Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten. Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden. De teorier vi har undersökt är förändring av klientel, utvecklat tjänsteutbud, kompetensens betydelse, förväntningsgapet, rollkonflikter i arbetet, samt handlingsutrymme, arbetskrav och socialt stöd. Resultatet säger oss att revisorns arbetssituation i stort sett upplevs vara oförändrad på grund av avskaffandet av revisionsplikten, dock har marginella förändringar kunnat ses. Vi har därmed kunnat konstatera att avskaffandet av revisionsplikten har haft en påverkan på den enskilde revisorns vardag, dock i liten omfattning. / November 1, 2010 the audit requirement in Sweden was abolished which meant that it was no longer mandatory for all incorporated companies to hire an auditor to audit the accounts. This was assumed to result in a changed clientele and a change in supply of services for audit firms and thus a changed for the individual auditor. The purpose of this study is to identify the individual auditor everyday life and whether there have been any changes in this due to the removal of the audit requirement.  This study was conducted by a quantitative method through a web-based questionnaire. This since we wanted to test previously generated theories in the field and have the ability to generalize the results. The survey covers all auditors in Sweden, which was authorized also before the removal of the audit requirement and has worked in the same audit firm during the period. The theories we have investigated is the change in clientele, developing service offerings, the importance of competence, expectation gap, role conflicts at work, job decision latitude, job demand, and social support. The result shows that the auditor's work situation largely perceived to be unchanged due to the abolition of the audit requirement, however, small changes has been seen. Therefore we have been able to establish that the removal of the audit requirement has had an impact on the individual auditor's everyday lives, although to a small extent.

This qualitative interview based essay aims to examine how managers perceive their management role in an organization and more specified to what extent management is shaped by the individual’s personal attributes versus how much is controlled by the organization. The essay’s second central aspect is how scope for action is perceived by managers in their profession, as well as their reasoning concerning their and other managers’ exchangeability. To examine this, we used semi structured interviews with four managers active in different lines of business. Our theoretical framework aimes to enlighten the relationship between organizational and individual. Our results and thereby the conclusion of the essay is that the management role is affected by a correlation between organization and individual. The organization gives the manager space to act/scope for action under the preresquisite that the organization’s goals and demands are achieved. These demands from the organization create a sense of duty in the manager, which results in them tempering their personal values to benefit the organization. The managers’ scope for action also makes it possible for them to put their own stamp on the profession, which in turn leads to them being harder to replace (as a manager). We have found that the personal attributes, in organizations where the manager has been given a lot of scope for action, then have greater significance in shaping the profession. Despite this we found that the organization affects the profession in a greater extent than the individual’s attributes, since the scope for action is given only if the organizations’ goals and demands are achieved.

Socialpedagogik inom Svenska Kyrkans diakonala verksamheter är ett nästintill outforskat fält. Denna studies utgångspunkt är att undersöka hur socialpedagogiskt arbete beskrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i form av en soppköksverksamhet där deltagarna till största delen utgörs av asylsökande och papperslösa men också svenskar med eller utan olika social problematik. Det empiriska materialet består i denna studie av deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Metoden är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den teoretiska ramen i studien bygger på socialpedagogisk teori med fokus på begreppen inkludering, delaktighet och empowerment samt på maktteori med fokus på pastoralmakt. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod där de övergripande temana blev delaktighet, maktförhållanden i soppköksverksamhete samt handlingsutrymme. Resultatet visar att socialpedagogik bedrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i stor utsträckning men att det inte alltid sätts ord på handlingarna.

Bakgrund: Barnahus är en verksamhet där myndigheter samverkar runt barn/unga och familj, då barn har farit eller riskerar att fara illa. Medverkande myndigheter är i detta fall socialtjänst, polis, åklagare samt barn- och ungdomspsykiatrin. Denna studie undersöker hur samverkan mellan dessa myndigheter ser ut i de samrådsmöten de har varje vecka, där de lyfter svåra fall av barnmisshandel, övergrepp eller misstanke om detta, samt underlättar för barnet genom rättsprocessen och säkerställer barnperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en samrådsgrupp bestående av polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatri samt socialtjänst i ett Barnahus, ser på samverkan i samråd. Metod: Studiens empiri baseras på fyra semistrukturerade intervjuer samt två deltagande observationer. Den första av intervjuerna hölls som en pilotundersökning av vilka områden som skulle utforskas mer detaljerat, i de resterande intervjuerna. Informanterna har valts utifrån sin professionstillhörighet och deltagande i ett Barnahus samråd och analysen av intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån vad informanterna framhöll som viktigt i samverkan. Resultat: Resultatet visar på faktorer i samverkan som förutom sina egenskaper som hindrande eller gynnande även visar på skapandet av handlingsutrymme och gemensam jurisdiktion. Även en skyddande funktion för socialsekreterare kunde identifieras och diskuteras i slutdiskussionen. Vidare forskning föreslås gällande socialsekreterares upplevelse av användning av Barnahus som skyddande och rådgivande funktion avseende trygghet och coping genom delat ansvar.

“Frontbyråkrater” (eng. Street-level bureaucrats), som arbetar i slutet av den offentliga policykedjan, har en viktig roll för hur offentlig policy implementeras. Teorin om frontbyråkrater sägeratt tjänstemän som arbetar i slutet av policykedjan måste tas i beaktande för att fullt ut förståimplementeringen av offentlig policy. Anledningen är att, säger teorin, dessa tjänstemänutformar policy mer än politikerna på grund av det handlingsutrymme och den handlingsfrihet dehar. Med utgångspunkt i teorin om frontbyråkrater och uppfattningen att "handlingsutrymme"ska ses som uppgiftsberoende vill den här studien undersöka vilka faktorer som påverkarhandlingsutrymmet. En fallstudie med flera analysenheter genomfördes för att besvarauppsatsens frågeställningar. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med8 kommunala inspektörer och en granskning av det legala ramverk som styr deras arbete. Utifrånteorin härleds tre faktorer och ett tentativt analytiskt ramverk konstrueras för analys. Resultatetvisar att det legala ramverket och kontrollmekanismer påverkar arbetsuppgiftens komplexitetvilken i sin tur påverkar det faktiska handlingsutrymmet hos frontbyråkraten. Resultatet stöderuppfattningen att handlingsutrymme ska ses utifrån den uppgift som är för handen varför vidareforskning behöver använda tillvägagångssätt som karakteriseras av en hög grad avkontextualisering. Resultatet visar också, vilket stöds av tidigare forskning, att politiskabeslutsfattare kan stödja implementeringen av policy genom tydligare vägledningar och direktiv.

Studien syftar till att få fördjupad förståelse om kuratorers arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist, detta genom att beskriva och analysera deras arbete på familjecentraler med hänsyn tagen till faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete. Stöd i föräldraskapet är en skyddsfaktor som har inverkan på barns livsvillkor och huruvida de riskerar att utsättas för omsorgsbrist. Kuratorer verksamma på familjecentraler erbjuder samma stöd till alla föräldrar som besöker familjecentralen. Stödet kan bestå av enskilda samtal, föräldragrupper, rådgivning med mera. För insamling av empiri har sex kuratorer verksamma på fem olika familjecentraler intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av de teoretiska begreppen: empowerment – resurser för egenmakt, samverkan – integrationsbegreppet och handlingsutrymme. Resultatet visar att familjecentralen som frivillig verksamhet både underlättar och försvårar kuratorns arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist. Föräldrar som besöker familjecentralen är ofta motiverade att samtala om sitt föräldraskap men det höga besöksantalet kan medföra svårigheter för kuratorn att få kontakt och skapa relationer med alla besökande föräldrar. Det framkommer att integration och samverkan med olika aktörer är en del av kuratorns dagliga arbete och att kuratorn dagligen samverkar både inom och mellan olika familjecentraler samt med externa aktörer i närsamhället.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning hos Migrationsverket i region Öst. Via en totalundersökning har studien kartlagt 87 handläggares uppfattningar om tolkningsförfarandet och dess betydelse för handlingsutrymmet i arbetet, med koppling till arbetsbelastning och tolkauktorisation. Tolkningsförfarandet har analyserats utifrån aspekter som maktasymmetri och kommunikation mellan sökande, tolk och handläggare för att klarlägga vilken betydelse sådana aspekter har för handlingsutrymmet. De teoretiska utgångspunkterna bygger bland annat på Steven Lukes maktteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. När det gäller resultaten har dessa dels presenterats genom deskriptiva envariabelsanalyser för att överblicka handläggarnas uppfattningar, dels genom T-test för att återspegla medelvärden i handläggares enkätsvar. Bivariata korstabellsanalyser av ett flertal olika ordinalvariabler har också genomförts, i syfte att återspegla hur specifika grupper av handläggare uppfattar tolkningsförfarandet och handlingsutrymmet.    Resultaten av vår studie visar att handläggare har förhållandevis positiva uppfattningar om tolkningsförfarandet på Migrationsverket. Vad gäller tolkars funktion, såsom den beskrivs i Kammarkollegiets vägledning God tolksed, upplever majoriteten av handläggarna att tolkar överlag efterföljer de givna riktlinjerna. Uppfattningarna om tolkkvalitet är att också den fungerar övervägande väl. Det är emellertid i situationer när tolkar agerar utanför sin funktion, eller brister i tolkkvaliteten, som handläggare upplever att deras handlingsutrymme i stor grad kan hämmas. I det här avseendet identifierades åsiktsskillnader mellan handläggare i hur stor utsträckning som handlingsutrymmet kan hämmas. Här menade exempelvis handläggare med språkkunskaper som är vanligt förekommande hos asylsökande att deras handlingsutrymme hämmas i mindre grad. Resultaten i studien visar även att handläggare anser att auktoriserade tolkar är gynnsammare för handlingsutrymmet, framförallt mot bakgrund av den högre kompetensen. Studiens slutsatser är att tolkningsförfarandet är komplext. För att det ska fungera optimalt bör det finnas ett samspel mellan samtalets berörda parter. Genom att tjänstemän nyttjar sitt handlingsutrymme för att anpassa samtalets språknivå efter sökandes kunskapsnivå, läggs mindre av det ansvaret på tolken. På så vis skapas bättre förutsättningar för ett lyckat tolkningsförfarande, till fördel för sökande och handläggares handlingsutrymme.

I studiens inledning lyfts psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Professionella inom skolväsendet får en betydelsefull roll för eleverna då det är vanligt förekommande att den psykiska ohälsan debuterar i ungdomsåren. Skolverket redogör för stora brister i elevhälsan där majoriteten av de granskade skolorna hade en ofullständig elevhälsa. Det framgår att skolkuratorn är den minst beforskade yrkesgruppen inom elevhälsan. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse om faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på högstadieskolor. Studien syftar till att undersöka vad skolkuratorerna upplever för utmaningar, begränsningar samt möjligheter i arbetet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med informanter som hade yrkestiteln skolkurator och arbetade på högstadieskolor i olika tre kommuner. Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme var studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på flertal nivåer. De framträdande faktorerna var på politisk-, organisatorisk-, individ- och gruppnivå. Faktorer som lyftes fram var exempelvis en hög arbetsbelastning och en tidsbrist i det skolkurativa arbetet vilket påverkade relationen till eleverna. Slutsatsen är att det skolkurativa arbetet är i behov av utveckling och behöver uppmärksammas av politiker och forskare.

I vår studie har vi undersökt hur samverkan inom verksamheten SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) i Uppsala kommun fungerar enligt aktörerna. Vi avsåg att undersöka aktörernas uppfattning av hur samverkan fungerar och ifall uppfattningen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna. Fokus för uppsatsen var således inte att mäta effekterna av insatser som utförts via SSPF:s verksamhet. Studien har utgått från tidigare forskning om lyckad samverkan genom engagemang, lyhördhet, tillgänglighet och tillit, samt omständigheter som utgör hinder för samverkan såsom; bristande samsyn, oförståelse för andra aktörers uppdrag och skiljande regleringar. Detta, tillsammans med vårt teoretiska ramverk, gav en övergripande bild av forskningsfältet och verkade som underlag för analys och diskussion kring resultatet. Det teoretiska ramverket bestod av begrepp som gräsrotsbyråkrati, roller och handlingsutrymme som alla kopplas samman till begreppet samverkan. Det empiriska materialet bestod av data från vår genomförda enkätstudie om SSPF–samverkan i Uppsala kommun. Till den jämförande analysen genomfördes Chi 2 – tester. Utifrån resultatet kunde vi utläsa att aktörerna inom SSPF ansåg att samverkan hade bidragit till nytta i störst utsträckning i form av "Informationsutbyte", "Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda situationer" och "Kontaktvägar".  De förhållanden som aktörerna ansåg utgjorde hinder för SSPF-samverkan i störst utsträckning var "Bristande ekonomiska resurser", ""Krockande" lagstiftning och regelverk" och "Bristande personalresurser". Mellan yrkesgrupperna skola, socialtjänst och fritid förekom signifikanta skillnader för variabeln ""Krockande" lagstiftning eller regelverk” som hinder för SSPF-samverkan. För yrkesgrupperna skola och fritid fanns signifikanta skillnader för variablerna ”Bristande personalresurser” som hinder och ”Kontaktvägar” som nytta. Slutligen påvisades även signifikanta värden mellan yrkesgrupperna socialtjänst och fritid gällande ”Bristande/oklart beslutsmandat”.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? – Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC – Barns behov i centrum Maria Schyllander och Julia Olsson Den kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande. Organisatoriska förutsättningar och handlingsutrymmet var betydande för arbetet med BBIC. Varken handlingsutrymme eller organisation var anpassat till BBIC och arbetet med BBIC var inte utformat efter organisatoriska villkor. BBIC som dokumentations- och handläggningssystem i det sociala barnavårdsarbetet uppfattades som en bra grund men med ett behov av revidering och förändring. / A successful work according to BBIC? – Social workers’ view on BBIC – a Swedish child investigation system Maria Schyllander and Julia Olsson BBIC (Children’s Need In Focus) is a Swedish system used in child welfare investigations which was brought from the British method Integrated Children’s System, ICS. The aim of this thesis was to receive increased knowledge of attitudes towards the system from social workers point of view. Qualitative interviews with social workers working with child welfare investigations were performed and analysed using qualitative content analysis and theoretical concepts according organisation and the space of action. The main result showed that social workers were in favour of working with a system during the investigation, but that BBIC is time consuming due to the magnitude of the system. Organisational conditions and the space of action were important while working according to BBIC. Neither the space of action nor the organisation was adapted to BBIC and BBIC was not designed after the organisational conditions. BBIC as documentation and management systems in the social child care was perceived as a good foundation but in need for revision and change.