Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur. Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner, personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp. / The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature. We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.

Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi. Resultatet av undersökningen visade att våra respondenters generella attityd till behandligsmetoden var positiv och att de i hög grad kunde tänka sig att göra sådana placeringar och de olika faktorerna vi jämfört med i undersökningen påverkade inte resultatet nämnvärt. Dock visade det sig att det var många som inte kände till vad ridterapi var. / Recently it has been more common to use Equine assisted therapy (EAT) as a complementary treatment for psychosocial issues. Today, not much research has been done in this area and therapy method is neither known nor established. In this essay a survey has been done in the purpose to get a grip of social workers attitude toward and knowledge about EAT. The survey was performed in Uppsala County and social workers who put clients in care or residence homes (HVB) were queried. We wanted to investigate how different factors such as an interest in animals, knowledge about the therapy method, gender or age could affect the respondents attitude toward EAT. The result from our investigation has shown that our respondents had an overall positive attitude toward EAT and that they to a high degree would make such a placement. The different factors that we compared with did not affect the result in a high degree. However, our results also showed that the majority of our respondents did not know about EAT or what it can be used for.

When young people are placed in residential care, the staff have a responsibility to ensure that the youth have a safe environment where they can thrive and develop. Residential staff also have responsibilities to ensure the rights of youth during the residential care. This study aims to examine how staff consider themselves to treat the youth in residential care. Furthermore the study aims to examine how the staff consider themselves to ensure youth their right to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the UN convention on the rights of the child (CRC). A qualitative method has been used in order to answer the study's purpose and issues. Five interviews were conducted with residential staff, four of which were environmental therapists and one who was a manager. The results show that the staff consider themselves to respond well to the youth, however, a good treatment is difficult to define and therefore hard to achieve. Furthermore, it appears that the knowledge about children’s rights varies among the staff, which can have negative effects on how they manage to reassure youth their rights to be heard and have an impact on their own lives, in agreement with Article 12 of the CRC.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligt critical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer. Materialet består av 50 stycken kritiska händel-ser varav 47 händelser redovisas i tabeller under resultat och analys samt kopplas till miljöte-rapeutisk teori och tidigare forskning. I materialet framkommer sex stycken kärnproblem: hot och våld, yrkesroll och arbetsgrupp, alkohol och narkotika, bryter mot verksamhetens struk-tur, ungdomar mot arbetsgruppen samt förändring hos enskild ungdom. Analysen av resultatet visar på att samtliga lösningar i utvärderingen är förankrade i miljöterapeutisk teori. / The purpose of this study is to evaluate an institution which carries out milieu and individual therapy regarding youth. Furthermore, the purpose of this study is to evaluate the way of working in critical situations according to critical incident-method. Therefore, the author found the following questions relevant to this evaluation: Which sort of critical situations arise according to employee’s experiences? How can we solve these critical situations within the operation? Are the solutions of these critical situations anchored to the milieu therapeutic theory? The evaluation is based upon information from 9 respondents, of which one of the respondents is the evaluator’s writer. The collected information represents observation, question formulas and supplementary interviews. The material consists of 50 critical situations in which 47 situations account for tables under the result of analysis plus connection to the milieu therapeutic theory and earlier research. In the material 6 core problems emerge: threats and violence, occupational roll, and work groups, alcohol and nar-cotics break towards the operational structure, youth towards work groups and shifts in indi-vidual youths. The result shows that all solutions are supportive of the milieu therapeutic theory.

Syftet med denna undersökning var att bidra till en ökad kunskap kring ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess i det svenska samhället. Vidare syftar studien till HVB-hemmets roll i denna process. Studiens val av metod är den kvalitativa metoden med åtta öppna intervjuer. Vi använde teorier som berör integrationsprocessen, vilket i detta fall var identitet, roll, socialt nätverk, socialt stöd, integration samt byråkrati för verksamhetens arbete. Studiens resultat tyder på att HVB-hemmets roll för denna process har varit omfattande med tanke på boendet har bidragit till att skapa ett tryggt hem, erbjudit socialt stöd, uppmuntrat till att delta i föreningslivet samt bidragit till sociala kunskaper. Även språket, skolan, nätverket och stödet från myndighetsutövare har bidragit till integrationsprocessen för barnen. Slutsatser som framkom är att de före detta ensamkommande asylsökande barnen är på ett objektivt och subjektiv plan integrerade i det svenska samhället. Lyckade integrationsprocesserna beror på kombinationen mellan barnens egna drivkrafter och samhället tillgängliga stödfunktioner. I och med flykten till ett främmande land kan en slutsats dras från denna studie att rollförändringar och identitetsbildningar har präglat de före detta ensamkommande barnen under deras integrationsprocess. Även inslag av rollförändringar och identitetsskapande finns hos personalen som arbetat med de ensamkommande barnen genom samspelet mellan grupperna. / The purpose of this study was to contribute to an increased knowledge of unaccompanied refugee children's process of integration into the Swedish society. Furthermore, the study aims to HVB-home role in this process. The study selection method is the qualitative method with eight open interviews. We used the theories related to the integration process, which in this case was the identity, role, social networks, social support and integration. Also bureaucracy was used to describe HVB-homes work. The study's results suggest that HVB-home role in this process has been extensive considering the accommodation has helped to create a safe home, offering social support, encouraged to participate in club activities and contributed to social skills. Even the language, school, network and the support of public power have contributed to the integration process for children. Conclusions that emerged is that the former unaccompanied asylum seeking children are in an objective and subjective planes integrated into the Swedish society. Successful integration processes depends on the combination of the children's own motivations and society accessible support functions. By fleeing to a foreign country, there is a role change and identity formation that characterized the former unaccompanied children during their integration process. Elements of the role and identity changes characterize the staff worked with this group through collaboration between the groups.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes med tre anställda ur personalgruppen och två ur ledningen. Studiens resultat visar att det råder vissa brister kring det praktiska tillämpandet av verksamhetens teorier och metoder. Studien visar också att personalgruppen har en del svårigheter med att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt – trots detta anser de flesta att de arbetar mot gemensamma mål. Ledarskapet som bedrivs på Multigruppen är i stort lyhörda mot sin personal, ställer krav och ger positiv feedback. Trots detta visar studien att majoriteten av personalgruppen inte är trygga med den ledning som finns. I studien diskuteras bland annat vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit samt studiens svagheter och styrkor. / Within institutional care for at-risk youth it has been shown that several factors are crucial for a positive outcome. One of these factors is the unanimity of the staff. In the present study, the aim has been to examine the theories and methods practiced at Multigruppen, an institution for at-risk youth. The study looks at the staffs’ familiarity as well as consensus with these theories and methods, the leadership system and the leaderships’ strategies to promote a consensus. The study was based on quantitative and qualitative methods. A survey and five interviews with staff members were conducted, two of which were in leadership roles. The results show inconsistencies between the theoretical and the in fact practiced methods in the treatment process. The study also shows that the staff have difficulty maintaining a common approach, however that most believe they are working toward common goals despite this. The leadership at Multigruppen is generally receptive of staff input and gives positive feedback as demanding high standards. Despite this, the study shows that the majority of the staff group have insecurities in regards to the leaderships’ capability. The study includes a discussion of possible contributing factors to the results obtained as well as the study’s’ strengths and weaknesses.

The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems. In order to reach this aim the following questions are to be answered: • Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem) • How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden. The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role. Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen

In recent years, there has been an establishment of private actors as providers of social work,and since then, the branch of private actors has expanded significantly. This has led tocountless discussions and questions about what it means for social work. The media andsocial scientists question how appropriate it is for private providers to operate social work.One problem that is addressed in research is the concern of private actors focusing onincreasing demand. The second main problem is the concern that Social Services becomes thecustomer instead of the child who is actually in need of help from a Residential care unit(RCU). This essay examines how managers at private RCU:s experiences the benefits anddisadvantages of running a RCU in the private sector, by interviewing seven managers. It alsocompares the interviewees' answers to theories of professionalism in order to examine howworking in the private sector affects professional values of social workers. The results showthat there are both benefits and disadvantages to running a privately owned RCU. The mostsubstantial benefit is that it is easier for managers to make decisions because of the closework with the owners of the RCU. This makes it easier for managers to make large changesand implement new working methods, which also means that private organizations can bemore flexible. Furthermore, the personnel working with the children also have greater impactover the organization. The largest disadvantage that is experienced is the difficulty of runningan organization with requirements of earning a profit. This also has an impact on theprofession of being a social worker. To work in a business that requires a profit can bechallenging as that goes against professional values. The interviewees, however, mean that itis easier to follow professional values, such as care for others, while working in the privatesector due to the personnels’ greater impact over the organization and how to manage their own work.

Min studie handlar om hur personal på HVB–hem arbetar med motivation för att öka barn och ungas delaktighet i sin behandling under placeringstiden. Syftet med studien var att fånga upp personalens upplevelser och perspektiv av hur man arbetar med motivation och delaktighet för de placerade barnen. Till min studie har jag genomfört sex semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB–hem som jag därefter bearbetade med metoden tematisk analys. Till min analys har jag använt mig av teorierna empowerment och självbestämmande teorin. Resultatet visar att personal har olika tolkningar gällande arbetet med motivation och delaktighet och att man kopplar detta till olika praktiska moment som att påverka sin vardag genom husmöte och i sitt veckoschema. Vidare visar resultatet att motivation och delaktighet hör ihop och att båda behövs för att ungdomarna ska kunna göra en förändring och att behandlarnas verktyg för motivationsarbetet är belöningssystem. Resultatet visar att det finns flera hinder i arbetet som till exempel ifall ungdomen är SoL eller LVU- placerad och att personalen upplever sig begränsade utifrån de lagar som HVB–hemmen styrs utav. Ett annat hinder i arbetet som framkommer i resultatet är att ungdomar riskerar att utveckla fler riskbeteenden när de placeras tillsammans med andra ungdomar på HVB–hem. Gemensamt för alla informanter är att alla har utbildning och kompetens för arbetet men att personalen behöver fortsatt vägledning kring arbetet med öka barnens motivation och delaktighet i sin behandling. / My study is about how staff at out of care homes work with motivation to increase children and young people´s participation in their treatment during the placement period. The aim of study was to capture the staff´s experiences and perspectives of how to work with motivation and participation for the placed children. For my study, I have conducted six semi-structured interviews with staff who work at out of care homes whick I then processed using the thematic analysis method. For my analysis, I have used the theories of empowerment and self-determination theory. The results show that staff have different interpretations of the work with motivation and participation and that this is linked to different practical ascpects in order to influence their everyday life through house meetings and in their weekly schedule. Furthermore, the results show that motivation an participation are associated and that bot hare needed for the young people to be able to make a change. The motivational tools for the staff is a reward system. The results show that there are several obstacles in the work, such as if the young person is SoL or LVU – placed and that the staff feel limited based on the laws that the out of care homes are obligated by. Another obstacle in the work that the results show is that young people are at risk of developing more risky behaviors when they are placed togheter with other young people. Common to all informants is that they all are educated and have competence for the work, but that the staff needs guidance reagarding the work for increasing the children´s motivation and participation in their treatment.

Den evidensbaserade praktiken har blivit en alltmer påtaglig del av socialarbetares praktik. Betoningen på evidensbasering inom socialt arbete i Sverige har implementerats främst genom statliga myndigheter ner i professionen, vilket har bemötts med en generell skepsis av yrkesfältet. HVB-hem för barn och unga är en del av den sociala barnavården som påverkas av den statliga kunskapsstyrningen. Studiens analys fokuserar på hur behandlingspersonal på HVB-hem för barn och unga upplever att den evidensbaserade praktiken påverkar den professionellas möjlighet att bedriva behandlingsvård. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med behandlingspersonal som arbetar på HVB-hem för barn och unga och som har haft en två-årig eftergymnasial utbildning. Informanternas utsagor har analyserats utifrån professionsteori och symbolisk interaktionism. Resultatet har påvisat att behandlingsarbetet kan innebära en varierande behandlingskontext och att flertalet förutsättningar påverkar yrkesutövningen. Den evidensbaserade praktiken kan däremellan utgöra ett gemensamt yrkesspråk och förhållningssätt på HVB-hem för barn och unga, som kan tolkas och tillämpas olika. Möjligheten att tillämpa evidens kan ses grunda sig i behandlingspersonalens utbildningsbakgrund och yrkesfärdighet. För att kunna arbeta med evidens implicerar det att den professionella kan läsa, förstå och tillämpa evidens inom behandlingsvården. Å ena sidan kan den evidensbaserade praktiken som idé bedömas vara en självklarhet för behandlingspersonal på HVB-hem för barn och unga. Å andra sidan kan definieringen och tillämpningen av den evidensbaserade praktiken bedömas vara oklar och komplicerad i en kontextbunden praktik, som HVB-hem för barn och unga inte sällan är.