Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekterNivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och OrganisationFörfattare: Jessica Sääf och Alexandra RidellUtgivningsår: Ht 2011Handledare: Anders Edvik och Charlotte PeterssonProblemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet.Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner).Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Det innebär därmed att lärande bör relateras till det sammanhang inom vilket det skall uppstå.Vidare forskning: Studera den organisatoriska strukturens betydelse för lärande i högrisk organisationer.Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av begreppet organisatoriskt lärande, dess villkor och premisser.Nyckelord: Organisatoriskt lärande, handlingsutrymme, förändringsbenägenhet, HRO, säkerhetskultur. / Title: Turning knowledge into action - A qualitative study of organizational learning aspects Level: Bachelor in Leadership and organization Authors: Jessica Sääf and Alexandra Ridell Release: Autumn 2011 Advisors: Anders Edvik and Charlotte Petersson Problem: Amongst the research collective there exists a difficulty in agreeing on what the concept of organizational learning actually involves. At the same time there seems to be a consensus that organizations should adapt and pursue organizational learning. In this study, we aim to highlight the concept's complexity when it is examined in an organizational reality. Method: The study was conducted in a high risk organizations (HRO) in which nine people were interviewed. The interviews were based on literature and research on key aspects of the organizational learning process. The empirical data have been analyzed according to the key concepts that emerged from the interviews, flexibility and willingness to change (refers to change of practice and procedures). Result: Our study shows that the concepts of flexibility and willingness to change (procedures) are understood in terms of the organizational context. This thus means that organizational learning should be related to the context in which it is to be realized. Further research: Study the effect organizational structure has on learning in high-risk organizations. Contributions: The study contributes to a nuanced picture of the concept of organizational learning, its conditions and premises. Key words: Organizational learning, flexibility, willingness to change, HRO, safety culture.

Denna studie har undersökt vilka erfarenheter och begränsningar som skolpersonal i högstadiet har för att bemöta elever som är i riskzon för kriminalitet. Studien har även undersökt vilka möjligheter som skolan har och hur skolan arbetar brottsförebyggande mot kriminalitet genom handlingsutrymme, sociala band och systemteori. Vi vill med denna studie bidra med en ökad insikt om skolans erfarenheter och kunskap om ungdomars risker med att hamna i kriminalitet. Studien bygger på intervjuer med lärare, kuratorer och rektor från olika skolor i landet som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. En förhoppning med studien är att belysa hur skolan arbetar med dessa elever som har risk för att hamna i kriminalitet och hur skolans brottsförebyggande arbete kan förbättra skolans miljö för elever genom samverkan med andra aktörer, inklusive elevernas familjer och nätverk, men också som egen aktör. Skolpersonal som intervjuats har olika syn på hur just deras skola arbetar, dock har de samma strävan efter att få elever att inte hamna i riskzon för kriminalitet.

In 2025, a new legislative amendment mandated that all Swedish municipalities collaborate on the development and coordination of upper secondary education. This mandate was introduced in response to growing demands for more efficient resource management, and to meet the labor market's need for specialized skills. This study aims to describe and analyze how teachers perceive their own roles and opportunities within a Swedish upper secondary school federation, considering this new legislation.The study employed semi-structured interviews with four teachers from three of Kalmarsunds gymnasieförbunds upper secondary schools. Drawing upon Michel Lipsky's concept of "street-level bureaucracy," the study provides insights into teachers' experiences of being part of a large upper secondary school federation with diverse schools. The findings indicate that teachers enjoy significant autonomy within their profession and that the federation does not attempt to micromanage their daily work.Teachers' primary interaction with the federation occurs through its budget allocation for different programs and schools. However, in conjunction with the federation's overarching goals, these budgetary constraints can make achieving specified objectives challenging.The study's findings suggest that teachers within the federation perceive their roles and opportunities primarily within the context of their respective schools and classrooms. While they acknowledge the federation's overall influence, they do not view it as a significant factor in their daily work practices. This autonomy aligns with Lipsky's concept of street-level bureaucracy, where frontline workers exercise discretion in implementing policies and regulations.

Socialt arbete har alltid präglats av olika utmaningar men trots detta har det aldrig hindrat socialarbetare från att arbeta för utsatta människors rättigheter och för ett mer jämlikt samhälle. Tidigare forskning har visat hur socialarbetare fått kämpa för att skapa ett tryggt samhälle där alla människor är inkluderade. Diskussioner om socialarbetares handlingsutrymme är också något som lyfts och om handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att ha möjligheten att arbeta utifrån individanpassade behov. För att få information om det har studien valt att fokusera på socialarbetares handlingsutrymme inom HVB verksamheter. Syftet med studien är att undersöka vad handlingsutrymmet för socialarbetare inom HVB innebär, och om de som arbetar på HVB anser att de har tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna utföra arbetet på ett professionellt och ändamålsenligt sätt. Syftet med studien är också att undersöka om det finns några interna och externa faktorer som påverkar handlingsutrymmet. Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sex anställda på fyra olika HVB verksamheter. Intervjumaterialet har sedan tematiseras och analyserats med stöd av tre teoretiska utgångspunkter. De teorier som har använts är professionsteori, organisationsteori och domänteori. Studiens resultat visar att socialarbetare inom HVB upplever ett stort handlingsutrymme i det vardagliga arbetet. Det som framkommit som mest relevant och uppskattat är självständighet, frihet att planera och möjligheten till att kunna ta egna initiativ i arbetet. Resultatet har även visat att handlingsutrymmet är påverkat av många interna och externa faktorer såsom politiska beslut, lagar, regler och riktlinjer både på organisatorisk och samhällsnivå. Det har också framkommit att handlingsutrymmet är begränsat. Detta under omständigheter som inte går att påverka som bland annat ekonomiska resurser inom organisationen och beslut från Migrationsverket, socialnämnden och sjukvården. Informanterna visar även att de är väl medvetna om de interna och externa faktorer de påverkas av inom verksamheten. Slutligen visar studien att trots många påverkande faktorer, lyckas socialarbetare inom HVB bidra till ett bättre samhälle, och visionen är att fortsätta hjälpa barn och ungdomar till att integreras i det.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom Ekonomiskt bistånd resonerar kring sin maktutövning samt vilka positiva respektive negativa aspekter som följer med yrkesrollen. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ metod och tillämpat fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på Ekonomiskt bistånd och därefter identifierat teman för analys. Studiens resultat presenteras utifrån en tematisk analys och analyseras utifrån begreppen handlingsutrymme samt Foucaults definition av makt.  Resultatet visar att socialsekreterare är medvetna om sin maktutövning och att denna kan vara både positiv och negativ beroende på hur makten används. Det finns både för- och nackdelar med att besitta makt, och hur makten betraktas grundar sig i socialsekreterarens tillämpning av den. I slutsatsen lyfter vi resultaten och betonar vikten av fortsatt kunskap inom ämnet. / The aim of the study is to investigate how social secretaries within Economic aid reason about their exercise of power and which positive and negative aspects come with the professional role. To investigate this, we have used a qualitative method and applied five semi-structured interviews with social secretaries at Economic aid and then identified themes for analysis. The study's results are presented based on a thematic analysis and analyzed based on the concepts of scope for action and Foucault's definition of power. The results show that social secretaries are aware of their exercise of power and that this can be both positive and negative depending on how the power is used. There are both pros and cons to having power, and how power is viewed is based on the social worker's application of it. In the conclusion, we highlight the results and emphasize the importance of continued knowledge within the subject.

Fokus på ledarskap har i alla tider varit viktigt för att skapa effektiva organisationer som kan nå längre. I Sverige under 1990-talet växte ett ledarskap fram med fokus på mindre styrning och mer handlingsutrymme, för att främja god arbetsmiljö och organisationers effektivitet. År 2016 tillsattes en delegation av den svenska regeringen, vars syfte var att utbilda offentliga organisationer i Sverige i arbetet om att utveckla en mer tillitsbaserad organisering och ledning i sina verksamheter. Nu, tio år efter att man lämnat styrning genom kontroll och istället tillitsbaserad styrning och ledning tågat in är det viktigt att fundera över om det tillitsbaserade ledarskapet syns till? Studiens syfte är att undersöka hur tillitsbaserat ledarskap uttrycks och syns inom hr-organisationer i offentlig sektor. Denna kvalitativa studie har utförts genom observationer av fyra avdelningsmöten. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med hjälp av teorin om tillitsbaserad styrning och ledning, och presenteras med fokus på kommunikation, kompetens och gemenskap. Det resultat som framkommer i studien är att det tillitsbaserade ledarskapet är synligt i offentlig hr-organisation i Sverige, genom tillmötesgående kommunikation, bekräftad kompetens samt god gemenskap och samhörighet. Studien visar hur chefer använder kommunikationsstrategier och metoder som återkoppling, handlingsutrymme, medbestämmande och gemenskapsaktiviteter för att möjliggöra och upprätthålla ett ledarskap baserat på tillit. Trots kritik i den tidigare forskningen om begreppet tillit och dess eventuella otydlighet, visar studiens resultat att chefers strategier och metoder är återkommande i olika arbetsgrupper, vilket befäster tanken på ett ledarskap med samsyn och gemensam ram. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. Nyckelord: Ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning, offentlig sektor, medbestämmande, handlingsutrymme

Syftet med denna studie är att undersöka teaterpedagogers förutsättningar att arbeta med scenografi i teaterundervisning på kulturskola. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av handlingsutrymme i olika former. Denna studie har kommit fram till att teaterpedagogers handlingsutrymme att arbeta med scenografi varierar stort och är kopplat till hur respektive teaterpedagog tolkar sitt eget handlingsutrymme. Flertal hinder och möjligheter lyfts berörande tid, lokaler, scennärvaro, handhavandet av scenografi samt scenografins syfte och samspel med andra uttrycksområden inom teater. Beroende på enskild teaterpedagog och dennes handlingsutrymme tycks scenografins roll i undervisningen variera.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever sitt handlingsutrymme utifrån gräsrotsbyråkratens roll samt att identifiera vilka faktorer påverkar handlingsutrymmet. Fem intervjuer med sju informanter, varav sex kvinnor och en man, har genomförts och studien har en kvalitativ ansats. Analysen av resultatet visade att handlingsutrymmet ökar eller minskar vilket beror på ett antal identifierade faktorer. Dessa faktorer är: bakgrund, stödfunktioner, påtryckningar, reglementen och arbetssätt. I studien beskrivs hur handlingsutrymmet utförs och hur det upplevs av informanterna. En konsekvens av ett litet handlingsutrymme är att biståndshandläggarnas position mellan myndighetens uppdrag och medborgarnas behov kan bidra till stress. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how social worker in elderly care experience their discretion based on the street-level bureaucrats role and to identify the factors affecting the discretion. Five interviews with seven informants, six women and one man, have been completed and the study has a qualitative approach. The analysis of the results showed that the discretion increases or decreases due to a number of identified factors. These factors are: the background, support functions, pressure, regulations and practices. The study describes how the discretion is performed and how it is perceived by the informants. A consequence of a small discretion is that the social workers position between the authority´s  mission and the needs of citizens can contribute to stress.

The purpose of this study was to investigate how four preschool teachers experience their discretion in the working team and what is reinforcing and limiting factors for this. The empirical data for this qualitative thesis was collected through interviews with four preschool teachers working in different preschools in Stockholm. I used semi-structured interviews, which is characterized by open questions and a curios and open attitude for me as an interviewer, where I tried to follow the interviewee by asking follow-up questions. A phenomenological perspective has been used as a theoretical framework for this study. This has led to that I have looked at discretion as a phenomenon and how it is experienced and perceived in the preschool teachers’ lifeworlds. The empirical data were analyzed and interpreted based on a hermeneutical approach.The result shows that a critical factor for discretion in the working team at preschool is their own personal characters ability to "stand up for oneself," without being hindered by the fear to be seen as troublesome. To find good arguments, to give and receive feedback and be able to compromise and include others and have clear procedures was also perceived as reinforcement for discretion. Limiting for the experience of discretion could be the lack of good communication and colleagues who don’t have the same level of education.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar skolkuratorer i Stockholmupplever sig ha för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland unga. Studien har en kvalitativ ansats då nio intervjuer med skolkuratorer verksamma på gymnasieskolor i Stockholmsområdet har genomförts. Delar av Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och deras handlingsutrymme samt en organisationsteori från Abrahamsson (2000) användes för att analysera empirin. Resultatet visade att de intervjuade skolkuratorerna upplevde sig ha varierande förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland eleverna. Vidare framkom att det är otydligt definierat, både i skollagen (2010:800) och på de enskilda arbetsplatserna, vad det innebär i praktiken att arbetaförebyggande och hälsofrämjande. Genomgående uttryckte skolkuratorerna en önskan om att arbeta mer på gruppnivå vilket också var deras definition av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Resultatet visade att skolkuratorernas ambitioner inte stämde överens med hur de beskrevatt de arbetade. Avslutningsvis diskuteras skolkuratorernas upplevda svårigheter med att vara den enda personen som bedriver psykosocialt arbete i en organisation som skolan, där fokus främst är måluppfyllelse. / The aim of this study was to investigate how school counsellors in Stockholm experienced their work conditions and their own abilities to work with mental health prevention and health promotion among young students. The study was conducted trough nine qualitative interviews with school counsellors at nine upper secondary schools, in the Stockholm area. To analyze the empirical data, we have used parts of Lipskys (2010) theory about “street level-bureacrats” and their discretion, and Abrahamssons (2000) theory about organization. The results showed different conditions and abilities among the interviewees for working with prevention and health promotion projects among young students. Our results also showed that the Swedish Education Act and school counsellors job descriptions was vaguely defined regarding the prevention and health promotion projects. Througout the interviews, the school counsellors expressed a desire to work more with group projects, which was also their definition of prevention and health promotion. The results also showed an inconsistency between the school counsellors ambitions and the way they currently carry out their work. In the conclusion we discuss how the school counsellors feel about being the only employee that works with social work, in organisations that primarily focus on achievements.