Hedersrelaterat våld och förtryck är idag ett allvarligt problem i det svenska samhället. Detdrabbar både flickor och pojkar och påverkar deras frihet och levnadsförhållanden på ett destruktivt sätt. Våldet och förtrycket kan ta sig uttryck genom t.ex. fysisk och psykisk misshandel, omfattande kontroll, hot, könsstympning och tvångsäktenskap. Barn som lever underdessa förhållanden är i behov av stöd och hjälp och det är socialtjänstens uppgift att bistå meddet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om möjligheten finns att tvångsomhändertabarn enligt 2 § LVU när de växer upp med hedersrelaterat våld och förtryck. Lagstiftning,förarbeten, domstolsbeslut och doktrin, samt myndigheters handböcker och rapporter har studerats. Studien har visat att hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck på sådant sättsom kan likställas med flera av rekvisiten i 2 § LVU och lagen är således tillämplig när dethedersrelaterade våldet och förtrycket utgör en påtaglig risk att skada barnets hälsa eller utveckling.

I uppsatsen undersöks den didaktiska potentialen i två verk som behandlar temat hedersrelateratvåld och förtryck. Det är en känslig samhällsfråga som kan leda till stigmatisering av folkgrupper eller personer med vissa religiösa trosuppfattningar. För att behandla frågan i undervisningen krävs det att läraren gör en didaktisk läsning för att kunna planera undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. I denna uppsats har temat HRV och risken för stigmatisering undersökts i två verk utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv och postkolonial teori. Det görs genom en didaktisk läsning av romanen Stjärnlösa nätter (2011) av Arkan Asaad och den självbiografiska romanen Vem har sagt något om kärlek? (2021) av Elaf Ali. Böckerna visar en komplex bild av hur hedersnormer påverkar ett kollektiv, både i Sverige och karaktärernas hemländer. Analysen visar en skillnad mellan hur manliga och kvinnliga karaktärer drabbas på olika vis till följd av de traditionella könsrollerna som präglar deras liv. För de kvinnliga karaktärerna är en stark oskuldsnorm orsaken till det förtryck och våld som de utsätts för. Kvinnans sexualitet är centralt för det hedersförtryck som uttrycks i böckerna. För de manliga karaktärerna ställs krav på att bevara familjens heder och försörja familjen. I båda böckerna görs ett samband mellan kultur och hedersnormer vilket kan bero på författarnas bakgrund och upplevelser. Böckerna öppnar upp en möjlighet att diskutera vad HRV är, vilka som utsätts för det, vilka förtryckarna är och vilka orsaker som finns för förtrycket.

Studiens syfte är att undersöka hur några rektorer ser på de ändringar i Lgr22 som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de ämnar implementera dem på sina skolor. Regeringens fleråriga satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har för skolans del resulterat i en ny läroplan som trädde i kraft höstterminen 2022. Sveriges skolor befinner sig i ett implementeringsarbete som respektive rektor är ytterst ansvarig för. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju rektorer på grundskolor i den kommun studien avgränsats till. Intervjumaterialet kategoriserades efter våra frågeställningar och analyserades efter det läroplansteoretiska perspektivet med hjälp av begreppen formulerings- och realiseringsarena samt efter Fullan’s modell för utbildningsförändring. Resultatet av studien visar på stora skillnader i hur rektorer upplever relevansen av läroplansändringen och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck på sin skola. Dessa skillnader har sin grund i rektorers olika bakgrund och tidigare erfarenheter, som påverkat hur de tolkat uppdraget i Lgr22. Men även i hur stor förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck rektorer upplever på sin skola. Det sistnämnda speglar också i vilken mån det genomförts kunskapshöjande insatser för rektorer och personal inom ämnet, de som anser sig ha hedersproblematik bland eleverna har i större mån sökt kunskap och vice versa. Resultatet visar också att majoriteten av rektorerna inte anser att ämnet är efterfrågat i läroplanen av skolpersonal.

The purpose of this essay is to explore how social workers view a possible connection between exposure to honour violence and development of mental illness and/or substance abuse. We first heard of the possible connection from a voluntary organization who work in this field and who believe that this connection could be common. We therefore wanted to explore this from the perspective of social workers who come into contact with victims of honour violence: was this something they had noticed? How did they deal with it if it was noticed? We also asked how the possible connection could be interpreted and, supposing the social workers had failed to notice the connection, why this could be. We made five qualitative interviews with six social workers working in different contexts whom within their work come across honour-related issues. We took our theoretical basis from research about children exposed to violence as well as theories about patriarchal family structures and the development of identity. Our results show that it is common for girls exposed to honour violence to feel mentally ill and that this can lead to anxiety, depression and/or self harm. Not all of the social workers had noticed a connection between exposure to honour violence and the development of substance abuse, but several of them had witnessed it. The treatment of mental illness happened mainly within the workplace, though sometimes the psychiatric clinic was contacted. Where social workers came across both substance abuse and honour violence, they had difficulties finding help for the girls. Furthermore the results show that the connection can be understood in light of what the girls are exposed to as well as the difficulties with a possible break up from the family. This means a difficult and complex process where the identity of the girls are negatively affected, which also gives consequences for their mental state and can possibly lead to the development of substance abuse.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning om hedersvåld, hur det beskrivs i den svenska debatten, samt i ett urval av svenska media, läroböcker, statliga publikationer och annan litteratur som används av socialarbetare och studenter. Syftet är också att reflektera över hur detta påverkar samhället vi lever i här i Sverige, främjar det oss att skapa kontakt med nya människor från andra kulturer? Resultatet pekar å ena sidan åt att hedersvåld i Sverige är ett nytt och svårt begrepp som vissa hävdar har med kultur att göra, och som förekommer i enstaka grupper i vissa samhällen i världen, men som nu i större utsträckning nått Sverige och Norden i och med den ökade asylinvandringen. Å andra sidan, finns det de som uttrycker att hedersvåld inte är kulturellt betingat, utan menar att det inte är annat än "vanligt" våld mot kvinnor, och somliga hävdar till och med att "hedersvåld" är en svensk konstruktion. Just den kontroversiella uppfattningen om hedersvåldets vara eller icke vara har jag också valt att ta fasta på.

The aim of this study was to learn how the utreseförbud is applied in the Swedish judiciary. The law is one of the preventive measures introduced to protect children from honor-related violence and oppression. Utreseförbudet aims to protect children when there is a substantial risk for the child to be taken abroad for the purpose of entering into a forced marriage or being exposed to female genital mutilation. This study examines how the substantial risk in the law is described by the social welfare board and how the court assesses the substantial risk. The empirical material of the study consists of the 27 judgements made so far, concerning utreseförbudet. The material was examined through a content analysis and analyzed using the central theoretical concepts: honor, control mechanisms to maintain the ideal of virginity and discretion. Based on the results of the study, it emerged that utreseförbud is issued when the social welfare board and the court both have extensive knowledge of honor and when the circumstances described are considered concrete. Finally, it is discussed whether the law should be extended to include all forms of abduction in an honor context.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur organisationer, som jobbar med pojkar och unga män som drabbats av hedersrelaterat våld och förtryck, beskriver deras problematik. I studien har semi-strukturerade intervjuer genomförts och del-innehållsanalys har använts. Våra teoretiska utgångspunkter har varit maskulinitetsteorin, det ideala offret samt det kulturbetingade perspektivet. Resultatet av studien visade att pojkar och unga män som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck ofta också är förövare i samma kontext, att det våld och förtryck de utsätts för är snarlikt det som drabbar flickor och unga kvinnor och att en utlösande faktor för att drabbas är att bryta mot familjens normer. De slutsatser vi dragit utifrån vår studie är att våra resultat ligger i linje med tidigare forskning samt att leva upp till mansnormen är centralt och betydande för att inte bli utsatt för hedersvåld. / The purpose of this study was to explore how organizations, who are assigned to meet boys and young men who are victims of honour related violence and oppression, describe their situation. The study was conducted through semi-structured interviews and form-content analysis has been used. Our theoretical framework consists of masculinity theory, the ideal victim as well as the culture-related perspective. The results of the study showed that boys and young men who are victims of honour-related violence is also often perpetrators in the same context. The violence and oppression they face is like the one suffered by young girls and women and that a triggering factor for suffering is to violate family norms. The conclusions we have drawn is that our results are in line with previous research. It´s also both central and major that boys and young men live up to the concept of masculinity, to avoid becoming a victim of honour-related violence.

The aim of the current study was to highlight the social service work with domestic violence against women. In this study, we examined whether there was a difference in the way the social service works and if their effort differ in terms of domestic violence. Moreover, this study investigated how social workers work to prevent future violence against victims also what method they use to find out the causes behind men’s violence against women. A total of four administrative officers were interviewed from two different municipalities. All four officers were actively working with questions concerning domestic violence against women. The content analysis methodology was used as a basis for our questioner which contained twenty questions. This method was chosen because of violence is the basis of social service work. In conclusion, social services in the two municipalities that were studied in this study offer abused women different types of contributions. The type of effort provided depends on women’s individual situations. There are however, no major differences between the ways social services are dealing with domestic violence compared with honor-related violence. In those cases that were received to the two social offices, the underlying causes of violence against women varied. This may possibly include alcohol-related violence and mental illness. Future actions concerns the need of social assistance to work more on developing new methods to mainly protect women from domestic violence also to provide information to women about the social service interventions.

Bakgrund: Socialstyrelsen (2011) har skrivit i en rapport att brist på kunskap vid bemötandet av patienter som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck riskerar att leda till att personal antingen ingriper för lite eller ingriper för kraftfullt, utan att se personen och den specifika situationen. Våldet och förtrycket har ett kollektivt uttryck som kan komma från den egna familjen eller ett större socialt sammanhang. Det är främst kvinnor, i olika åldrar, som utsätts på grund av att de bryter mot normer kring kön, genus och sexualitet. Peplaus omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor och barnmorskor i Uppsala och Stockholm upplever mötet med unga kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts och 5 informanter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjubilagan innehöll 6 frågor som bad informanten berätta om ett möte med en ung tjej som blivit utsatt för eller riskerat att bli utsatt för hedersrelaterat våld och/eller förtryck, den egna upplevelsen, eventuella svårigheter, om ungdomen upplevde mötet som positivt samt om eventuell samverkan med Socialtjänsten. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För unga kvinnor som lever med hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld kan stöd, information och tillgänglighet hos hälso- och sjukvården vara en viktig tillgång. I mötet med ungdomar som blev utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld kunde informaterna uppleva etiska dilemman och osäkra handlingsplaner. Samverkan med andra instanser som socialtjänsten samt andra vårdinrättningar var viktigt i informanternas arbete. Slutsats: Denna studie visar att hälso- och sjukvården är en viktig tillgång för unga tjejer som lever med antingen hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld. Det kräver att sjuksköterskan har kunskap om hedersnormer och hur kultur kan påverka vår syn på dessa ämnen. Mer forskning om utsatta ungdomars situation samt vårdpersonalens upplevelser kan tyckas behövas för att vara säker på att denna grupp i vårt samhälle får det stöd de behöver. / Background: The National Board of Health and Welfare in Sweden (2011) report that a lack of knowledge in the treatment of patients who have been victims of or are in danger of becoming victims of honour based crimes may lead to that health care staff are unable to see individual patients and their unique situation, leading to their interventions becoming either too severe or not severe enough. The violence and oppression of honour based crimes expresses itself collectively, coming from the own family or a larger social network. It is primarily women, of different ages, who become victims because of violatin norms of sex, gender and sexuality. Aim: The aim of this study is to investigate school nurses' and midwives' experiences of meeting young female patients who have been subjected to or are in danger of being subjected to honour based violence and oppression. Method: A descriptive design with a qualitative approach has been used and 5 respondents were chosen through a convenience sample. Semistructured interviews were conducted. The 6 pre-determined questions asked the respondent to talk about a meeting of a young girl who had been subjected to or was in the danger of being subjected to honour based violence and/or opression, their own experience of the meeting, if there were any difficulties, if the youth experienced the meeting as positive and if any co-operation with the social services took place. The data collection was analysed by content analysis. Results: Support, information and availability from the health care system can be an important asset for young women living with honour based limitations, honour based oppression and honour based violence. The respondents in this study could experience ethical dilemmas and unsure action plans in the treatment of these youths. Co-operation with other instances and health care settings was important in the respondetns' work. Conclusion: This study shows that health care staff is an important asset for young girls living with either honour based limitations, hnour based oppression and/or violence. It requires the nurse to posess knowledge of honour based norms and how culture can affect our view on these subjects. More research on the youth's sitation in Sweden and health care staff's experiences can be considered as needed to make sure that this group in Swedish society gets the support it needs.

This study aims to analyze whether the discourses of the phenomenon of honor-related violence and oppression have changed over time in the Swedish daily press. This is operated through a discourse analysis of debate articles from seven newspapers published around the country. The methodological and theoretical premise is based on Laclau and Mouffe’s discourse theory. Further, three theories has been applied; The construction of “the others” by Jonsson, de Beauvoir’s theory of The Second Sex and Nussbaum’s universal theory of justice. The purpose of selection of articles has been to find relevant debate articles concerning opinions on the phenomenon of honor-related violence and oppression. The results and analysis has been divided into three main themes: a legal discourse, a discourse of "us " and " them " as well as a discourse of patriarchy. The results indicate that the phenomenon is influenced by its time in the shape of current events and areas of conflict.