Hälsofrämjande ledarskap är ett komplext fenomen som innefattar att främja hälsan i arbetslivet med hälsofrämjande aktiviteter. Studien fokuserade på det salutogena perspektivet, hälsa och hälsofrämjande arbete, arbetsrelaterad stress, arbetsmiljölagen samt ledarskapsteorier som kan kopplas till det hälsofrämjande ledarskapet. Studien syftade till att undersöka ledares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap och resurser som främjar deras hälsa. Elva ledare från två organisationer deltog i studien.  Halvstrukturerade intervjuer genomfördes som kategoriserades genom meningskoncentrering. Analysen resulterade i ett antal slutsatser som var gemensamma för flertalet av respondenterna. Majoriteten av ledarna ansåg sig inte vara hälsofrämjande ledare och var fokuserade på fysiska friskvårdsåtgärder snarare än psykosociala. Ledarna  hade en uppfattning om att det rådde otydlig ansvarsfördelning, bristande kunskap  om hälsofrämjande ledarskap, men tillgång till hälsofrämjande resurser. / Health promotion leadership is complex and includes promoting health in the workplace. The study focuses on the salutogenetic perspective, health promotion, work-related stress, work environment legislation and leadership theories that can be linked to health promotion leadership. This study aims to investigate if leaders have knowledge about health-promoting leadership and access to resources that are health promoting. Eleven leaders from two organizations participated. Semi-structured interviews were conducted thematised through meaningful concentrator. The analysis showed several recurring statements amongst a majority of the respondents which were that the leaders did not view themselves as health- promoting leaders and their focus were on physical working environment rather than psychological. The perception of responsibility in the matter was unclear in both organizations and the leaders generally lacked knowledge of health promotion leadership while having access to health promoting resources.

I samband med Covid-19-pandemins utbrott 2020 skedde många förändringar i arbetslivet. En av de största förändringarna var att många verksamheter som inte tidigare arbetat på distans var tvungna att skicka hem sina anställda. Detta skapade nya förutsättningar för både ledare och medarbetare, inte minst när det kom till hälsofrämjande insatser. I denna studie har det undersökts vilka utmaningar och möjligheter ledare med personalansvar möter när det kommer till att leda hälsofrämjande på distans. Forskning om hur ledare upplever detta är sällsynt varvid denna studie har haft som avsikt att bidra med ny kunskap inom området. De tre delarna av hälsofrämjande ledarskap - att organisera hälsofrämjande aktiviteter, stödjande ledarskapsstil samt utveckla en hälsofrämjande arbetsplats - har använts för att skapa struktur genom studien. Transkriberingen från åtta semi-strukturerade intervjuer har kodats och tematiskt analyserats med hjälp av tidigare teorier kring hälsofrämjande ledarskap och distansarbetets möjligheter och utmaningar. Studien har flera nyckelresultat. En utmaning varit att hitta nya former för att organisera hälsofrämjande aktiviteter. En annan utmaning har varit att kommunikationen med medarbetarna förändrats och det därmed blivit svårare för ledarna att “känna in” hur medarbetarna mår. Studien har visat att distansarbetet därför utmanat och påverkat ledarna att vara mer relationsinriktade och ledarna har upplevt att de fått lägga mer tid och resurser på emotionella insatser. Ytterligare resultat visar att medarbetarnas förmåga att leda sig själva har fått ökad betydelse. Därav har ledarskapet utmanats till att bli mer individualiserat stöttning till självledarskap har använts i större omfattning då det setts som en möjlighet att öka medarbetarnas delaktighet i det hälsofrämjandet arbetet. Bra kommunikation, mer kommunikation, tydlig struktur och en sedan tidigare väl inarbetad kultur är delar som ledarna upplevt möjliggjort det hälsofrämjande ledarskapet på distans. De flesta av ledarna har också upplevt att distansarbetet möjliggjort mer än utmanat det hälsofrämjande ledarskapet när det kommer till att skapa balans mellan arbete och fritid. I bredare perspektiv har studiens slutsatser bland annat varit att ledarna behöver ha kreativitet att bevara och att hitta nya former för hälsofrämjande aktiviteter som fungerar vid distansarbete, samt förmåga att inspirera och motivera till medarbetarnas individuella ansvar och deltagande i hälsofrämjande arbete. Studien har även pekat på att distansarbetet ställt krav på en större emotionell förmåga vilket kan vara viktigt att tänka på vid rekrytering av framtidens hälsofrämjande ledare. / In 2020 the Covid-19 pandemic forced significant changes to work life. One of the most crucial changes was the increasing number of workers who started to work remotely. This created a new basis for both employees and leaders, not least when it came to efforts aimed at promoting health. This study has therefore examined the opportunities and challenges faced by leaders responsible for efforts promoting remote-based health in personnel. Research showing leaders' experience in this matter is sparse, thus the aim of this study is to bring new knowledge to this field. Three different aspects have been focused on regarding health-promoting leadership: organizing health promoting activities; supportive leadership; and creating a health-promoting workplace. Transcripts from eight semi-structured interviews have been coded and thematic analyzed using theories of health-promoting leadership and challenges and possibilities arising when working remotely. The study has several key findings. One challenge has been to find new forms of health-promoting activities. A further finding revealed that the communication with the employees has changed, and it has therefore been more difficult for the leaders “to sense” the wellbeing of their employees. Furthermore, the results showed that working remotely challenged the leaders’ needs for more relationship-oriented health-promoting leadership and leaders experienced they spent more time and effort on emotional interventions. Another finding was that the workers' ability to self-leadership has been given increased meaning. Hence leadership has been challenged to become more individualized and supportive to self-leadership to encourage employees’ participation in health-promoting work. More and better communication, transparent and clear routines of the working structure and incorporated organizational culture have all helped the leaders to continue their health-promoting leadership when working remotely. Most of the leaders also experienced that working remotely has enabled, rather than challenged, health-promoting leadership regarding the creation of work/private life balance. In a broader perspective the conclusions of this study have been that leaders need creativity to preserve and find new forms of health-promoting activities suitable for remote work. Leaders also need the ability to inspire and motivate the workers to have a sense of individual responsibility for taking part in and creating a health-promoting work-place. The study also shows leading workers remotely demands more emotional capacity which is an important indication for recruiters of future health promotion leaders.

Hälsa i arbetslivet är ett prioriterat område i politiken och återfinns i målområde fyra som är kopplat till det svenska folkhälsomålet. På senare år har hälsa i arbetslivet uppmärksammats eftersom den arbetsrelaterade ohälsan har ökat, vilket har resulterat i sjuktal som skjuter i höjden med ökande kostnader som följd. Människor spenderar stor del av sin livstid i arbetslivet och för att bibehålla en god hälsa genom livets alla skeden är goda arbetsförhållandena en förutsättning för att människor ska må bra. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet i arbetslivet handlar om ledarskap, vilket påverkar människors hälsa i stor utsträckning. Tidigare studier visar att ledarskap har stor betydelse för människors hälsa och därför har denna studie genomförts. Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelse av ledarskapets betydelse för medarbetarnas hälsa. En kvalitativ metodansats har används för att besvara studiens syfte. Fem chefer inom den privata sektorn har deltagit vid individuella semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna anser att ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. En utmaning som framkommit i studien är att cheferna uttrycker en frustration över bristande resurser och prioritering från företagsledning, vilket försvårar för cheferna att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. / Work related health is a priority area in national policy, being the fourth public national health target area which is connected to the Swedish public health goal. In recent years work related health has been highlighted due to that work related illness has increased, with the result of increased morbidity and with increasing costs as a result. People spend a whole lot of their lifetime at work, to keep a good health through all stages in life it is important that working conditions are good. Health promoting leadership is important at work, and affects people greatly. Previous research show that leadership affects people’s health and this is the reason why the study was conducted. The aim of this study was to examine the managers’ perception of the importance of leadership for employee health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study. In this study five mangers in the private sector has participated in individual semi-structured interviews. The empirical material was analyzed by a manifest content analysis. The result show that leadership is important for the employees’ health. A challenge for managers in this study is a frustration over the lack of resources and priority from upper management.

Hensikt: Hensiktenmed studien var å undersøke forutsetningene for å være faglig leder for anestesisykepleiere i dagens norske helseforetak. Metode: Studien ble gjennomført med en kombinert metodikk: 1) Spørreundersøkelse med et skjema som forfatteren selv utviklet til alle førstelinjeledere for anestesisykepleiere i norske helseforetak,totalt77, med 80,5 % svarfrekvens. Datable analysert med kvantitative metoder.2) Halvstrukturerte individuelle intervju med syv ledere, strategisk utvalgt, både kvinner og menn, i alle landets fire regionale helseforetak, som det ble gjort en kvalitativ innholdsanalyse av. Resultat: I denne studien fant man at mange andre presserende oppgaver for lederne gjør at faglig ledelse ofte blir nedprioritertog delegert til andre, som fagutviklingssykepleierne. Lederne har et betydelig fokus på helsefremmende ledelse. Lederrollen er belastende, til tider slik at helsen påvirkes. Det er liten interesse for og nærmest ingen konkurranse om lederjobben. Av lederne er forholdsvis mange menn. Konklusjon: På grunn av de endrede rammebetingelsene,som følge av blant annet enhetlig ledelse og helseforetak,har lederrollen endret seg. Den har gått fra å stort sett være faglig leder til stadig mer personalledelse og administrative oppgaver. Lederne har i høy grad tilpasset seg de nye kravene, ogfungerer på mange måter som hybridlederemedettydelig fokus på helsefremmende ledelse.Anestesisykepleiefaget ivaretas gjerne av fagutviklingssykepleierne. Lederjobben oppleves som belastende og ikke særlig attraktiv for anestesisykepleiere / Aim: This study aimed to investigate the conditions being a professional leader of nurse anesthetists in Norwegian public hospitals today. Method: Thestudy used a combination of quantitative and qualitative methods, including a survey questionnaire constructed by the author and distributed to all first-line managers of nurse anesthetists in 77 Norwegian public hospitals, with a response rate of 80.5 %. The questionnaires were analyzed by quantitative methods. The author also conducted semi-structured individual interviews with seven strategically chosen leaders, both women and men, at hospitals in Norway’s four health regions. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The results showed that leaders give less priority to professional leadership, largely due to many other urgent tasks, and frequently delegate this part of their leadership role to others (e.g., nurse anesthetists working with professional development). In leadership roles, nurse anesthetists focus on health promotion. They describe their managerial role as burdensome, at times even affecting their health. There is not much interest in and hardly any competition for managemen tpositions. Among the leaders, there is a relative dominance of men. Conclusion: Due to altered framework conditions, such as unitary management and health enterprises, the managerial role has changed, moving in responsibility from something more like a traditional foreman to becoming a first-line manager, who increasingly deals with personnel management and administration. Leaders have mostly adapted to the new demands.In many ways, they functionas hybrid leaders whofocus on health promoting leadership.Nurse anesthetistsperceive the management position as burdensome and not particularly attractive / <p>ISBN 978-91-86739-38-6</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad olika ledare gör för att främja medarbetarnas hälsa när medarbetarna både arbetar på kontor och på distans. Problemformulering: Vad gör ledare för att främja hälsan för medarbetarna under hybridformer? Metod: Det här är en tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet hälsofrämjande ledarskap under hybridformer med en deduktiv forskningssats och där datainsamling har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visade vad ledare gör för att anpassa sitt ledarskap för att kunna främja hälsan för sina medarbetare under hybridformer. Ledarna i vår studie kompletterade varandra genom olika strategier och tillvägagångssätt för att kunna besvara problemformuleringen. / Purpose: The purpose of the thesis is to identify what different leaders do to promote coworkers' health when coworkers work both in the office and remote. Statement of problem: What do leaders do to promote coworkers' health in hybrid forms?  Method: This is a cross-sectional study that deals with the phenomenon of health-promoting leadership under hybrid forms with a deductive research approach and where data was collected through qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The study identified what leaders do to adjust their leadership in order to promote health for their coworkers. The leaders in our study complemented each other through different approaches in order to answer the statement of problem.

Sammanfattning Ett hälsofrämjande ledarskap bidrar till att främja hälsan hos sina medarbetare. Året 2020 blev ett speciellt år på många sätt, men speciellt inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om olika synsätt som finns på ett hälsofrämjande ledarskap hos vård och omsorgspersonal. En kvalitativ metod valdes och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Fem informanter deltog i studien varav alla jobbar inom kommunal vård och omsorg i Göteborgs Stad. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och materialet analyserades enligt en innehållsanalys. De framkom tre teman ur materialet ledarskap, hälsofrämjande insatser och arbetsplatsen. Resultatet visar centrala delar inom ledarskap var närvarande, information, kommunikation och återhämtning. Hälsofrämjande insatserbeskrevs som friskvård och planeringsdagar. Under arbetsplats framkom sjukfrånvaro och vikarier samt skyddsutrustning. Slutsatsen är att ledarskapet varit positivt om än literörigt under pandemin. Under året 2020 har störst skillnader varit skyddsutrustningen och frånvaro eller anpassningar kring planeringsdagar.

Studien ämnade att undersöka området för lösningsfokuserat arbetssätt. Lösningsfokuserat arbetssätt handlar om att skifta fokus från problem till att istället fokusera på lösningar. Tidigare har arbetssättet främst initierats i klientsamtal men idag är det även förekommande inom ledarskap. Lösningsfokuserat ledarskap handlar om att hjälpa medarbetaren hitta vägar framåt med fokus på målet som medarbetaren har. Studiens syfte var att undersöka hur chefer inom den offentliga sektorn använder lösningsfokuserat arbetssätt och hur cheferna upplever att det fungerar i organisationen och i relationen med medarbetarna. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vid analys av det insamlade materialet genomfördes en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att chefernas intresse för lösningsfokuserat arbetssätt väcktes för att det fokuserade på lösningar istället för problem. Detta kan koppla samman med ett salutogent perspektiv, där det handlar om att fokusera på vad som gör människor friska istället för på vad som gör människor sjuka. Cheferna upplevde också att de arbetar med lösningsfokus som en pågående process och hade bland annat uppnått resultat i form av delaktighet, kreativitet och medskapande hos medarbetarna. Detta kan kopplas till socialkonstruktion, vilket är utgångspunkten för lösningsfokuserat arbetssätt. Då handlar det om att verkligheten skapas i dialogen mellan människor. Cheferna upplevde också att effektiviteten hade ökat inom organisationen och att det hade resulterat i ett öppnare klimat på arbetsplatsen. Detta i sin tur kan kopplas samman med hälsofrämjande arbetsplatser då det är viktigt att det finns utvecklingsmöjligheter och möjlighet till välmående. / The intention with this study was to gain broader understanding for solution-focused brief therapy. Solution-focused brief therapy is a method that is shifting focus from problems to focus on solutions instead. Previously, the work method has been initiated in client talks, but today it is also used in leadership. Solution-focused leadership is about helping employees to find ways forward with a focus on the goal that they have. It is about asking solution-focused questions. The aim of the study was to investigate how public sector managers use solution-focused brief therapy methods and how they experience that the method works in the organization and in the relationship with the co-workers. A qualitative research method was chosen with semi-structured interviews as the data collection method. When analyzing the collected material a manifest content analysis was conducted. The results of the study show that the managers’ interest for solution-focused approaches was created because it focused on solutions instead of problems. This can be linked to a salutogenic perspective, which focuses on what makes people healthy instead of what makes people sick. The managers also experience that working with solution-focus is an ongoing process and, among other things, achieved results in terms of participation, creativity and employee co-creation. This can be linked to social construction where solution-focused work methods have it origins from. In social construction it is about creating reality in the dialogue between people. The managers also felt that the efficiency had increased within the organization and that it had resulted in a more open climate at the workplace. This in turn can be linked to health-promoting workplaces as it is important that there are development opportunities and opportunities for well-being.

Arbetsplatsen definieras ofta som den viktigaste miljön för att främja hälsa. Samtidigt är ett hälsofrämjande ledarskap till stor del inte beskrivet eller definierat i relation till hur och varför det främjar medarbetarnas hälsa. Studiens syfte var att belysa hur chefer med personalansvar arbetar pedagogiskt med hälsofrämjande arbete i praktiken. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån den hälsopedagogiska teorin känsla av sammanhang samt lärandeteorin communities of practice. Resultatet visade att chefer arbetar hälsofrämjande genom ett pedagogiskt ledarskap där de främst använder kommunikation för att främja delaktighet samt att skapa goda relationer och dialoger på arbetet. Resultatet visade att nyckelfaktorer som anses vara viktiga för ett hälsofrämjande ledarskap är delaktighet för ökat engagemang och förtroende, relationsskapande för öppen dialog samt anpassningsbart ledarskap för balanserade krav med ett pedagogiskt förhållningssätt. Slutligen beskrivs uppkomna situationer mellan chef och medarbetare som en del av en gemensam utveckling där gruppen utvecklar sitt lärande genom det sociala mötet. Genom att öka dimensionerna av hanterbarhet, delaktighet och meningsfullhet får medarbetarna möjligheten att utveckla känsla av sammanhang för en bättre hälsa. / Workplace is frequently described as one of the most valuable environments for health promotion contributions. Tough leadership is described as a valuable part of workplace health promotion there is yet a gap in knowledge of how a promoting leadership is defined and what kind of impact this might have on promoting employee’s health. The aim of this study was to illustrate how managers, responsible of employee’s, work pedagogically with health promotion in practice. The study has a hermeneutic starting point with an abductive approach. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The theoretical frame of this study is based on the health pedagogy theory sense of coherence and the learning theory communities of practice. The result showed that managers managed health promotion through a pedagogical leadership mainly through communication to promote participation and create good relationships and dialogues with employees. Key factors that are considered to be important for health promotion leadership are participation to increased commitment and trust, promoting relationship to encourage an open dialogue and adaptive leadership for balanced demands with a pedagogical approach. Finally, situations that arise between manager and employees are described as part of a mutual development where the group develops its learning through the social meeting. By increasing the dimensions of manageability, participation and meaningfulness, employees will obtain ability to develop a sense of coherence for a better health.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur personer med ledarperspektiv arbetar med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukfrånvaron. Detta eftersom det är problem med att sjukfrånvaron i genomsnitt ökar. Forskningsfråga: 1. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete är utmaningarna med arbetet?2. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete som är avgörande för arbetet? Metod: En fallstudie har genomförts genom kvalitativ metod, där respondenter som har ledarskapsperspektiv inom hälsofrämjande arbete har medverkat. Slutsats: Studien resulterade i att hälsofrämjande arbete är komplext. Att sjukskrivningarna ökar mer jämfört med vad de sjunker beror på flera komponenter. Det är tid, budget, ansvar och ej arbetsrelaterade orsaker som har en påverkan på hälsofrämjande arbetets resultat. Slutsatsen av denna studie, två steg fram och ett steg tillbaka, beror på att arbetsgivaren arbetar med hälsofrämjande arbete genom olika metoder och resurser, men att utmaningen ligger utanför arbetsgivarens kontroll och ansvar. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how people with a leadership perspective work to promote health in workplaces to reduce sickness absence. This is because there is a problem with sickness absence increasing on average. Research questions:1. What do people who manage and run health promotion work consider the challenge of the work?2. What do people who manage and run health promotion work consider essential about the work? Method: A case study has been conducted using a qualitative method, where respondents who have a leadership perspective in health promotion work have participated. Conclusion: The study concluded that health promotion work is complex. The fact that sick leave is increasing more than it is decreasing is due to several components. It is time, budget, responsibility and non-work-related reasons that have an impact on the results of health promotion work. The conclusion of this study, two steps forward and one step back, is due to the fact that the employer works with health promotion through different methods and resources, but that the challenge lies outside the employer's control and responsibility.