Prao i grundskolan har mellan åren 1994 och 2018 varit ett frivilligt inslag enligt läroplanen. Under dessa år har många skolor ändå valt att fortsätta tillämpa prao, men med skiftande kvalitet enligt tidigare forskning på området. Exempelvis framkommer att för- och efterarbetet kring prao, men även syftet med den, varit otydlig för eleverna.Syftet med denna studie är att få en bild av hur elever som går andra året på gymnasiet upplevde sin prao, inbegripet för- och efterarbetet i skolan. Vi vill även se i vilken utsträckning praon inverkat på deras gymnasieval. För att få en bred överblick valdes kvantitativ metod. Insamlingen av empirin skedde med digitala gruppenkäter som resulterade i 168 svar, relativt jämnt fördelat mellan elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Analysen har utgått från teorin Careership och begreppen handlingshorisont, habitus, brytpunkter och pragmatiskt rationella val.Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tror att praon påverkat deras gymnasieval, däremot är flertalet positiva till prao och hade velat ha ännu fler veckor. Cirka 80 procent av eleverna tror också att mer prao hade haft påverkan på deras studie- och yrkesval. Sett till kvalitetsarbetet mindes runt hälften av eleverna exempel på för- och efterarbetet kring prao. Vissa skillnader i resultatet framkommer mellan studieinriktningarna. Exempelvis ansåg en större andel av eleverna på yrkesprogram att syftet med prao tydliggjorts bra i skolan.

Många studie- och yrkesvägledare på skolor idag har ofta en låg tjänstgöringsgrad och hög arbetsbörda, vilket kan inverka på studie- och yrkesvägledningens tillgänglighet föreleverna. Utifrån det här dilemmat undersöker studien hur elever upplever deras studie- och yrkesvägledning inom skolor där studie- och yrkesvägledarna har olika tjänstgöringsgrader. Vad har eleverna haft för förväntningar på studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet? Vad har eleverna haft för upplevelser av den studie- och yrkesvägledning de har haft tillgång till inför gymnasievalet? Upplever eleverna att studie- och yrkesvägledningen på skolan fått dem att tänka annorlunda och/ eller se fler möjligheter inför gymnasievalet? I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod med sex elever på två olika skolor i Skåne. Studien tar sin utgångspunkt i Cognitive Information Process (CIP) av Sampson m.fl., begreppet handlingshorisont som beskrivs i teorin Careership av Hodkinson och Sparkes samt den tidigare forskningen vi funnit inom området. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan skolan där studie- och yrkesvägledaren har 20 procent tjänstgöringsgrad och skolan där studie- och yrkesvägledaren har 80 procent. Informanterna på båda skolorna hade liknande förväntningar men deras upplevelser uppvisade större skillnad. En skillnad var att informanterna på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent har haft mer tillgång till studie- och yrkesvägledning. Den största skillnaden var att studie- och yrkesvägledningen, på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent tjänstgöringsgrad, har fått informanterna att tänkaannorlunda kring sina val och fått dem att se fler valmöjligheter än den andra skolan.

Skollagen och Lgr11 visar att studie- och yrkesvägledning är ett arbete som är hela skolans ansvar, trots det är lärarna mindre medvetna om att studie- och yrkesvägledning ingår i deras arbetsuppgifter. En av de elevgrupper som blir åsidosatt av det här är de högpresterande eleverna som är i behov av ytterligare utmaningar i sin undervisning och en koppling mellan skola och arbetsliv. Syftet med den här studien är därav att undersöka hur sex lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i sin undervisning. Studien ämnar besvara hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning i undervisningen för att möta sina elevers behov och förutsättningar samt vilken betydelse lärarna anser att de har för sina elevers framtida studie- och yrkesval.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där lärare har intervjuats. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av ramfaktorteorin och careershipteorin. Analysen visar att lärarna är bristfälligt insatta i sitt ansvar med studie- och yrkesvägledning men att arbetet med studie- och yrkesvägledning omedvetet tycks förekomma i deras undervisning. Lärarna anser inte att deras roll är den viktigaste för eleverna utan den socioekonomiska statusen har den största inverkan på elevernas studie- och yrkesval.

Att organisera den praktiska arbetslivsorienteringen är enligt styrdokumenten hela skolans ansvar och den ska ge eleverna en kunskap och introduktion till hur arbetslivet ser ut och fungerar. Enligt läroplanerna har rektorn och studie- och yrkesvägledaren ansvaret kring arbetet med praon. Syftet med vår studie är att genom en kvalitativ metod undersöka samspelet kring prao mellan rektorn och studie- och yrkesvägledaren vid tre grundskolor. En innehållsanalys av den samlade data har utförts utifrån följande teoribegrepp: handlingshorisont, habitus, brytpunkter, individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta, egoism och ömsesidighetsprincipen. Analysen visar att praon påverkar elevernas framtida förutsättningar kring studie och yrkesval på så vis att handlingshorisonten och elevernas habitus kan förändras när de är ute på prao. Studien visar att samspelet kring prao fungerar som så att rektorn står som ansvarig att ge studie- och yrkesvägledaren verktygen att organisera och bearbeta praon. Genom olika typer av utbyten bygger rektorn och studie- och yrkesvägledaren en relation som grundar sig på tillit och ömsesidighet.

Forskning visar att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Fastställandet av ökningen är komplicerad, men unga individer i dag står inför stora val och höga krav redan i ung ålder. Skolstressen är ett faktum och en bidragande anledning till ökad psykisk ohälsa. Studie- och yrkesvägledare har en central roll i elevers val av utbildning och vid brytpunkter som kan vara avgörande i livet. Studie- och yrkesvägledarens roll är att bidra med vägledning och möjliggöra möjligheten till goda val. En kvalitativ studie med åtta studie- och yrkesvägledare på åtta olika grundskolor genomfördes. Syftet med studien är att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare i sin verksamma roll upplever arbetet med elever som drabbats av psykisk ohälsa, och hur resurser i form av tid, befogenhet och utbildning i skolorna ser ut. Studiens resultat visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland unga och att både tjejer och killar är drabbade av det. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna anser att psykisk ohälsa hos eleverna påverkar även deras arbete på många sätt och deras yrkesroll blir lite mer svepande eftersom de lägger en stor del av sin tid på att elevernas mående. Studien visar vidare på att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna inte ser ett lika stort behov av kompetensutveckling, men att resurser i form av mer tid är behövligt för att de ska kunna göra ett bra jobb och hinna med sina arbetsuppgifter. Studien har analyserats utifrån teoretiska perspektiven KASAM (känsla av sammanhang) och Careership teorin med fokus på handlingshorisonten samt tidigare forskning inom psykisk ohälsa och studie-och yrkesvägledning.

För många ungdomar är gymnasievalet det första stora studie- och yrkesvalet som de gör och i grundskolans läroplan står det att eleverna ska lära sig hur de gör genomtänkta val. Studiens syfte är att undersöka de upplevelser som elever i årskurs nio har av hela skolans vägledning inför deras gymnasieval för att få en inblick i vad som möjligtvis finns att förbättra. Studiens tre frågeställningar kopplade till detta syfte är: Vilka erfarenheter har eleverna av att grundskolan arbetar med deras kunskaper om valalternativ och sig själva inför gymnasievalet? Vad gör grundskolan för att stötta elevens beslutsprocess enligt eleverna? På vilket sätt har grundskolan hjälpt elever att utveckla sina handlingshorisonter inför deras gymnasieval enligt eleverna? För att besvara dessa frågeställningar har sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs nio utförts. Det empiriska materialet analyseras genom Cognitive Information Processing Theory med CASVE-cykeln och The Careership Theory med fokus på begreppen pragmatiskt rationella beslut och handlingshorisonter. Resultatet delas upp i två olika kategorier: Utbildningstillfällens inverkan och Skolpersonalens inverkan. Resultatet visar att eleverna får ta del av flertalet tillfällen där valalternativ för framtida karriärvägar kan utökas. Däremot får de ta del av färre övningar relaterade till självkunskap och bearbetning av information, för att sedan applicera i beslutsfattandet. En följd av detta är att eleverna har svårt att koppla vägledande insatser till just vägledning.

Studier visar att gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) växer sig allt större, samtidigt råder det delade meningar kring IM. Utifrån dessa delade meningar växte en nyfikenhet hos oss över vilken inställning elever och studie- och yrkesvägledare har gentemot IM. Syftet med vårt examensarbete är således att undersöka dessa inställningar, hur eleverna beskriver övergången mellan högstadiet och IM samt vilka möjligheter de ser efter avslutad utbildning. Våra frågeställningar är följande:• Hur beskriver studie- och yrkesvägledare IM?• Hur beskriver eleverna övergången ifrån högstadiet till IM?• Hur beskriver eleverna att det är att studera på IM?• Vilka möjligheter ser eleverna efter avslutad utbildning?Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare samt fyra elever på IM. Som teoretisk utgångspunkt för detta examensarbete presenteras Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. De teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet är: fält, kapital, habitus, handlingshorisont, brytpunkter och rutiner. Resultatet visar att såväl elever som studie- och yrkesvägledare har en positiv inställning till IM, däremot menar samtliga respondenter att omgivningen har en felaktig bild av introduktionsprogrammen. Eleverna var från början motvilliga till att börja på IM, en del på grund av knapphändig information och andra av negativa kommentarer från bekanta. Vidare visar resultatet att elevernas handlingshorisont påverkas dels av hur de uppfattar sig själva och hur de uppfattar den kontext de befinner sig inom.

Karriär är för många ett begrepp som enbart syftar på utbildning och arbete, men begreppet karriär kan också ses som en dynamisk och ständigt pågående process som inkluderar livets olika delar, en individs olika roller och sambandet mellan dessa. Att komma som nyanländ till ett land och med sin individuella bakgrund integreras in i samhället är en process som kan innebära både begränsningar, och möjligheter för individen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal SFI-elever resonerar kring sin handlingshorisont, vilka möjligheter och begränsningar de ser i relation till sina karriärval och hur de resonerar kring mål. I arbetet besvaras frågeställningarna: Hur resonerar SFI-elever kring sina karriärmål? och Hur resonerar SFI- elever kring sin handlingshorisont? Genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med sex SFI-elever med olika bakgrunder, har empirin till studien samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera empirin är karriärteorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes med tonvikt på begreppen habitus, handlingshorisont, fält, kapital, rutiner och brytpunkter. Studiens resultat visar att gemensamma drag i respondenternas resonemang är att kunskaper om språket är av stor vikt vid integration i ett nytt land vad gäller både sociala och professionella sammanhang. Att det upplevs som svårt och tufft att skapa det liv man vill i Sverige och att samhälleliga strukturer upplevs som både begränsande och möjliggörande, beroende på kontexten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av sin karriär är samhällets lagar och regler, vikten av kunskap och utbildning samt sociala nätverk.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval intebegränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, ochindirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med dennastudie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever attinte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analyserahuruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer.För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- ochyrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrarsutbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begreppkapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernaskunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap omomvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarnaarbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med flerdelar om de hade haft mer resurser. Resultatet visar även att en del av dessa insatserriskerar att leda till att rådande klasstrukturer reproduceras. Här har särskilt studie- ochyrkesvägledarna på skolor där elevernas föräldrar har låg utbildningsnivå en storutmaning i att kompensera eleverna för deras brist på kapital.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdomineratgymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen?Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdomineradegymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörandesocial bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformationoch framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad påintervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- ochfordonsprogrammet. Vårt intryck är att det finns många betydande faktorer tillvarför flickor väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar attflickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Samtligaflickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och de harfått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdomineratgymnasieprogram vilket har bidragit till deras otraditionella val. Flickornasintressen anser vi vara en annan viktig faktor men även att få en yrkesbehörighetoch att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studeravidare, var av betydelse. Vad gäller upplevelsen av gymnasieinformationen såfann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vår bildär att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende. De är positivaoch optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på.Flickornas goda självbild och starka själförtroende anser vi är en bidragandefaktor till att de vågar gå emot strömmen och välja ett mansdomineratgymnasieprogram. Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslutmåste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Vi anser att flickorna har enbred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalensom möjliga alternativ. Slutligen anser vi att Syv har en viktig uppgift att breddaelevernas handlingshorisont så att fler elever kan gå emot strömmen och välja ettotraditionellt gymnasieprogram.