Global ETD Search

1	Kyrkan som subjekt i KG Hammars syn på arbetet för fred. Peterson, Thage G. January 2016 (has links) No description available. Hammar Fred Kyrka
2	Vem är kyrkan till för? : - En idéanalys av Jackelén, Hammar och Fjärstedts kyrkosyn i förhållande till folkkyrkotanken Sanfridsson, Kenth January 2018 (has links) No description available. Folkkyrka Jackelén Hammar Fjärstedt kyrka ecklesiologi Religious Studies Religionsvetenskap
3	Varför söker människor sig till sekter? : En litteraturstudie med fokus på tidigare forskning Hammar, Gloria January 2023 (has links) I denna studie har anledningar till att människor går med i sekter undersökts. För att analysera resultaten har bland annat Maslows behovstrappa nyttjats. De fem behov som enligt Maslow behöver uppfyllas är: de fysiologiska behoven, trygghetsbehovet, kärleksbehovet, självförhävdelsebehovet och självförverkligandet. Uppfylls inte dessa behov kan konsekvenserna bli extremt svåra och påfrestande på både känslomässigt och psykologiskt plan. En närläsning har genomförts i form av böcker och vetenskapliga artiklar. Med hjälp av dessa böcker och artiklar har följande faktorer, som bidragit till att människor gick med i en sekt, kunnat identifieras: identitetssökande, gemenskap, hälsa, säkerhet, personlig utveckling, andligt sökande och spänning. Dessa faktorer har jämförts med Maslows behovstrappa. Utöver Maslows behovstrappa är de sju faktorerna av signifikans för en individs välmående och kan inverka på ifall någon söker sig till en sekt eller kult. De sju faktorerna utesluter inte Maslows behovstrappa men de ger en mer mångfasetterad bild. Man hittar inte spänningsfaktorn och andliga sökandet i Maslows behovshierarki, de går utanför hans modell. Maslow Hammar Kulter Sekter Sektmedlemskap Other Humanities Annan humaniora
4	"Det är såhär en riktig man ska vara" : En retorisk analys av hur manlighet framställs i podcasts / ”This is how a real man should be” : A rhetorical analysis of how masculinity is produced in podcasts Wahlström, Lisa, Allert, Terese January 2012 (has links) This study examines how masculinity is portrayed in podcasts. Our original material consisted of four episodes of C/o Hannah & Amanda and four episodes of Filip & Fredrik's podcast. We analyzed the programs both individually and in comparison to each other. Using a rhetorical analysis, we found that the perception of men in the podcasts conforms to societal norms. The theoretical basis underlying our analysis can be expected to strengthen our findings and made us also realize that the image of masculinity is constantly evolving. masculinity podcast manhood hegemonic masculinity rethorical analysis gender media radio Hannah Widell and Amanda Schulman Filip Hammar and Fredrik Wikingsson
5	Dialog eller envägskommunikation? : En studie av Ulf Ekmans och KG Hammars syn på Gudsrelationen Söderlind, Therese January 2010 (has links) Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud. Hammar framför vikten av den egna erfarenhetens insikter, medan Ekman istället står i stark relation till vad bibelns ord och texter säger. När Hammar förespråkar dialog mellan människor tar istället Ekman avstånd från dialogen och menar att människor istället behöver omvända sig till Gud och se vad Jesus gjort för människan. Resultatet visar tydligt att deras gudsrelation i hög grad skiljer sig från varandra. Ekman menar att om alla följde ett och samma sätt skulle det underlätta för människan i samtliga situationer. Hammar anser att ett sådant resonemang inte leder till ett utrymme för tolerans, respekt, och människors förståelse för varandra kan därmed inte öka. Gudsbild människosyn bibelsyn gudsrelation KG Hammar och Ulf Ekman HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP History of religion Religionshistoria Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
6	Sexualiserat våld och arvsynden efter #metoo : En feministteologisk textanalys av samtida lutherska tolkningar av arvsynden / Sexualized Violence and Original Sin After #metoo : Feminist Theological Textual Analysis of Contemporary Lutheran Interpretations of Original Sin Stroeven, Katja January 2020 (has links) ABSTRACTIn the autumn of 2017 361 testimonies of sexualized violence and abuse from women, previously or currently active in the Church of Sweden, were published under the hashtag #vardeljus as a part of #metoo. Neither the church nor theology can ignore or avoid the subject after this publication. However, despite this obvious need to address #vardeljus theologically, there has been a lack of theological reflection within a Swedish context. Indeed, the questions of if and how theology continue to contribute to the legitimation and maintenance of structures that enable sexualised violence and how theology can help women exposed to sexualised violence remain largely unanswered. This study therefore aims to provide some answers. Firstly, it seeks to identify what needs are expressed in the testimonies from #vardeljus by examining the theological conclusions about these, as drawn by Anne Sörman, from a feminist theological perspective. Secondly, it analyses whether contemporary interpretations of original sin by Lutheran theologians Eva-Lotta Grantén and Anna Karin Hammar contain useful, relevant, and sufficient resources to meet these demands and acknowledge women who experienced sexualised violence in church environments. Thirdly, this study contributes to the future shaping of theology by concluding which complements are needed to ensure that theological interpretations of sin, such as for example those by Grantén and Hammar, are relevant also for women subjected to sexualized violence. By using feminist theological textual analysis, where key themes as represented by Susan Frank Parsons, Sólveig Anna Bóasdóttir, Rita Nakashima Brock and Rebecca Ann Parker are defined and used, this study queries whether these needs are acknowledged and met in interpretations of original sin by Grantén and Hammar. In this examination their usage of such theological concepts as original sin, sin, accountability and guilt are weighted against the #vardeljus-experiences of sexualised violence in order to establish whether original sin is a concept suitable for acknowledging women and including them in theology. Grantén and Hammar attempt to make original sin a useful and understandable concept for contemporary believers, although they differ in their interpretations of this concept. Grantén considers that original sin entails guilt which primarily concerns and affects the relation between an individual and God and only secondarily interhuman relationships. Hammar argues against the usage of original sin and guilt and instead proposes to use destruction and (original) accountability as contemporary-friendlier alternatives. However, neither Grantén, whose main concern is to study original sin as a cause to the existence of sin and evil, nor Hammar, who applies a more consequence-directed approach, manages to adequately acknowledge or adapt their interpretations after women’s experiences of being victims to sexualised violence. This study concludes that if contemporary interpretations of original sin aren’t supplemented with interpretations that illuminate differences within a group where everybody is a sinner, acknowledge women as victims, emphasise the need of identifying and holding perpetrators accountable, and, at the same time, offer tangible help to victims, then the resources that the concept of original sin offers are neither helpful nor relevant to women that are victims of sexualised violence. Sexualiserat våld arvsynd feministteologi vardeljus metoo ansvar synd skuld Eva-Lotta Grantén Anna Karin Hammar. Religious Studies Religionsvetenskap
7	KG Hammar och Rowan Williams : en studie av två ärkebiskopar ur ett postmodernt teologiskt perspektiv Madfors, Ingela January 2009 (has links) Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar – KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande. Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning. Båda ärkebiskoparna tog fasta på den postmoderna teologins framhållande av dialog som metod: Dialog kännetecknade allt deras handlande, såväl inomkyrkligt som mot andra religiösa och samhälleliga grupper. Trots dialogen kunde dock inte vissa splittringar undvikas. Samhällsengagemanget visade sig däremot till största delen framgångsrikt och visade en postmodern insikt om kyrkans roll i en sekulär värld. Trots att ett postmodernt förhållningssätt inte helt accepterades, medverkade ärkebiskoparnas agerande till att skapa intresse för framför allt religiös dialog bland många olika grupper. / This essay is a comparative study of two archbishops - KG Hammar (Church of Sweden) and Rowan Williams (Church of England) - from a postmodern theological perspective. The aim was to discover postmodern influences for the archbishops in theory and practice, and to investigate the consequences of acting from a postmodern theological perspective. The study revealed postmodern influences in both archbishops' theory. Hammar chose to act according to his personal postmodern convictions also as archbishop whereas, for various reasons, Williams generally chose to speak only for the whole church. Both strategies were criticized as well as appreciated. Both archbishops were committed to dialogue as described by postmodern theology. This influenced all their actions, within the church as well as with other religious denominations and various groups in society. However, even with dialogue certain schisms proved to be unavoidable. The engagement in society proved more successful and showed a postmodern understanding of the church in a secular world. Even though a postmodern course of action was not totally accepted, the archbishops managed to promote a wide interest especially for religious dialogue. KG Hammar Rowan Williams archbishop postmodern theology postmodernism pluralism secularity Church of Sweden Church of England anglican anglican communion homosexuality Jesus debate dialogue sharia covenant KG Hammar Rowan Williams ärkebiskop postmodern teologi postmodernism pluralism mångfald sekularitet Svenska kyrkan Church of England anglikan anglikanska kyrkogemenskapen homosexualitet Jesusdebatten dialog sharia förbund Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Religious Studies Religionsvetenskap Humanities Humaniora
8	KG Hammar och Rowan Williams : en studie av två ärkebiskopar ur ett postmodernt teologiskt perspektiv Madfors, Ingela January 2009 (has links) <p>Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar – KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande. Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning. Båda ärkebiskoparna tog fasta på den postmoderna teologins framhållande av dialog som metod: Dialog kännetecknade allt deras handlande, såväl inomkyrkligt som mot andra religiösa och samhälleliga grupper. Trots dialogen kunde dock inte vissa splittringar undvikas. Samhällsengagemanget visade sig däremot till största delen framgångsrikt och visade en postmodern insikt om kyrkans roll i en sekulär värld. Trots att ett postmodernt förhållningssätt inte helt accepterades, medverkade ärkebiskoparnas agerande till att skapa intresse för framför allt religiös dialog bland många olika grupper.</p> / <p>This essay is a comparative study of two archbishops - KG Hammar (Church of Sweden) and Rowan Williams (Church of England) - from a postmodern theological perspective. The aim was to discover postmodern influences for the archbishops in theory and practice, and to investigate the consequences of acting from a postmodern theological perspective. The study revealed postmodern influences in both archbishops' theory. Hammar chose to act according to his personal postmodern convictions also as archbishop whereas, for various reasons, Williams generally chose to speak only for the whole church. Both strategies were criticized as well as appreciated. Both archbishops were committed to dialogue as described by postmodern theology. This influenced all their actions, within the church as well as with other religious denominations and various groups in society. However, even with dialogue certain schisms proved to be unavoidable. The engagement in society proved more successful and showed a postmodern understanding of the church in a secular world. Even though a postmodern course of action was not totally accepted, the archbishops managed to promote a wide interest especially for religious dialogue.</p> KG Hammar Rowan Williams archbishop postmodern theology postmodernism pluralism secularity Church of Sweden Church of England anglican anglican communion homosexuality Jesus debate dialogue sharia covenant KG Hammar Rowan Williams ärkebiskop postmodern teologi postmodernism pluralism mångfald sekularitet Svenska kyrkan Church of England anglikan anglikanska kyrkogemenskapen homosexualitet Jesusdebatten dialog sharia förbund Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Systematic theology Systematisk teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Sociology of religion Religionssociologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP

Search results