Spelling suggestions: "subject:"chealth scare professionals"" "subject:"chealth icare professionals""
71 |
Våldet mot det kvinnliga könsorganet : en litteraturöversikt om kvinnlig könsstympning ur sjukvårdspersonals perspektiv / The violence against the female genitals : a literature review about female genital mutilation through the perspective of health care professionalsBarkland, Hanna, Hagerman, Josefin January 2018 (has links)
Kvinnlig könsstympning utförs idag i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Omkring 200 miljoner kvinnor och flickor antas idag vara könsstympade och cirka tre miljoner utsätts årligen. Proceduren innefattar alla typer av ingrepp på det kvinnliga yttre könsorganet som inte är medicinskt motiverat. Kvinnlig könsstympning ger svåra komplikationer och leder i värsta fall till döden. Skälen till varför det utförs varierar, det handlar ibland om kulturella traditioner eller religiösa ritualer och ibland enbart för att kontrollera kvinnans sexualitet. Ingreppet är i de flesta västerländska länder, däribland Sverige, olagligt. Syftet var att belysa kunskaper och attityder hos sjukvårdspersonal gentemot kvinnlig könsstympning.En litteraturöversikt enligt Friberg har utförts. Sökningarna har gjorts i databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PubMed. Elva artiklar valdes ut; fem kvantitativa, fyra kvalitativa och två med mixad metod. I resultatet framgick att det var brist på kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonal. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftade men de flesta ansåg att det var mot mänskliga rättigheter. I länder där sedvänjan praktiseras upplevdes sjukvårdspersonal ambivalenta. Den globala migrationen ökar. Trots det finns det väldigt lite kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonalen världen över. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftar, både i länder där det praktiseras och i länder där det inte praktiseras. Bristen på information under utbildningen uppges vara en anledning till att sjukvårdspersonalen inte vet hur de ska bemöta en kvinna som utsatts för könsstympning. Resultaten diskuteras i linje med Leiningers teori om det transkulturella omvårdandet. / Female genital mutilation is performed in about 30 countries in Africa, Asia, and South America. Nearly 200 million girls and women have undergone circumcision and annually 3 million are at risk. Female genital mutilation includes all forms of harm towards the outer female genitals without any medical indications. It results in severe complications and is even fatal. The reasons vary, sometimes they are explained as cultural traditions or religious traditions, and sometimes just to control women's' sexuality. The procedure is illegal in most western countries, Sweden included. The aim was to illuminate knowledge and attitudes among health care professionals regarding female genital mutilation. A literature review was conducted according to Friberg. Three databases were used: Academic Search Complete, CINAHL Complete and PubMed. This resulted in five quantitative articles, four qualitative articles and two with mixed method. The main findings were that there is a lack of knowledge among health care professionals. Also, attitudes differ but many of the participants agreed that it is violating human rights. In practicing countries there were often ambivalent feelings towards female genital mutilation. Even though the global migration is as high as ever, the knowledge among health care professionals is insufficient. The attitudes differ, both in countries where the tradition is practiced and in countries where it is not practiced. The lack of educational information is mentioned as a reason to why health care professionals feel unsure on how to handle meeting a mutilated woman. The results were discussed with Leininger's nursing theory as a model.
|
72 |
Soropositividade feminina e atendimento oferecido: articulando sentidos / Seropositive women and care offered: articulating meaningsSantos, Lívia Andrade 22 May 2009 (has links)
This study aimed to understand the process of constructing meanings on female seropositivity
and the care offered to these women through interpretative repertoires. We interviewed 14
professionals of different specialties that comprise a health team in a city within the Triângulo
Mineiro. Discourse analysis as proposed by social constructionism was used. A full transcription
of interviews and careful reading of the material, which allowed the pointing out of the
repertoires were performed. During analysis, it was observed that the meanings of the
seropositive women significantly influenced the descriptions of care offered, and so recognizing a
conjunction of meanings. Therefore, a division of repertoire analysis was performed in two
moments: (1) in which they talk about women bearing the disease, infection and their experience
with the disease and (2) in which they talk about the service. We observed how the professionals
in their daily actions described, discussed and constructed meanings on seropositive women and
their care from theoretical concepts disseminated by epidemiology. These repertoires were named
as: (1) Two women, victims and guilty, (2) Irresponsible women, (3) Women who have difficulty
in negotiating condoms and (4) Women who live in a vulnerable context. We can say that when
these professionals talk about female seropositivity, the discourse of epidemiology goes beyond
the issues of prevention, to the experience of the disease and the care offered. Each discourse
retaken to talk about female seropositivity promoted different assistance strategies for these
women. At the same time, we perceived that this practice does not track the movement of the
epidemiology and discursive discussions in general health. There is difficulty in recognizing the
situation of vulnerability of these women, from the use of other discourses in which the broad
concept of "risk" is involved. The use of this concept promotes the omission of the participation
of men when speaking of female seropositivity and the care that is offered. When the
vulnerability context is recognized, the discourse of professionals does not include the service
and health policies that guide these women. Furthermore, we recognize that this is a practice still
marked by the biomedical model and professional expertise. It was possible to reflect on how the
concepts of epidemiology are embedded and appropriated by health professionals specialized in
HIV/AIDS and their implications for health care assistance. / Este estudo teve como objetivo compreender o processo de construção de sentidos sobre a
soropositividade feminina e sobre o atendimento oferecido a estas mulheres por meio da
descrição dos repertórios interpretativos utilizados em situação de entrevista por profissionais de
uma equipe de saúde. Foram entrevistados 14 profissionais, de diversas especialidades, que
integram esta equipe de saúde em uma cidade do Triângulo Mineiro. Na análise do corpus foram
utilizadas as propostas de análise do discurso influenciadas pela perspectiva construcionista
social que envolveu a transcrição íntegra das entrevistas e leitura cuidadosa do material,
possibilitando a nomeação dos repertórios. Durante a análise observou-se que os sentidos sobre a
soropositividade feminina influenciam, significativamente, as descrições de atendimento
oferecido, reconhecendo-se uma articulação de sentidos. Por isso, realizou-se a divisão da análise
dos repertórios nomeados em dois momentos: (1) em que se conversa sobre a mulher portadora,
sua infecção e vivência da doença e (2) em que se conversa sobre o atendimento. Observamos
como os profissionais em suas ações cotidianas têm descrito, falado e construído sentidos para
soropositividade feminina e seu atendimento a partir dos conceitos teóricos difundidos pela
epidemiologia. Estes repertórios foram denominados como: (1) Duas mulheres: vítimas e
culpadas, (2) Mulheres irresponsáveis, (3) Mulheres que tem dificuldade de negociar o
preservativo e (4) Mulheres que vivem num contexto vulnerável. Podemos dizer que quando
estes profissionais conversam sobre a soropositividade feminina, o discurso da epidemiologia
ultrapassa as questões de prevenção, indo até a vivência da doença e o atendimento oferecido.
Cada discurso retomado para se falar de soropositividade feminina promove estratégias diferentes
de assistência a essas mulheres. Ao mesmo tempo, percebe-se que essa prática não acompanha o
movimento discursivo da epidemiologia e os debates gerais em saúde. Nota-se a dificuldade de
reconhecer a situação de vulnerabilidade dessas mulheres a partir do uso de outros discursos,
perpassados pelo conceito amplo de risco . Seu uso promove uma omissão da participação do
homem quando se fala da soropositividade feminina e do atendimento que é oferecido. Quando
há o reconhecimento deste contexto de vulnerabilidade, as falas dos profissionais não incluem o
próprio serviço e as políticas de saúde que os orientam. Além disso, reconhecemos que esta é
uma prática ainda marcada pelo modelo biomédico e pela especialização profissional. Foi
possível uma reflexão crítica de como os conceitos da epidemiologia são incorporados e
apropriados pelos profissionais de saúde especializados em HIV/aids e suas implicações para a
prática assistencial. / Mestre em Psicologia Aplicada
|
73 |
Sexuella behov hos äldre personer i särskilt boende : vård - och omsorgspersonals och sjuksköterskors upplevelser, bemötande och handlingsberedskap / Sexual needs of older people in residential homes : health - and care staffs and registered nurses experiences, response and preparednessFyhr, Sofia January 2017 (has links)
Bakgrund: Sexualitet har visat sig vara viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv, och ett av människans grundläggande behov som består livet ut är just fysisk beröring. Det har dock visat sig att särskilda boenden för äldre inte är anpassade för ett privat liv. Personer med demenssjukdom anses lätt kunna bli utnyttjade och det förekommer konflikter vad gäller individens rättigheter, frihet och skydd. När ämnet sexualitet diskuterats inom vården har det snarare haft betoning som ett problem snarare än som ett mänskligt behov. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vård - och omsorgspersonals och sjuksköterskors upplevelser av och inställning till äldre personers sexuella behov inom särskilt boende för äldre. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Totalt tre olika särskilda boenden med inriktning mot vård av äldre personer med demenssjukdom eller allmän omvårdnad inom Stockholmsområdet involverades. Deltagarna bestod av legitimerade sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden, totalt elva deltagare. Den metod som använts för analys av data var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna består av: Personalens syn på äldre och sexualitet, Personalens upplevelser av de äldres sexuella uttryck inom det särskilda boendet, Personalens upplevelser av de boendes reaktion på sexuella uttryck från andra, Personapels sätt att hantera de boendes sexuella uttryck och behov och De boendes möjlighet att leva ut sitt sexuella behov. Diskussion: Kvalitativ metod med semistrukturerde intervjuer användes, där informanterna gavs möjlighet att uttrycka sina upplevelser, dock begränsade av de förbestämda huvudfrågorna. Ett annat alternativ för att eventuellt få ett bredare perspektiv hade kunnat vara att tillämpa endast en öppningsfråga eller ämne där informanten kunnat tala fritt runt om kring och där författaren kunnat använda sig av följdfrågor för att föra samtalet framåt. Förfatatren diskuterade den eventuella betydelsen av deltagarnas ålder, personliga inställning, utbildning och engagemang samt upplevelse av sexuella uttryck inom vården. Samtliga intervjuer utfördes på deltagarnas arbetsplats och under arbetstid. Resultatet diskuterade mot Tzeng, Lin, Shyr och Wens (2009) ramverk. Resultatdiskussionen visade att deltagarnas upplevelser kring ämnet äldre och sexualitet varierade. Det framkom mycket delade uppfattningar huruvida de äldre hade sexuella behov eller inte, och upplevelser av att de äldres sexuella beteenden eller behov skulle ha gått över till ett annat beteendemönster eller behov. / Background: Sexuality has been shown to be important for the experience of a healthy life, and one of the human's basic needs consisting through the entire life is the physical touch. However, it has been found that residential homes is not suited for a private life, people with dementia are deemed to be easily exploited, and there are disputes in terms of individual rights, freedom and protection. When the topic sexuality has discussed in health care, it has rather have an emphasis as a problem rather than as a human need. Aim: The purpose of this study was to examine the experience of health – care personal and registered nurses and their attitude to older people’s sexual needs in special housing for the elderly. Method: A qualitative method with semi- structured interviews was used. A total of three different special accommodations with focus on elderly with dementia or general nursing home there the area of Stockholm were involved. The participants consisted of registered nurses, assistant-nurses, nursing assistants, and a total of eleven participants. The methodology used for data analysis was inductive content analysis. Results: The analysis resulted in five major themes, and five subthemes. The main topics was The health – care personal and registered nurses thoughts of older people and sexuality, The health – care personal and registered nurses experience of the resident sexual expression within the special housing for the elderly, The health – care personal and registered nurses experience of reactions among the residents when sexual expression were shown by others, The health – care personal and registered nurses management and treatment of the residents sexual expression and needs, and Residents opportunities to vent out there sexual needs. Discussions: A qualitative method with semi- structured interviews was used where the informants had the opportunity to express theirs experience, though limited by the predestined main topic. A another alterative could have been to use only one opening question to get a results with broader spectrum, where the informants could have speak free around the topic and where the author could have used supplementary questions to move the conversation forward. The author discussed the eventual meaning of the participant’s age, personal attitude, education and commitment as well as experience of sexual expressions in health- care. All the interviews conducted at the participant’s workplace and during working hours. The result was discussed against a framework of Tzeng, Lin, Shyr och Wens (2009). The result discussion showed differences among the participant’s experiences about older people and sexuality. There were very different perceptions about if the elderly had or not had sexual needs and experiences about that the older people’s sexual behavior or needs would have taken a different direction and turn in to a different pattern of behavior or needs.
|
74 |
”NI SKA FAN FÅ SE HUR DJUPT JAG KAN SKÄRA MIG”: Upplevelsen av att bli bemött av vårdpersonal när en har ett självskadebeteendeSijaric, Meliha January 2019 (has links)
Sijaric, M. ”Ni ska fan få se hur djupt jag kan skära mig”. Upplevelsen av att bli bemött av vårdpersonal när en har ett självskadebeteende. Examensarbete i socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019. Studien är av utvärderande karaktär där syftet är att undersöka individers uppevelser av möte med vårdpersonal, med Nationella Självskadeprojektets (NSP) rekommendationer för insatser vid självskadebeteende som utångspunkt. I bakgrunden skrivs förklaringar på olika begrepp gällande självskadebeteende, tidigare forsknings lyfts samt sammanfattningar på NSPs rekommendationer. Metoden som användes för att samla data var kvalitativa intervjuer och analysen som användes var tematisk analys med deduktiv ansats. Resultatet visade att vårdpersonal som går i linje med NSPs rekommendationer fick individer att uppleva en god och adekvat vård. Slutsatsen visade att denna studie motsäger större delen av tidigare forskning där den tidigare forskningen inom ämnet visat att upplevelsen varit ofördelaktig för individer som sökt vård för självskadebeteende. Nyckelord: bemötande, psykiatri, psykisk ohälsa, självskadebeteende / “You’ll see how damn deep I can cut myself”. The experience of treatment by health care professionals when one has self-harmed. Degree project in social psychiatry 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. The study is of evaluative characteristics where the aim is to examine the individual experience of treatment and meetings with health professionals, using National Self-harm projects recommendations for interventions in self-harm behavior as a foundation. In the background, explanations are written on various concepts regarding self-harm, previous research and studies, and summaries on NSP’s recommendations. The method used to collect data was qualitative interviews and the analysis used was thematic analysis with a deductive approach. The result showed that health care professionals who are in line with NSP’s recommendations led individuals to experience good and adequate care. The conclusion showed that this study contradicts most of previous research, in which subjects showed that the experience was unfavorable for individuals who sought care for self-harm. Keywords: health care professionals, mental illness, psychiatry, self-harm, treatment
|
75 |
Vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi : En litteraturöversikt / Adults experiences of living with intestinal stoma : A literature reviewSjögren, Paulina, Wirmén, Amelia January 2020 (has links)
Bakgrund: Orsaken till att en person genomgår en stomioperation kan vara på grund av olika sjukdomar eller hälsotillstånd. Personer som genomgått en stomioperation kan behöva stöd från både familj och vårdpersonal då en livsförändring har skett. Information, undervisning och vägledning från sjuksköterskan är av stor vikt för att personen ska kunna hantera sin stomi. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod ingick. Artiklarna söktes fram från två databaser som var CINAHL Complete och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs granskningsfrågor som sedan sammanställdes där likheter och skillnader tematiserades. Detta var underlag för litteraturöversiktens resultat. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatdelen. Temana var förändrad kropp, samliv, rädsla/oro och förberedelser. Två subteman valdes under temat förberedelser som var positiva aspekter av förberedelser och negativa aspekter av förberedelser. Diskussion: I metoddiskussion diskuterar författarna sina svagheter och styrkor i det genomförda arbetet. I resultatdiskussion diskuterar författarna resultatens fyra teman relaterat till Dorothea Orems omvårdnadsteori där egenvård är en central del. / Background: The reason why a person goes through a stoma surgery can be due to various diseases or health conditions. Individuals who go through a stoma surgery can be in need of support from both healthcare professionals and family since a life change has occurred. Information, education and guidance from nurses are vital for the person to be able to manage their stoma. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with intestinalstoma. Method: A literature review was conducted using eleven scientific articles, of which included both qualitative and quantitative methods. The articles were selected from two databases; CINAHL Complete and Medline. The analytical framework was chosen to analyze the article was Fribergs. This form of analysis highlighted thematic similarities and differences in the articles. This was the grounds for the result of the literature review. Results: Four themes were identified throughout the research. The themes were the following; changed body, cohabitation, fear/worry and preparations. Two subthemes were chosen under the theme preparations as positive aspects due to preparations and negative aspects due to preparations. Discussion: In the discussion of methods, the authors discuss the weaknesses and strengths of the research process. In the discussion of results, the authors discuss the four main concluding themes of the research in relation to Dorothea Orems nursing theory where self-care plays a central role.
|
76 |
To Share or Not to Share? : Expectations of and Experiences with eHealth Services that Allow Users Access to their Health InformationGrünloh, Christiane January 2016 (has links)
This thesis investigates expectations of and experiences with eHealth services that allow users access to their health information. Although eHealth services are endorsed by many politicians and patients, they are met with strong resistance by health care professionals. Lacking this support hinders the uptake of the full potential of the service, especially with relation to patient participation and empowerment. This research investigates the frames of reference that are constructed by stakeholders in relation to eHealth services, such as direct-to-consumer genetic testing and electronic health records. The results are based on empirical data gathered during an experiment with media informatics students in Germany, and from interviews with physicians in Uppsala, Sweden. The eHealth services in question were framed by the participants of the conducted studies as potentially harmful for its users. The negative expectations were based mainly on a generalized view of patients as not sufficiently knowledgable and hence unable to understand the health information provided by the service. The participants in the reported studies (physicians and students in their role as designers) felt a responsibility to prevent any potential harm for the users of the eHealth service. Due to the framing based on assumed negative consequences for a supposedly vulnerable user group, the participants preferred to advocate against access rather than for patient empowerment and participation. Accessing health information was associated as holding little value for the users. This research enhances the understanding of the elements underlying this skepticism and concern. It shows that a specific view of patients and/or prospective users of an eHealth system can result in incongruent technological frames and value attribution. In line with participatory and value-sensitive design approaches as well as the aim to increase technology acceptance, patients and health care professionals should not only be included in the design process but also engage in joint activities in order to enable reframing. / Avhandlingen undersöker förväntningar på och erfarenheter av e-hälsotjänster som ger användare tillgång till sin egen hälsoinformation. Även om e-hälsotjänster har fått stöd av många politiker och patienter har de mötts av starkt motstånd från sjukvårdspersonal. Utan deras stöd blir det svårt att realisera tjänstens fulla potential, särskilt när det gäller patientens delaktighet och egenmakt.Forskningen undersöker de referensramar som konstrueras av intressenter för att förstå e-hälsotjänster, till exempel genetisk testning direkt till konsument och elektroniska patientjournaler. Resultaten baseras dels på empiriska data som samlats in i ett experiment med studenter i Tyskland, dels på intervjuer med läkare i Uppsala.De undersökta e-hälsotjänsterna upplevdes (were framed) av studiernas deltagare som potentiellt skadliga för användarna. De negativa förväntningarna baserades huvudsakligen på en allmän syn på patienter som inte tillräckligt kunniga och därmed oförmögna att förstå tjänstens hälsoinformation. Deltagarna i de rapporterade studierna (läkare och studenter i rollen som formgivare) kände ansvar för att förhindra eventuella skador för e-hälsotjänstens användare. Beroende på de förväntat negativa följderna för de förmodat utsatta patientgrupperna föredrog undersökningens deltagare att ta ställning emot patienternas åtkomst snarare än att ta ställning för deras deltagande och ökade egenmakt. Att ha tillgång till hälsoinformation bedömdes vara av lågt värde för användarna.Forskningen ökar förståelsen av de element som ligger till grund för deltagarnas upplevda skepsis och oro. Den visar att en specifik bild av patienter och/eller framtida användare av ett e-hälsosystemet kan leda till inkongruenta tekniska referensramar och värdebedömningar. I linje med inriktningarna deltagande design och värdebaserade design samt målet att öka teknisk acceptans, bör patienter och hälso- och sjukvårdspersonal inte bara ingå i designprocessen, utan också delta i gemensamma aktiviteter för att möjliggöra omtolkningar av sina tekniska referens- ramar.
|
77 |
HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal : En litteraturstudie / HIV-patients experiences of encounterments with health care professionals : A literature reviewDanielsson Bång, Stina, Elenberg Holst, Klara January 2021 (has links)
Danielsson Bång, S & Elenberg Holst, K. HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal. En litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: HIV är en global folkhälsosjukdom som 38 miljoner människor världen över lever med. Diagnosen kräver livslång behandling eftersom den är kronisk. Välbehandlad HIV smittar inte men obehandlad HIV leder till det dödliga tillståndet AIDS. Stigmatisering kring HIV-positiva förekommer inte endast i samhället, men också i sjukvårdsmiljöer. Det grundar sig ofta i rädsla och okunskap. Kunskap och verktyg behövs för att kunna ge god omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka HIV-patienters upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metod: För att genomföra arbetet gjordes en litteraturöversikt med elva studier med kvalitativ ansats. Studierna kvalitetsgranskades och innehållet analyserades genom att identifiera olika kategorier. Resultat: I resultatet rapporterades både positiva och negativa upplevelser i mötet med vårdpersonal, men där de negativa var mer framträdande. De positiva upplevelserna innebar att patienter upplevde ett gott bemötande från specialistvården, och de negativa upplevelserna innebar att patienter upplevde ett sämre bemötande med förekomst av diskriminering och stigmatisering utanför specialistvården. Förekomsten av diskriminering och stigmatisering var tydlig och framkom i samtliga studier. Tre kategorier identifierades i resultatet: okunskap, brist på konfidentialitet samt skam och skuldbeläggande. Konklusion: HIV-patienters fysiska och psykiska mående är ett komplext område och bör behandlas därefter. Ytterligare kunskap om sjukdomstillståndet och utbildning i hur omvårdnaden kan förbättras för denna patientgrupp krävs och bör ses som en viktig prioritering i utvecklingen av sjukvården. Nyckelord: erfarenhet, HIV, HIV-patient, stigmatisering, upplevelse, vårdpersonal / Danielsson Bång, S & Elenberg Holst, K. HIV-patients’ experiences of encounterments health care professionals. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of care science, 2021. Background: HIV is a global public health disease which 38 million people all over the world are living with today. It requires lifelong treatment since it is a chronic illness. Well treated HIV is not contagious. Untreated HIV will lead to the deadly condition AIDS. Stigma around HIV-positive people is not only found in society but also in healthcare environments. It is often based on fear and lack of knowledge. Tools and knowledge are needed to be able to provide good care for this group of patients. Aim: The purpose of this literature review was to examine the experiences of HIV-patients encountering with health care professionals. Method: To carry out the work, a literature review was made with 11 studies with a qualitative approach. The studies were quality reviewed and the content was analyzed by identifying different categories. Result: The results reported both positive and negative experiences in encounter with health care professionals, but the negative ones were more prominent. The positive experiences meant that patients felt they were treated well by the specialized healthcare unit, and the negative experiences meant that patients felt they were met with less positive attitudes, with examples of discrimination and stigmatization, outside of specialist care. The prevalence of discrimination and stigmatization was clear and emerged in all studies. Three categories were identified in the results: lack of knowledge, lack of confidentiality and shame and guilt. Conclusion: The physical and mental state of HIV patients is complex and should be treated accordingly. Further knowledge of the disease state and education in how nursing can be improved for this patient group is required and should be seen as an important priority in the development of health care. Keywords: experience, health care professionals, HIV, HIV-patient, perception, stigma
|
78 |
Kvinnor som lider av endometrios och deras upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal : en litteraturöversikt / Women suffering from endometriosis and their experience of meeting with health care professionals : a literature reviewLünnér, Sanna, Starco, Chantal January 2022 (has links)
Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk sjukdom som drabbar kvinnor. Det är ofta ett smärtsamt tillstånd då endometriet återfinns utanför livmodern. Ungefär 190 miljoner kvinnor beräknas vara drabbade av sjukdomen. Hälso- och sjukvårdspersonalen saknar tillräcklig kunskap om endometrios vilket är en grundläggande del i att kunna förstå och möta kvinnornas behov. Ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att lindra lidande som uppstår. Syfte Syftet var att belysa kvinnor som lider av endometrios och deras upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke- systematisk litteraturöversikt valdes som metod för det självständiga arbetet och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökkombinationer. Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. En integrerad analys genomfördes sedan på de vetenskapliga artiklarnas resultat vilket utmynnade i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Resultat Det samlade resultatet ledde till tre huvudkategorier: “Kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal”, “Bemötande” och “Svårigheter att få en diagnos” som alla beskriver hur kvinnorna upplevde mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet belyste att majoriteten av kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande. Kvinnorna behövde kämpa för att bli hörda och det fanns brister i kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde även att de fick ofullständig information kring endometrios. Slutsats Kvinnorna upplevde i många fall ett undermåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal när de sökte vård för endometrios. Det bristfälliga bemötandet ledde till att symtomen på endometrios normaliserades då kvinnornas upplevelser inte togs på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal. Följden av detta resulterade i ett vårdlidande för kvinnorna. När ett personcentrerat förhållningssätt användes kände kvinnorna sig sedda av hälso- och sjukvårdspersonal och nöjda med sin vård. Fortsatt forskning om endometrios är av stor vikt för att möta kvinnornas behov. / Background Endometriosis is an inflammatory disease that affects women. The condition is often painful since the endometrium is found outside the uterus. Approximately 190 million women are estimated to be affected by the disease. Health care professionals lack adequate knowledge about endometriosis, which is a fundamental part of being able to understand and meet women's needs. One of the nursing responsibilities that nurses have is to alleviate the suffering that occurs. Aim This study aimed to describe women suffering from endometriosis and their experience of meeting healthcare professionals. Method A non- systematic literature review was chosen as the method for the independent work and was based on 16 scientific articles on qualitative and quantitative methods. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various search combinations. Sophiahemmet University's assessment for quality was used to review the scientific articles. An integrated analysis was applied to the results of the scientific articles, which resulted in three main categories and eight subcategories. Results The overall result led to three main categories: "Communication with health care professionals", "Treatment" and "Difficulties in getting a diagnosis" which all describe how the women experienced the meeting with health care professionals. The results highlighted that the majority of women experienced inadequate treatment. The women had to fight to be heard and there were shortcomings in communication with health care professionals. The women also experienced that they received incomplete information about endometriosis. Conclusions In many cases, the women experienced substandard treatment from the health care professionals when they sought care for endometriosis. The inadequate treatment led to the normalization of the symptoms of endometriosis, as the women's experiences were not taken seriously by the health care professionals. The consequence of this resulted in suffering for the women. When a person- centered approach was used, the women felt seen by health care professionals and satisfied with their care. Continued research on endometriosis is of great importance to meet the women’s needs.
|
79 |
Omvårdnad vid livets slutskede när patienter inte förstår och talar svenska - En empirisk studie av vårdpersonalens upplevelserAndreasson, Marek, Sandström, André January 2009 (has links)
Dagens mångkulturella samhälle avspeglas inom vården där vårdpersonal dagligen möter patienter från olika kulturer. Kommunikationssvårigheter relaterade till språkbrister kan uppkomma i mötet med patienter som inte förstår och talar svenska. I omvårdnadsarbetet ställs detta på sin spets, i synnerhet när det gäller vård vid livets slutskede. Denna studie syftade till att kartlägga och tolka vårdpersonalens upplevelser av möjligheter och svårigheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. I studien har en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats använts. Totalt åtta semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på en hospiceavdelning i södra Sverige. Studien resulterade i tio deltolkningar som sedan bildade tre nya deltolkningar på en högre nivå. Slutligen gjordes en huvudtolkning: att en individanpassad vård kan ses som en möjlighet för att överbygga svårigheter och problem som uppkommer i mötet med patientgruppen. Möjligheterna och svårigheterna för att åstadkomma en individanpassad vård återfanns i yttre faktorer, hos patienten och hos personalen. Culture Care teorin användes för att skapa en djupare förståelse för delar av studiens resultat. Vidare multidisciplinär forskning och utbildning krävs för att vården ska kunna leva upp till hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika villkor. / Today’s multicultural society is reflected in healthcare as professionals encounter patients from different cultures on a daily basis. Communication problems related to language deficiencies consequently occur in interactions with these patients. This can lead to inadequate care delivery at the end stage of life. The aim of this study was to identify and interpret health care professionals’ experiences of opportunities and challenges in delivery of nursing care to this patient group. A qualitative method was used with a hermeneutic approach. Eight semi-structured in-depth interviews were conducted with healthcare professionals working at a hospice in Southern Sweden. The results identified ten sub-interpretations which were distilled into three over-arching interpretations which lead to the following singular conceptual interpretation: Individualized care is viewed as an opportunity to overcome problems that arise when meeting this group of patients. The possibilities and challenges to achieve individualized care came from a combination of external, patient and staff factors. Cultural Care Theory was applied to parts of the study results to achieve greater understanding of the subject. Furthermore, multi-disciplinary research and education is necessary to ensure that health care providers can live up to The Act of Health Care requirements for care delivery on equal terms.
|
80 |
Medicines reconciliation : roles and process : an examination of the medicines reconciliation process and the involvement of patients and healthcare professionals across a regional healthcare economy, within the United KingdomUrban, Rachel Louise January 2014 (has links)
Medication safety and improving communication at care transitions are an international priority. There is vast evidence on the scale of error associated with medicines reconciliation and some evidence of successful interventions to improve reconciliation. However, there is insufficient evidence on the factors that contribute towards medication error at transitions, or the roles of those involved. This thesis examined current UK medicines reconciliation practice within primary and secondary care, and the role of HCPs and patients. Using a mixed-method, multi-centre design, the type and severity of discrepancies at admission to hospital were established and staff undertaking medicines reconciliation across secondary and primary care were observed, using evidence-informed framework, based on a narrative literature review. The overall processes used to reconcile medicines were similar; however, there was considerable inter and intra-organisational variation within primary and secondary care practice. Patients were not routinely involved in discussions about their medication, despite their capacity to do so. Various human factors in reconciliation-related errors were apparent; predominantly inadequate communication, individual factors e.g. variation in approach by HCP, and patient factors e.g. lack of capacity. Areas of good practice which could reduce medicines reconciliation-related errors/discrepancies were identified. There is a need for increased consistency and standardisation of medicines reconciliationrelated policy, procedures and documentation, alongside communication optimisation. This could be achieved through a standardised definition and taxonomy of error, the development of a medicines reconciliation quality assessment framework, increased undergraduate and post-graduate education, improved patient engagement, better utilisation of information technology and improved safety culture.
|
Page generated in 0.1694 seconds