ett ämne som kan behöva lyftas i praktiken. Då det var svårt att hitta relevant forskning i ämnet tycks även behov finnas av att bedriva forskning kring hur insatser på HVB-hem bör utformas för att uppnå ökad självständighet hos ungdomarna. / 2015 saw a sharp rise in unaccompanied children seeking asylum. This is due to turmoil in many parts of the world. The rise has brought housing problems for Sweden’s municipalities, with more housing and treatment facilities started as a result. A study was conducted, motivated by ethnography research. Participants were observed on three occasions, in two separate wards in a HVB resident for unaccompanied boys. Health promoting activities were observed, to gain an understanding of them for use from a pedagogic perspective. This was done using a sociocultural perspective in teaching, study analysis, as well as health in general. Through a health discourse perspective, the purpose of the study was to analyze health awareness in the children. The categories for the analysed results reflected the health promoting activities that were encouraged during the study. The study was analysed using the following six categories Punctuality, Us and them, Team spirit and getting along, Reduced sugar consumption, Following rules and independence, as well as Double standards. The results showed that the current health discourse is founded on a subconsciously overall perspective on health. Housing and HVB resident staff have the aim to create possibilities for the children to develop into independent individuals. It can be seen as a field that needs to be improved in practice, through staff education. Relevant data is lacking, further research is needed into what action is required to help the children reach independence.

Title: Behaviour towards and treatment of children and adolescents diagnosed with ADHD: In residential care. This bachelor thesis studies the tension between an institution focused on a form of residential care of children and adolescents, which is called HVB- home and the opportunity to individualize the treatment and behaviour towards the child or adolescent. The study has especially targeted children and adolescents with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) living in HVB- homes in Sweden. The thesis has a qualitative study design and uses semi structured interviews. Six employees from HVB- homes working directly with the children answered questions and spoke freely to the authors of the study. Five themes were used to analyse the results. The authors explain the results with Michel Foucault power theories and Erving Goffman's "On the Characteristics of Total Institutions". It was found that the education level of the employees affected the care, treatment and behaviour towards children with ADHD. A majority of the interviewees lack a college degree. Employees with lower formal education expressed those colleagues with informal competence were prone to easier fit in the HVB- home environment. Most of the interviewees expressed frustration over Swedish laws, guidelines and rules which only allow treatment of socially unacceptable behaviour and prohibit care and treatment of diagnoses like ADHD. The majority of the interviewees favoured what's best for the group instead of adapting treatment and behaviour towards the individual.