Det övergripande syftet med studien är att undersöka och analysera socialsekreterares erfarenheter av att arbeta inom sektionen för myndighetsutövning inom barn- och ungdomsverksamheten för att få en inblick i hur de själva upplever och påverkas av eventuella hinder respektive möjligheter i arbetsmiljön. Studien bygger på kvalitativ metod och består av enskilda forskningsintervjuer. Samtliga socialsekreterare i studien beskriver sin arbetssituation som väldigt tuff med ett högt ärendeinflöde som är svårt att påverka. Många menar att det är svårt att hinna med arbetsuppgifterna inom de tidsramar som finns reglerade i socialtjänstlagen. Av resultaten i studien framgår det att socialsekreterarnas arbetsmiljö präglas av olika kulturer som inverkar på varandra, begränsar socialsekreterarnas handlingsutrymme och genererar stress. Detta har en negativ inverkan på socialsekreterarnas arbetsmiljö och leder i förlängningen till hög personalomsättning. / The overall aim of this study is to investigate and analyze the child welfare workers’ experiences of working within the public welfare agencies and to gain an insight into how they experience and how they are affected by obstacles and opportunities in their work environment. The study is based on a qualitative methodological approach and consists of individual research interviews. All child welfare workers in the study describe their work situation as very tough with a high inflow of cases which is difficult for the workers to influence. Many child welfare workers consider it to be difficult to find the time to finish their work within the timescales that are regulated in the Social Services Act. The results of the study reveal that the child welfare workers’ work environment is characterized by different cultures that influence each other, limiting the child welfare workers’ discretion and generate stress. This has a negative impact on the child welfare workers’ work environment and ultimately results in high turnover.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning.  Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism. Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till. Vi menar alltså att 65-årsgränsen är ett tecken på hur äldreomsorgens organisering präglas av institutionell ålderism.

Sammanfattning Studien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. I analysen av den insamlade empirin har teorier om roller, gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme och makt används. Studiens resultat visar att socialarbetare anser sig ha en viss handlingsfrihet i arbetet med barnen och fosterföräldrarna. Organisationens ramar, budget och regelverket begränsar socialarbetarnas befogenheter som i sin tur inskränker deras handlingsutrymme och möjlighet att genomföra sitt arbete så som lagen föreskriver och som de själva önskar. Studiens resultat visar att socialarbetarnas roll skiftar från att vara antingen kontrollanter eller hjälpare eller både och samtidigt, beroende på vem som är klienten: barnet, fosterföräldern eller de biologiska föräldrarna.

The purpose of this study is to describe and understand how the principle of the child’s best interest in the asylum process for families with children is interpreted and implemented in practice by the asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency. Our questions are: “How is the best interest of the child in families with children interpreted by the asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency?” "How are asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency reasoning about the implementation in practice of the child's best interest in families with children? The essay rests upon semi-structured interviews with eight asylum bureaucrats at three different asylum units. The interviews are based on an interview guide together with a vignette, which purpose was to see how the interviewees are implementing the best interest of the child in a specific case of a potential application. We are analyzing our results by using Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and their professional discretion. We are also using Roine Johansson’s (2007) interpretation of Lipsky and Svensson et al., (2008) and their perspectives about professional discretion. Our main findings and conclusions in the study are showing that the asylum bureaucrats interpretations of the best interest of the child are statutory. According to the asylum bureaucrats, the main definition of the principle is related to the importance of talking with the children. These statements in the interviews also reflects how they look upon the implementation in practice of the child's best interest. The asylum bureaucrats felt they have a wide discretion in their everyday work.

En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen. Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen.

Because of the situation around the world with war and poorness many people need to leave their homeland and find safeness in other countries. A big amount of this group is children without company of an adult, so called unaccompanied children. The numbers of unaccompanied children who seek safeness in Sweden grow every year. The aim of this study was to investigate how social workers in four municipalities in south of Sweden experience their work with investigating the needs of unaccompanied children. The aim was also to investigate how the social workers experience their opportunities to meet the children’s needs with personalized interventions. The study is built on semi-structured interviews with six social workers who all have experience or are now working with investigating unaccompanied children. The results of the interviews were analyzed using a system theory perspective and Andrew Abbotts profession theory. We also used the terms grassroots bureaucrats and discretion. The results of our study has shown us that the social workers often feel a certain restriction when it comes to their ability to meet the children’s needs because of the lack of available accommodations. The study also shown that the social workers experience a limitation when it comes to the authority they have as their decisions must be approved by others and not based solely on the individual workers assessment.   The social workers in our study also experience that their work is not taken as seriously as others investigation of children from Swedish families which influence the status and legitimacy that they describe that their profession should have.

Bakgrunden tills studien är dels att förstå innebörden av begreppet ensamkommande barn, dels vilka riktlinjer för delaktighetsgörandet som finns för socialsekreteraren i arbetet med ensamkommande barn. Jag vill få en kunskap om socialsekreterarens delaktighetsfrämjande arbete med ensamkommande barn och socialsekreterarens handlingsutrymme och svårigheter i arbetet. Syftet med studien är att utifrån socialsekreterares upplevelser beskriva och analysera det delaktighetsfrämjande arbetet med ensamkommande barn. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där empirin består utav fem transkriberade intervjuer. Intervjupersonerna har valts utifrån ett strategiskt val med kriteriet att vara socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn. En intervjuguide utformades för att få svar på intervjufrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv symbolisk interaktionism samt de två teoretiska begreppen delaktighet och handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever sitt handlingsutrymme i arbetet som stort och att de är tämligen fria i arbetet. Socialtjänstlagen ger socialsekreterarna ett stort handlingsutrymme då lagen enbart är en ramlag med allmänna riktlinjer. Fortsättningsvis visar resultatet att intervjupersonerna upplever stora svårigheter vid användandet av telefontolk i samtal med ensamkommande barn. Det framkommer i resultatet att intervjupersonerna upplever svårigheter vid att skapa en förtroendefull relation med det ensamkommande barnet med anledning av barnets tidigare erfarenheter. Vidare visar resultatet på att intervjupersonerna upplever deras arbete med ensamkommande barn som delaktighetsfrämjande genom att låta barnet få ta del av information samt genom att barnet får dela med sig av sina åsikter som beaktas i den beslutsfattande processen. / The background to the study is the first to understand the concept of unaccompanied children, and the guidelines for the participation announcement that exist for the social worker in the work with unaccompanied minors. I want to gain knowledge of the social workers participative work with unaccompanied children and the social workers discretion and the difficulty of the work. The purpose of the study is that based on the social worker's experience to describe and analyze the participative work with unaccompanied children. A qualitative study using semi-structured interviews in which empirical data consists of five transcribed interviews. The interviewees have been selected by a strategic choice of the criterion of social workers who work with unaccompanied minors. An interview guide was designed to find answers to interview questions. The empirical data were analyzed based on the study of theoretical perspectives symbolic interactionism and the two theoretical concepts of participation and discretion. The results show that all the respondents perceive their freedom of action in that big and that they are relatively free of work. The Social Services Act gives socialworkers a wide discretion when the law is merely a framework law of general guidelines. Henceforth, the results show that the respondents are experiencing great difficulties when using telephone interpreter in conversation with unaccompanied minors. It emerges from the results that the respondents experiencing difficulties increating a relationship of trust with the unaccompanied child because of the child'sprevious experiences. Furthermore, the result shows that the interviewees perceive their work with unaccompanied children who participative by letting the child take part of the information and by the child may share their opinions taken into account in the decision-making process.

Bakgrund och problem: Revisorer har blivit beroende av experter i sitt arbete på grund av den komplexitet som har uppstått kring både redovisningen och revisionen. Det är revisorn som bestämmer när en expert ska involveras och hur stor påverkan expertens arbete får på revisionen. Samtidigt är revisorns uppgift att leverera kvalitetssäker information till intressenter och det är revisorn som avgör när tillräcklig revisionskvalitet har uppnåtts. Frågan är då hur revisorn upplever att revisionskvaliteten påverkas när experter används. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur revisorer upplever att revisionskvaliteten påverkas när experter används. Metod: Studien har i huvudsak en kvantitativ metod där enkäter har skickats ut till revisorer för att få svar på studiens syfte. För att få en djupare förståelse för experternas arbete har en kvalitativ förstudie med intervjuer genomförts. Slutsats: Vårt resultat indikerar på att revisorer upplever att revisionskvaliteten blir högre när experter används i revisionen. Resultatet från vår första regressionsmodell tyder på att när experter får mer handlingsutrymme/inflytande upplever revisorer att revisionskvaliteten blir högre. Revisionskvaliteten påverkas också svagt av i vilken omfattning revisorer tar hjälp av experter. Revisorer som tar hjälp av experter i större omfattning upplever att revisionskvaliteten blir högre. Resultatet från vår andra regressionsmodell tyder på att det enbart är expertens inflytande som leder till högre revisionskvalitet. Vårt resultat indikerar på att det enligt revisorer är värt att lägga tid och resurser på experter då de bidrar till högre revisionskvalitet. / Background and Problem: Accountants have become dependent with using experts in theirwork because of the complexity that has occurred around both accountingand auditing. It is the auditor that decides when an expertshould be included and how great of impact the experts work willhave on the audit. Meanwhile the auditor’s duty is to deliver qualityassured information to stakeholders and it is the auditor that willdecide when adequate audit quality is achieved. The question ishow the auditor experiences the influence on audit quality whenthey include experts in their work? Purpose: The purpose of the study is to explain how the auditors experiencethe influence on audit quality when they include experts in theirwork. Method: This study has mainly a quantitative method where surveys havebeen sent to auditors to obtain answers to the study’s purpose. Toget a deeper understanding of the experts work has a qualitativefeasibility study with interviews been conducted. Conclusion: Our results indicate that auditors feel that audit quality will behigher when the experts are used in the audit. The results from ourfirst regression model suggests that when the experts get moreleeway/influence auditors experience that audit the quality will behigher. Audit quality is also affected slightly by the extent towhich auditors are taking the help of experts. Accountants whotake the help of experts to a greater extent perceive that auditquality will be higher. The result from our second regression modelindicates that it’s only the expert's influence that leads to higheraudit quality. Our results indicate that, according to auditors isworth spending time and resources on experts when they contributeto higher quality audits.

Bakgrund: Det finns ett begränsat utbud av vetenskaplig forskning omrevisorsassistenter, men av tillgänglig forskning framgår att revisorsassistentergenomför en stor del av revisionens granskning. Okunskap om hur revisorsassistenternasjälva upplever sin arbetssituation - handlingsutrymme och comfort - motiverar vårstudie. Syfte: Syftet med vår uppsats är att utforska relationen mellan revisorsassistentersupplevda handlingsutrymme och comfort. Metod: För att uppnå vårt syfte utfördes tio semistrukturerade intervjuer. Åtta av dessaintervjuer utfördes med revisorsassistenter och två stycken med före dettarevisorsassistenter som lämnat yrket inom det senaste året. Slutsats: Vi kommer fram till att det framförallt är erfarenhet, personlighet ochstructure/kontroller som påverkar relationen mellan revisorsassistenters upplevdahandlingsutrymme och comfort / Background: The research regarding audit associates is limited, but available researchshows that audit associates perform a great deal of the audit. Our study is motivated bythe lack of research concerning the audit associates own experience of their worksituation, discretion and comfort. Purpose: To explore the relationship between audit associates perceived discretion andcomfort. Method: We performed ten semistructured interviews. Eight of these with auditassociates and two with former audit associates who left the occupation the latest year. Conclusion: We conclude that the main factors that affect the relationship betweenaudit associates perceived discretion and comfort is experience, personality andstructure/controls.

The aim of this study was to get a greater comprehension of social welfare secretaries’ notion of "good parenting" and furthermore how this is expressed in evaluations of investigations regarding care of children. The empirics in this qualitative study were collected with the help of a vignette containing relevant questions. Moreover interview questions were answered at seven occasions. The interviewees were social welfare secretaries that worked with evaluations of care of children. The theoretical approach in the study was Yeheskel Hasenfelds theory on human service organizations along with grassroots bureaucracy that Roine Johansson’s translated and interpreted based on Michael Lipsky’s theory on street-level- bureaucracy. The result showed that good parenting according to social welfare secretaries is based on moral values that are reflected in society. In regards to how social welfare secretaries manage their room for action it is done differently in the context of freedom and limitations of the work involved.