<p>So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their <em>self</em> in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".</p>

<p>Denna studie tar upp hur diskussionen kring ”hedersrelaterat” våld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjälp av litteraturen och intervjuer har jag ämnat undersöka hur detta våld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet på Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hänt. Mordet tolkades utifrån skilda ståndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller. I stort sett fanns det två sidor i debatten. Det fanns de som såg detta våld som en del av det universiella patriarkala våldet mot kvinnor, där kvinnan är underordnad mannen. Den andra sidan bestod av dem som såg problemet som ett uttryck för något kulturellt. Här har jag närmare undersökt de olika förklaringsmodellerna, samt anledningen till att skilda ståndpunkter uppstod i debatten.</p>

Denna studie tar upp hur diskussionen kring ”hedersrelaterat” våld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjälp av litteraturen och intervjuer har jag ämnat undersöka hur detta våld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet på Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hänt. Mordet tolkades utifrån skilda ståndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller. I stort sett fanns det två sidor i debatten. Det fanns de som såg detta våld som en del av det universiella patriarkala våldet mot kvinnor, där kvinnan är underordnad mannen. Den andra sidan bestod av dem som såg problemet som ett uttryck för något kulturellt. Här har jag närmare undersökt de olika förklaringsmodellerna, samt anledningen till att skilda ståndpunkter uppstod i debatten.

The purpose of our study was to give girls who are victims of honor related violence a chance to express their needs experienced after the breakup from their families. Furthermore, the study aimed to examine in what extent the girls' needs have been met, how and by whom? The focus was the girls' own experiences thru the breakup from their families and beyond. The issues we wanted to answer were: What needs of help and support does these girls feel that they have? What are the needs immediately after the breakup and how do they look in the longer term? To what extent do the girls have their needs met, how and by whom? What needs experience the girls have not been satisfied? In order to answer our questions, we used semi-structured life-world interviews. We have used needs as a theoretical concept in an attempt to understand the perceived needs of girls through different perspectives. Our results show that the girls are in: need for security both in connection with the breakup but also seen in the long term, needs of belonging to a community and finally, a need of being confirmed as an individual.

The purpose of this research has been to investigate possible reasons for why honour related oppression exist in Sweden as well as to find out how some voluntary organisations work to change honour oppression related attitudes. The questions that the reserachers were trying to answer were (1) What are the possible causes for honour related oppression in Sweden? (2) How can honour related oppression be identified? (3) What are the voluntary organisations doing to change these attitudes? To answer these questions a qualitative method was used. The reserachers examined what leading researchers in this area thought were the reasons to why honour related oppression exist and then carried out interviews with participants from four voluntary organisations. A social constructional approached were chosen as the theoretical framework for this research and the results were also analysed from several perspectives. The reserachers found that the reasons for the honour related oppression links to the upkeep of old traditions and customs as well as gaps in the Swedish integration of immigrants. The researchers concluded that the honour related oppression exist due to old habits that can change over time.

So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their self in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism. Resultaten visar att det sker ständiga förändringar i familjestrukturer med patriarkala värderingar samt även mentalitetsförändringar hos män med patriarkala rötter i integrationsprocessen. Studiens inriktning på förutsättningar för integration hos män med patriarkala rötter byggdes på integrationsdimensioner såsom arbetsintegration, boendeintegration, socialintegration, medborgarskapsintegration och subjektivintegration, utifrån ett integrationsperspektiv. Studien visade att det fanns omständigheter både på individuell- och samhällsnivå som motverkade integrationen hos män med patriarkala rötter. Resultaten visade också att förändringar som har skett när det gäller synen på heder överlag inte är så stora.

The aim of this study was to analyze society's efforts for girls who are victims of honorrelatedviolence and oppression. More specifically its aim was to examine what efforts thesociety can offer girls who are exposed to honor-related violence and oppression, and howsocial services and shelters cooperate on issues of honor. We have chosen to focus on girlswho are victims of honor-related violence, but we are aware that even boys and men face thisproblem. The study was conducted using a qualitative approach through interviews. Tocomplete the study we have conducted eight interviews throughout Sweden. We haveinterviewed staff at three different social services and four different shelters. This was toexamine how society operates with honor-related problems but also to investigate how thedifferent services and activities interact. The key findings that emerged from our study arethat girls from honor cultures find themselves in a dilemma when they decide to seek helpbecause of violence and oppression. On one hand, they are unable to live by familyconstraints while on the other hand they do not get the possibility of total freedom if they fleethe home. Society's efforts today include protection, support and guidance for these girls, butaccording to our informants, this is not enough. They feel that what is missing is an effort tohelp the girls after their stay at shelters because they often become isolated when they begin anew life, in a new city, all alone.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas. Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor. Man menar att könsmaktsordningen borde vara i fokus. Något annat anses vara en konsekvens av främlingsfientlighet. De som förespråkar att våldtäkt skulle vara kultur menar att olika samhälleliga instanser bagatelliserar problemet och indirekt även legitimerar agerandet. Media och rättsväsende skuldbelägger kvinnan samt har fördomar om att en våldtäktsman inte kan vara vanlig. Andra, som är motståndare till att våldtäkt skulle vara kultur, påtalar istället med emfas att det är en traumatisk barndom och en känsla av utanförskap som leder till brottet. Några menar även att våldtäkt är en del av människans naturliga biologi. Vid en jämförelse av de båda samtalen framkommer att debattörerna använder helt olika argument när de talar om hedersvåld respektive våldtäkt. Detta beror i mångt och mycket på att kulturbegreppet används på skilda vis. Debatterna har emellertid också gemensamma nämnare i det att förövarna sällan har tillräckligt med distans för att erkänna sina gärningar. Det förekommer även ett unisont skuldbeläggande av den utsatta kvinnan från omgivningen. Många argument handlar dessutom om ifall man kan dela upp världen i ett ”vi och dom” eller inte. Slutsatsen är att det är vanskligt att fastna i ett tänkande som säger att ett problem antingen är kultur eller inte alls. Det är viktigt att se till samspelet mellan kulturer samt individer och strukturer. Man bör även hitta en balans mellan ett dynamiskt och ett statiskt kulturbegrepp eftersom ansvaret då fördelas mer nyanserat.