This study aims to analyze whether the discourses of the phenomenon of honor-related violence and oppression have changed over time in the Swedish daily press. This is operated through a discourse analysis of debate articles from seven newspapers published around the country. The methodological and theoretical premise is based on Laclau and Mouffe’s discourse theory. Further, three theories has been applied; The construction of “the others” by Jonsson, de Beauvoir’s theory of The Second Sex and Nussbaum’s universal theory of justice. The purpose of selection of articles has been to find relevant debate articles concerning opinions on the phenomenon of honor-related violence and oppression. The results and analysis has been divided into three main themes: a legal discourse, a discourse of "us " and " them " as well as a discourse of patriarchy. The results indicate that the phenomenon is influenced by its time in the shape of current events and areas of conflict.

Detta examensarbete avser att undersöka hur ungdomar, som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck upplever socialtjänstens stöd utifrån maktperspektivet och KASAM-teorins tre begrepp. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod för att genomföra semistrukturerade intervjuer. Åtta unga kvinnor som varit i kontakt med socialtjänsten intervjuades. Tidigare forskning har framförallt studerat klientens upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Antalet studier som berör kvinnor som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck är väldigt begränsat. Forskning inom detta område bör därmed eftersträvas. Studiens resultat visade att de unga kvinnors förväntningar inte överensstämde med deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Vidare visades att socialtjänstens stöd- och hjälpinsatser var allt för kortsiktiga där kvinnorna lämnades alltför tidigt och förväntades hantera sina svårigheter på egen hand. / This study intends to investigate how young women, who have been subjected to honor-related violence and oppression, experience the support of the social services based on the power perspective and the KASAM theory. We have in the study used qualitative methods to conduct semi-structured interviews. Eight young women who had been in contact with the social services were interviewed. Previous research has primarily studied the client's experience of contact with the social services. Studies that concern women who have been subjected to honor-related violence and oppression are very limited. Research in this area should therefore be sought. The study's results showed that young women's expectations did not match the experience of contact with the social services. The results analysis showed that the social services support and assistance efforts are far too short-term where women are left behind and are expected to handle their difficulties on their own.

This study aims to investigate how social services in a county in central Sweden work preventively against honor-related violence and oppression. The study aims to investigate the obstacles, challenges and preventive opportunities that social workers face in the work. Based on a qualitative data collection method in which six social secretaries were interviewed, the study has shown that the majority of respondents have a critical view towards that the problem of honor is cultured and investigated solely from cultural features. The study also showed that the respondents felt that there was a lack of competence in the social service regarding honor matters and emphasized that there is a great need for excellence in education on the subject and also that there was a great need for aimed education in fields that focus on honour related violence and oppression. It was found that respondents disagreed on whether the social service´s work is preventing honor-related violence and oppression. Some of the socialworkers considered that the social service`s work is preventing and some disagreed. The respondents also emphasized the importance of increased cooperation between the social services and the school in preventing the work against the violence.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till och resonerar om hedersrelaterat våld och förtryck. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är inte ett tydligt definierat begrepp vilket medför ett stort tolkningsutrymme för socialsekreterares möjligheter att konstruera företeelsen. Studien genomfördes för att se hur denna konstruktion tog sig uttryck hos enskilda socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige och om det påverkade beviljandet av insatser för klienterna. I studien har en kvalitativ metod använts för insamling av empiri och diskursanalys har använts för analysen. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen visade resultatet hur företeelsen hedersrelaterat våld och förtryck görs och konstrueras av socialsekreterare samt att det inte finns en "absolut" sanning om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. Analysen visade att det finns en dominerande diskurs där företeelsen framställs som kulturellt betingad, där det skapas en distans mellan ett ”vi” och ett ”dem”, mellan ”svenskar” och ”invandrare” och där betoning läggs vid individens kulturella tillhörighet. Den alternativa könsdiskurs som framträdde i vår analys av materialet beskrev hedersrelaterat våld och förtryck som ett uttryck för patrialkaliskt maktutövande som existerar oberoende av kultur. I könsdiskursen beskrevs företeelsen som vilket våld som helst mot kvinnor och barn, där exempelvis män inte anses kunna inneha rollen som offer utan endast som gärningsman. Nyckelord: hedersrelaterat våld, socialtjänst, socialkonstruktivism, diskursanalys, begreppsdefinition / The purpose of this study was to investigate how social workers relate to and reason about honor-related violence and oppression. The notion of honor-related violence and oppression is not a fixed concept, and it causes a noticeable room to interpretation for social workers individual construction of the phenomenon. The study was designed to see how this construct was expressed by individual social workers in social services in Sweden and whether it affected the granting of effort for clients. The study has a qualitative method for collecting the empirical evidence which formed the study. Discourse analysis was used for the analys. The result gave us a picture that honor-related violence and oppression are made and designed individually by the social worker and that there is no "absolute" truth about what honor-related violence and oppression is. The analysis shows that there is a dominant discourse in which the phenomenon was produced as culturally conditioned, which creates a distance between an "us" and "them", between "Swedes" and "immigrants" and where the emphasis is placed on the individual's cultural identity. The alternative gender discourse that also appear in our results, describing the honor-related violence and oppression as an expression of patriarchal exercise of power which exists independently of the culture. The gender discourse described the phenomenon like any violence whatsoever against women and children, where for example men are not considered able to hold the role of victim but only as perpetrator. Keyword: honour-related violence, social service, social constructionism, discourse analysis, definition of terms

Hedersrelaterad problematik är ett svårdefinierat begrepp som återfinns i flera olika kontexter. Denna studie syftar till att belysa hur skolkuratorer på kommunala högstadieskolor arbetar utifrån sin profession med elever som befinner sig i en hedersrelaterad problematik. Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med nio stycken skolkuratorer från sex olika kommuner i Mellansverige. I analys av resultatet har vi använt oss av professionsteori tillsammans med tidigare forskning. Studien visar att skolkuratorernas arbete skiljde sig åt utifrån bland annat arbetslivserfarenhet, samverkan med socialtjänsten och skolan samt eget personligt intresse. Det som förenade skolkuratorerna var att det saknades handlingsplaner eller andra riktlinjer för hur arbetet bör bedrivas med elever som befinner sig i en hedersrelaterad problematik. Samtliga skolkuratorer såg ämnet hedersproblematik som svårt och utmanande utifrån dess komplexitet men det fanns ett intresse hos skolkuratorerna att utveckla arbetet med problematiken. Vidare visar studien på att det saknas kunskap, dels hur det praktiska arbetet bör bedrivas men även om hedersrelaterad problematik i stort. Avslutningsvis framkommer det att verksamhetsutveckling med tema hedersproblematik, samt framtagande av handlingsplan, ses som viktiga steg för att komma vidare i arbetet. Detta för att säkerställa att elever med hedersproblematik får det stöd, skydd och bemötande som kan vara livsavgörande för deras hälsa och utveckling. / The purpose of this study was to emphasize the methods of school counselors and how they approach secondary school students who are situated in such relations. We have conducted a qualitative study in form of semi-structured interviews with nine school counselors from six different municipalities in central Sweden. In analyzing the results, we have been using professional theory combined with previous research. The study is indicating differences in the school counselor handling in terms of work experience, collaboration with social services and the school, and also dissimilarities concerning personal interest. Though, an overall downside were the non-existing plan of action or other guidelines for how to professionally deal with students who are trapped in an environment of honor-related violence. But fortunately, there is a common interest among the school counselors in improving their work within this problematic topic. According to the school counselors, honor-related violence is considered a challenging and complex task to apprehend. Furthermore, the study clarifies an uncertainty in the subject itself but it’s also showing a lack of knowledge in how to practically manage successfully. In conclusion, it emerges that activity development concerning honor-related violence, as well as the development of an action plan, is seen as important steps in order to progress. This is to ensure that students with honor-related issues gets the support, protection and treatment needed since this could be vital to their health and personal development.

The purpose of the study is to illustrate partly how the definition of "honor-related violence" is used in the social welfare report and how "honors" are used in current Swedish research and in a central book. The paper examines the consequences for social security officers when "honor-related violence" is defined in a variety of ways while working to prevent the phenomenon. The empirical essay consists of different texts and research that focus on different definitions of "honors concept". Research on the issue of "honorary violence" also analyzes the work of the Social Security Officers. The method is qualitative text analysis, and the coding consists of questions that have been faced with the analysis of the material. Our authors have endeavored to have a factual and research approach in the work of this paper.Central findings in the study are that "honor-related violence" is described from cultural, historical, and intersectional perspectives. Some texts analyzed are based on cultural and historical starting points in the description of violence, and refer primarily to norms and values as a basis in society. Other research criticizes this approach and emphasizes that cultural aspects can lead to discrimination against certain groups. When "honor-related violence" is explained from a cross-sectional perspective, research takes place from different basic constructions into why violence occurs, and addresses class and gender as important prerequisites for describing "honor-related violence". The current Social Security Officer's perception of honor, then a discussion in the paper about the importance of assuming each case is unique and not drawing general conclusions to support the victim in the best possible way. / Studiens syfte är att undersöka dels hur definitionen av ”hedersrelaterat våld” används i socialstyrelsens rapport, dels hur ”heder” används i aktuell svensk forskningoch i en central bok. I uppsatsen studeras vad konsekvenserna kan bli för socialsekreterare när ”hedersrelaterat våld” definieras på olika vis, samtidigt somde arbetar för att förebygga fenomenet. Uppsatsens empiri består av olika texter och forskning som fokuserar på olika definitioner av ”hedersbegreppet”. Även forskning som belyser socialsekreterarnas arbete kring benämningen av ”hedersrelaterat våld” analyseras i uppsatsen. Metoden ärkvalitativ textanalys, och kodningen består av frågor som har ställts inför analysen av materialet. Vi författare har bemödat oss om att ha ett sakligt och forskningsmässigt synsätt i arbetetmeddenna uppsats. Centrala resultat i studien är att ”hedersrelaterat våld” beskrivs utifrån kulturella, historiska, och intersektionellaperspektiv. En del texter som analyseratsutgår från kulturella och historiska utgångspunkter i beskrivningenav våld, och hänvisar främst till normer och värderingar somgrundi samhället. Annan forskning kritiserar detta synsätt och framhåller att kulturella aspekter kan leda till diskriminering av vissa grupper. När”hedersrelaterat våld” förklaras utifrån intersektionellaperspektiv utgår man i forskningen från olika grundkonstruktioner till varför våldet uppstår, och tar upp klass och kön som viktiga förutsättningar för att beskriva ”hedersrelaterat våld”. Gällande socialsekreterares uppfattning om heder, så förs en diskussion i uppsatsen om vikten av att utgå från att varje fall är unikt och inte dra generella slutsatser för att kunna stödja den våldsutsatte personen på bästa möjliga sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma i socialtjänsten definierar hedersrelaterat våld och förtryck. Meningen med studien var dessutom att studera hur deras föreställningar påverkar synen på fenomenet. Gränsdragningen mellan hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relation utifrån respondenternas utsagor var även ett studiens undersökningsområden. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det använts en kvalitativ undersökningsmetod genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten i Sverige. Resultatet synliggör att hedersrelaterat våld och förtryck inte är enhetligt definierat men att det däremot finns vissa komponenter i respondenternas svar, som spelar stor roll i hur yrkesverksamma definierar fenomenet. Det kollektiva förtrycket, återupprättandet av heder som motiv samt kyskhet är några av dem. Vidare framkommer det att det finns en kulturell föreställning om hedersrelaterat våld som påverkar synen på vem som blir utsatt eller utsätter någon för hedersrelaterat våld. Detta innebär att yrkesverksamma gör en skillnad på hur de definierar våld beroende på vilken kultur eller bakgrund klienten kommer ifrån. Hedersrelaterat våld och förtryck är sammankopplat till icke-svenskar på grund av att det är kulturaliserat. Detta har bidragit till att våld som utförs skiljs åt beroende på vilken etnicitet och kultur våldsutövaren har, detta vill säga om hen är etnisk svensk eller icke-svensk. Denna studie är därmed relevant till socialt arbete på grund av att det kan öka kunskapen om den existerande kulturella föreställningen gällande hedersrelaterat våld och förtryck och hur det kan påverka deras klienter.

Title:  Will you cope, without your family? – The importance of support for youths who are subject to honour related violence.   The aim of this study has been to examine which support has been given to the youths who have been subjected to honour related violence and their experiences about the support. The data were collected through four semi-structured, qualitative interviews with youths who had separated from their families. The result showed that according to an intersectional perspective the individual needs should dictate the support offered and that honour related violence is a complex problem. System theory, shows us that it is important to belong to a family system, whether it is biological or not – is of less importance. The social services and the foster homes are important for the youths in their efforts to cope without their families Based on the results, our conclusion is that many need a lot of therapy in order to return to a “normal life”. / Orkar du, utan din familj? – Betydelsen av stödinsatser till ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte var att undersöka vilket stöd, ungdomar som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), fått samt deras upplevelse av detta. Data samlades in genom fyra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med ungdomar som har haft ett uppbrott från sin biologiska familj. Resultatet visade att enligt intersektionellt perspektiv bör individuella behov styra det erbjudna stödet och att HRV är ett komplext problem. Systemteorin ger oss förståelse för familjens betydelse och vikten av att tillhöra ett familjesystem, biologiskt eller inte är av mindre betydelse. Både socialtjänsten och familjehemmen är viktiga för ungdomarna i deras strävan att orka utan sina familjer. Utifrån resultatet är vår slutsats att det för många krävs mycket samtalsstöd för att återgå till ett ”normalt liv”.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) drabbar barn som lever i en hederskultur. Idag lever minst 5 % av Sveriges skolbarn under HRV. Skolsköterskor har en central roll i att identifiera barn som är utsatta. I rollen ligger ett ansvar att lindra lidande, och att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Enligt vår kännedom finns inga tidigare studier i ämnet men angränsande studier ger kunskap om skolsköterskors viktiga roll. HRV leder till att barn blir begränsade i sina rättigheter och friheter. Studiens syfte är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som utsätts för HRV. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet belyser skolsköterskans erfarenhet av att möta barn som utsätts för HRV i tre kategorier, relationens betydelse med det utsatta barnet, samverkans betydelse för skolsköterskorna kring det utsatta barnet och erfarenheten och kunskapens betydelse för skolsköterskornas agerande. Varje kategori inkluderar två till fyra underkategorier. I resultatet framkommer vikten av att tidigt identifiera barn som utsätts, att se tecken och att skapa en förtroendefull relation där det vårdande samtalet får ta plats. Även vikten av samverkan synliggörs. Det framkommer att brister i arbetet leder till osäkerhet hos skolsköterskorna. Slutsatsen är att skolsköterskors osäkerhet leder till att barn inte alltid får det stöd och hjälp som de behöver. Att möta komplexiteten vid HRV kräver mod, adekvat kunskap och kompetens. HRV behöver motverkas på samhällets alla nivåer.

Syftet med den aktuella studien är att utforska hur socialarbetare upplever sin kunskap och resurser i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare från två olika kommuner i Sverige, som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på bristande kunskap och resurser inom området, vilket resulterade i bristande trygghet på arbetsplatsen. Resultatet visade även på kopplingen mellan makt och kunskap och att dessa är förbundna och beroende av varandra. På så sätt utgör bristande kunskap i sin tur maktlöshet. Kunskapen blir därmed en livlina för att socialarbetaren ska kunna utöva den makt som behövs för att kunna hjälpa offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Vår studie visar att det behövs mer forskning som ger nya infallsvinklar kring ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. / The purpose of the current study was to explore how social workers experience their knowledge and resources in their work with honor-related violence and oppression. We conducted a qualitative study based on semi-structured interviews with five social workers from two different municipalities in Sweden, who worked with honor-related violence and oppression. Collected data were analyzed using thematic analysis. The result showed a lack of knowledge and resources in the area, which resulted in a lack of security in the workplace. The result also showed the connection between power and knowledge and that these are interconnected and interdependent. Lack of knowledge in turn constitutes powerlessness. Knowledge thus becomes a lifeline for the social worker to be able to exercise the power needed to help victims of honor-related violence and oppression. Our study indicates that more research is needed that gives new perspectives on a work with honor-related violence and oppression.