The municipal social services under the Social Services Act is responsible for the municipality’s citizens, but is at risk because of the situation in social services as social secretaries choose professions other than the exercise of authority. Social service work may be compromised on the basis that there will be a heavy workload for those social secretaries that stays when there are not enough resources. How social secretaries experience control in their work affects the way to trade and manage their work situation and the perceived control may be a discretion. The purpose of this study was to investigate how social secretaries perceive their work situation. The study was conducted based on a qualitative method and consisted of interviews of five social secretaries that all work in the same municipality. It was revealed from the qualitative content analysis that the social secretary job situation may seem complicated and the social secretaries tend to ”end up trapped” on the basis o fits position between the organization and the client. The conclusion of the study show that social secretaries work situation is characterized by frustration, both from the client and from the social secretaries own frustration to feel limited in their role as street-level bureaucrat. The framework constituting the discretion consists of organizational and social factors that the social secretaries needed to relate to. The discretion was perceived limited but constituted mainly a security in the complex work. / Kommunens socialtjänst har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för kommunens medborgare, men detta riskeras på grund av den situation som råder inom socialtjänsten då socialsekreterare väljer andra yrken än myndighetsutövningen. Socialtjänstens arbete kan äventyras utifrån att det blir en hög arbetsbelastning för de socialsekreterare som arbetar kvar och att resurserna inte räcker till. Hur socialsekreterare upplever kontrollen i arbetet påverkar deras sätt att handla och hantera sin arbetssituation och den upplevda kontrollen kan utgöras av ett handlingsutrymme. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod och bestod av intervjuer av fem socialsekreterare som arbetar inom samma kommun. Det framkom av den kvalitativa innehållsanalysen att socialsekreterares arbetssituation kan upplevas som komplicerad och att socialsekreterare tenderar att ”hamna i kläm” utifrån sin position mellan organisationen och klienten. Slutsatsen av studien visar att socialsekreterarnas arbetssituation präglas av frustration, dels från klient och dels från socialsekreterarnas egen frustration i att känna sig begränsad i sin roll som gräsrotsbyråkrat. Ramen som utgör handlingsutrymmet består av organisatoriska och sociala faktorer som socialsekreterarna behövde förhålla sig till i arbetet. Handlingsutrymmet upplevdes begränsat men utgjorde till största del en trygghet i det komplicerade arbetet.

Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Syftet med studien var att undersöka hur gode män för huvudmän med insatser enligt LSS tolkar sitt uppdrag sörja för person och ser på möjligheterna att utföra det. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur definierar de intervjuade gode männen sitt uppdrag sörja för person? Hur beskriver de intervjuade gode männen det handlingsutrymme de upplever sig ha i uppdraget? Vilka utmaningar upplever de intervjuade gode männen i sitt uppdrag? Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utgått från en halvstrukturerad, temaindelad intervjuguide. Vi intervjuade fem gode män i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visar att gode männen hade svårt att definiera och avgränsa uppdraget sörja för person. Detta i samband med huvudmannens funktionsnedsättning innebär utmaningar för den som åtar sig uppdraget, exempelvis då huvudmannen lider av psykisk ohälsa. Vi fann att gode männen hade olika strategier för att använda sitt handlingsutrymme utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter. Vidare beskrev de gode männen att den största utmaningen fanns i att bygga en god relation med huvudmannen. Slutligen diskuteras vikten av gode mäns personliga och professionella kompetens, för att kunna möta huvudmannens behov. / The purpose of this study was to examine how curators for persons with services under LSS interprets the mission, ensuring the person, and how they feel about their possibilities to execute the mission. The study started from the following questions: How does the interviewed curators define the mission, ensuring the person? How does the interviewed curators describe the discretion they experience in the mission? What challenges do the interviewed curators meet in their mission? The study is based on qualitative interviews that started from a half structured theme divided interview guide. We interviewed five curators in a medium sized city in Sweden. The results show that the curators found it difficult to define and delimit the assignment ensure the person. This, in conjunction with a persons disability poses challenges for those who undertake the mission. We found that the interviewed curators had different strategies to use their discretion based on previous knowledge and experiences. Further described the curators that the biggest challenge was to build a good relationship with the person with disability. Finally, we discuss the importance of curators personal and professional skills, in order to meet the needs of a person with disability. / <p>85</p>

Syftet med studien är att uppmärksamma, förstå samt öka kunskapen om funktionen och meningen med skolans rast. På så vis bidrar studien till ökad kunskap kring såväl barns perspektiv och vilket handlingsutrymme de såväl skapar som nämner som meningsskapande. Genom att använda etnografi som vetenskaplig teknik avser studien belysa rasten utifrån aktiviteter och handlingar som sker.   Utifrån 50 timmars deltagande observation under en skolas förmiddags- och lunchraster består empirin av fältanteckningar, inspelade intervjuer och samtalspromenader . Data har från studiens början producerats under bearbetning, tolkning och analys av materialet. Utifrån denna har tre områden synliggjorts i såväl observationer, intervjuer och samtalspromenader. I studien redogörs detta för under följande rubriker: Skillnader i handlingsutrymme mellan flickor och pojkar,  Utemiljöns betydelse  för barns aktörskap och Vuxnas normer versus barns normer.   Studiens resultat lyfter fram viktiga aspekter av hur barnen själva uppfattar sitt aktörskap och handlingsutrymme utifrån rastens kontext genom sina berättelser och de observationer som genomförts. Resultatet visar skillnader i agerande och handlingsutrymme utifrån kön, där flickor uttrycker ett tydligt behov i att få förhandla kring vad som ska göras under rasten. Naturliga inslag i utemiljön som träd och buskar får en större betydelse och påverkan för barns meningsskapande än rastaktiviteter. Vuxnas normer versus barnens normer skapar hinder för det handlingsutrymme som barnen har behov av, framförallt när det gäller vissa former av lek och regelsättande men resultatet visar även skillnader i hur vuxna förhåller sig till skolans rast kontra hur barnen vill att de vuxna ska agera. / The purpose of the study is to pay attention to, understand and increase the knowledge of the school's recess. In this way, the study contributes to increased knowledge about both children´s perspective and what room of action they feel they have and need in order to create meaning. By being inspired and by using ethnography as a method, the study aims to highlight the recess based on activities and actions that take place  Based on 50 hours of participant observation during one school's morning and lunch breaks, the empiricism consists of field notes, interviews and walk-and-talk sessions. Data has since the beginning of the study been produced during processing, interpretation and analysis of the material. The process has made three areas visible in both observations, interviews and conversation walks. The study describes this under the following headings:  Differences in space of action between girls and boys, Environmental importance for the children’s agency and Adult norms versus children's standards.  The findings of the study highlight important aspects of how the children themselves perceive their agency and room of action, based on the context of the recess through their own stories and the observations made. The result shows differences in behavior and space of action based on gender, where girls express a clear need to negotiate what to do during the recess. Natural elements in the outdoor environment such as trees and shrubs have a greater significance and impact on children's meaning creation than adult controlled recess activities. Adult norms versus children's standards create barriers to the room for maneuver that the children need, especially when it comes to certain forms of play and regulation, but findings also show differences in how adults relate to the school's recess versus how the children want the adults to act.

För att uppnå god kvalitet i socialtjänstens arbete ska brukare få möjlighet till inflytande i sin egen planering. Då det på många platser saknas utarbetade metoder för att främja brukarinflytande kan socialsekreteraren bli utelämnad att själv försöka främja detta. Denna studie syftar således till att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till brukarinflytande i deras arbete med missbruk, då detta i slutändan kan påverka den enskildes möjligheter till inflytande. Därför är det viktigt att belysa hur socialsekreterare resonerar kring brukarinflytandets utformning samt upplevda möjligheter och hinder med detta. I denna studie belyses socialsekreterarnas upplevelser om vad som är viktigt för att en person ska bli fri från ett missbruk, samt organisatoriska förutsättningar för att främja brukarinflytande. För att nå socialsekreterares subjektiva upplevelser har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med missbruk inom fem olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys utifrån teorierna: empowerment, gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Studien visar att socialsekreterare upplevde sin främsta uppgift som att motivera brukare till att själva definiera sin livssituation och sin problembild, vilket de upplevde som en betydande del i att göra brukare delaktiga. Studien visar också på att socialsekreterare till stor del saknade utarbetade metoder för att ta tillvara på brukares erfarenheter och upplevelser. Den enskilda socialsekreteraren upplevde därmed att flera olika förutsättningar för brukarinflytande blev beroende av dennes personliga erfarenheter i form av kunskap och etablerat professionellt nätverk. Vidare framgår att socialsekreterarna upplevde sig inneha ett omfattande handlingsutrymme samtidigt som den övergripande organisatoriska strukturen stundvis upplevdes som begränsande. Det framgår till exempel att flera socialsekreterare upplevde brister i samverkan både mellan socialtjänstens olika enheter samt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvård, vilket upplevdes som begränsande för att främja brukarinflytande i just arbetet med personer i missbruk. Detta då personer i ett missbruk beskrevs som beroende av hjälp och stöd från flera olika instanser.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterares perspektiv på sitt handlingsutrymme och hur socialsekreterare i sitt arbete samverkar med hälso- och sjukvården när en klient deltar i läkemedelsassisterad behandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om handlingsutrymmet för socialsekreterare inom socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kring klienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende. Vår studie har en induktiv ansats och är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med åtta respondenter från socialtjänstens vuxenenhet missbruk. Vi använder oss av tidigare forskning som relaterar till samverkan i välfärdsorganisationen, en vetenskaplig artikel kring sidomissbruk och en vetenskaplig artikel ur en akademisk tidskrift som undersöker skillnader mellan privata och offentliga missbruksbehandlingar i USA. Resultatet har analyserats med hjälp av Lipskys teori om Street-level bureaucrats om handlingsutrymme och Bertalanffys systemteori för att få att förstå samverkan i ett helhetsperspektiv. Studiens resultat visar att socialtjänstens handlingsutrymme och samverkan finns inom den byråkratiska organisationens lagar och riktlinjer. Faktorer som ökar handlingsutrymmet och samverkan för socialsekreteraren är erfarenhet i yrket och allians med klientens motivation. Utmanande faktorer i handlingsutrymmet och samverkan med hälso- och sjukvården är när den byråkratiska organisationens mål med insatsen inte stämmer överens med klientens mål med insatsen. De mest framträdande faktorerna i vårt resultat som försvårar samverkan och begränsar handlingsutrymmet är sidomissbruk och samsjuklighet hos klienten.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som lågstadielärare i Stockholms län utgår ifrån när de beslutar sig om att gå vidare med en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver lärare varningssignaler hos de barn som de misstänker fara illa?  Hur upplever lärare att förutsättningarna är för att efterfölja anmälningsplikten och vilka hinder finns det? För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer med lärare som arbetat i minst ett år med barn i lågstadiet. Den tidigare forskningen om orosanmälningar om barn som far illa har främst varit kvantitativ och studerat barn i förskolan och hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar, varför det är motiverat att utföra en kvalitativ studie om äldre barn i lågstadiet. Både den internationella och svenska tidigare forskningen indikerar att många barn far illa och trots att det finns ett regelverk som ska förhindra att det fortgår tycks det finnas brister i att efterfölja regelverket som innefattar anmälningsplikten. Orsakerna till att det brister i att efterfölja anmälningsplikten anges vara brist på kunskap om hur man identifierar barn som far illa, tillämpningen av anmälningsplikten och samverkan mellan de olika yrkesrollerna. De teoretiska ramverken som tillämpas i studien baseras på Erving Goffmans roll- och stigmateori samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet bygger på tre teman som framkom i samtliga intervjuer: 1. Kunskap och brist därav, 2. stigmatisering och 3. andra aktörers påverkan på den egna rollen. Studiens resultat visar att utövningen av lärarrollen är komplex och att respondenterna saknar kunskaper från lärarutbildningen i att identifiera barn som far illa men trots detta i stor utsträckning strävar efter att efterfölja anmälningsplikten. Denna studie visar att anmälningsbenägenheten är hög och att lärarna tar hänsyn till möjliga negativa konsekvenser en orosanmälan kan generera.

The purpose of our study was to shad a light on case makers possibilities to apply the remain living principle based on its origin purpose and what they experience this lead to. We performed our study through qualitative approach and conducted six semi structured interviews with case makers who worked at least five years as case makers for older people according to Socialtjänstlagen. The result shows that the remain living principle is applied in a different way today than before, because of the organisations and the municipality´s guidelines and directives based on the municipality´s economy and resources are increasingly restricting the case makers discretion. Which according to the case makers leads to their professional judgment being disregarded and that the elderly does not always have a choice if they want to stay at home or not. / Syftet med vår studie var att belysa om biståndshandläggarnas förutsättningar att tillämpa kvarboendeprincipen utifrån dess ursprungssyfte har förändrats samt vad de upplever att det leder till. Vi genomförde vår studie genom en kvalitativ ansats och genomförde sex stycken semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare som arbetat minst fem år med biståndshandläggning för äldre inom Socialtjänstlagen. Resultatet visar på att kvarboendeprincipen tillämpas på ett annat sätt idag än tidigare eftersom organisationens och kommunens riktlinjer samt direktiv med utgångspunkt i kommunens ekonomi och resurser allt mer inskränker på biståndshandläggarnas handlingsutrymme. Enligt biståndshandläggarna leder detta till att deras professionella bedömning åsidosätts samt att de äldre inte alltid har ett val om de ska bo kvar hemma eller inte.