Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur. Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

No description available.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

Syftet med studien var att beskriva och analysera socialsekreterares rådande självupplevda kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet var även att beskriva och analysera socialsekreterares definition och uppfattning av problemet, samt vilket behov av vidareutbildning de anser sig ha om hedersrelaterat våld och förtryck. Studien utgår från en induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom fem semistrukturerade videointervjuer med socialsekreterare på mottagningsenheter, inom socialtjänstens stöd till barn och familj. Analysmetod som användes för studien var tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter för studien var kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visade att intervjupersonernas definitioner av hedersrelaterat våld och förtryck till viss del kunde likna det kulturella perspektivet och när det kom till intervjupersonernas uppfattning av hedersrelaterat våld och förtryck stärktes relationen till det perspektivet ytterligare. Intervjupersonerna tenderade att över lag svara utifrån en icke-komplex uppfattning om problemet, däremot framkom det även till viss del mer komplexa nyanser. Den självupplevda kompetensen på området visade sig vara låg och det framkom ett stort behov av vidareutbildning som dock präglades av tidsmässiga och ekonomiska hinder. Slutsatserna är att det finns både skillnader och likheter mellan socialsekreterares definitioner och uppfattningar där vi kan se att uppfattningar om hedersrelaterat våld och förtryck kan innefatta mer och har en tydligare överensstämmelse med det kulturella perspektivet, samt innefattar mer stereotypiska föreställningar kopplat till sådant som religion och härkomst. Den självupplevda kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck var låg, och stämde in på det vi kunnat återfinna i litteratur, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Behovet av vidareutbildning ansågs vara stort, men kunde hindras av tid och pengar, trots att vi ser att nyttan med utbildning kan överträffa hindren.

Denna studie fokuserar på ämnet kring kvinnors erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck, då forskning inom detta område är begränsat i Sverige. Syftet med denna studie var att presentera hur kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige beskrivit deras erfarenheter. Studien ville bland annat lyfta kvinnors känslor, vilken typ av våld de utsatts församt andra aspekter som hör till kvinnornas upplevelser inom hederskulturen de lever under. Studien var en kvalitativ systematisk litteraturöversikt med en tematisk analys av resultatet i artiklarna. Analysmetoden som användes var metaanalys, för att extrahera data från de valda artiklarna. Resultatet visade att kvinnor som upplever hedersrelaterat våld och förtryck levde under omfattande begränsningar från sina föräldrar, men även av andra familjemedlemmar samt släktingar. Olika typer av våld var förekommande, även rykten och skvaller spelar en stor roll i kvinnornas liv. Det är dessutom kvinnorna som bär ansvaret för att leva upp till hedersnormerna.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.

In this thesis our aim is to critically uncover how honor crime as a phenomenon is constructed in Swedish newspapers and if the discourse has changed over time. This thesis is a replication of Reimers´s (2007) discourse analysis of honor crime after the murder of Fadime Sahindal in the year 2002. In the year 2020 a man named Reza Hoseini was murdered in Sweden by a man and his two teenage sons. The court ruled the murder as an honor killing and we used this murder to examine the discourse of honor crimes in Sweden. We found that Swedish newspapers describe the perpetrator as an immigrant man, or a muslim immigrant man and the victims are the immigrant women and the young sons that are raised into becoming perpetrators. We can see that there is a “we” and a “them”. “We” are the Swedish people, and the swedes are described as good, equal and modern while “them” are the immigrants and they are described as bad, unequal and conservative. However, we can also see that the Swedish newspapers criticize the government for not protecting the immigrant woman and for not saving the young sons from becoming perpetrators. In relation to Reimers (2007) we can establish that there has been a change in the discourse regarding the government and agencies, like the police, and their supposed responsibility for the honor killing committed. They are blamed for failing more so now than before.

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, “hedersrelaterat våld”, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women’s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family’s honor. The analysis of the news articles was performed from a theoretical perspective of Foucault and discourse analysis, together with previous studies on the role of media and journalism. The analysis showed a variety of contextual applications of the expression. Contexts and manners then formed the basis of the categorization, for example “Inquiries about effort” and “Exposure and victimization”. The findings were then discussed from a social construction perspective. This demonstrated that the experience of truth and reality in journalistic writing, as well as ones culture and traditions, may have a significant part in the occurrence of violence in the name of honor.