The purpose of this study is to investigate how school counselors in high schools work with students that are exposed to honor-related problems and how they experience their work with these students. We have used a qualitative method and semi-structured interviews with seven school counselors who have experience of working with honor-related issues. To analyze the material we have used previous research along with Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy with the concept of discretion and Carl Rogers' theory of the therapeutic relationship. The conclusions we can draw after completing our study is that school counselors experience organizational and honor contextual challenges, but their discretion can help them in their work. To be able to detect vulnerable students, the school counselor uses strategies by being where the students are and asking straight questions. Another important side of the work to succeed at drawing attention to vulnerability is that there is knowledge and that all staff at the school possess this in order to cooperate in identifying vulnerable students. To help students that are vulnerable the dialogue is important both with the students but also the student's parents to be able to talk about the problem and the school counselor contributes with knowledge and information regarding human rights. When the problem is too big for the school counselor's discretion, a strategy for helping will then be to contact other street-level bureaucrats that have the knowledge and discretion to help. Having a trusting relationship is described as the key to being able to discover and help vulnerable students and there are important qualities the school counselor can possess, which increases the conditions for being able to discover, help, create relationships and meet the challenges the work requires.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens Sverige. Enligt lag är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret i arbetet med att bistå de hedersutsatta med stöd, hjälp och skydd. Flertalet icke statliga organisationer som arbetar med dessa frågor har bildats, då kommunerna inte tycks ha möjlighet att ensamma bedriva kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Syftet med denna studie är att, genom socialarbetares berättelser, undersöka vilken roll icke statliga organisationer har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt huruvida det finns ett samarbete mellan dessa organisationer och socialtjänsten beträffande arbetet. Vidare är syftet att undersöka socialarbetares upplevelser av sin egen utsatthet för hot och våld i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck inom icke statliga organisationer. För att undersöka detta har Göteborg valts som exempelkommun och således studeras organisationer som är verksamma inom kommunen och på något sätt arbetar med hedersrelaterade frågor. Datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad design, med fyra socialarbetare från tre olika organisationer. Intervjumaterialet har därefter bearbetats genom en narrativ analys med tematisk ansats.  Sammanfattningsvis tyder materialet i studien på att icke statliga organisationer har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att icke statliga organisationer fyller en unik funktion i jämförelse med andra aktörer och kompletterar Göteborgs kommuns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom exempelkommunen finns en kommunikation mellan icke statliga organisationer och socialtjänsten i hedersfrågor, men hur samarbetet är utformat varierar. Denna studie visar att alla aktörer är av nytta i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och att ett gott samarbete mellan icke statliga organisationer och socialtjänst gynnar de utsatta. Utifrån materialet i studien kan vi se att det finns en risk att socialarbetare inom icke statliga organisationer utsätts för hot eller våld i arbetet med hedersfrågor. Att vara medveten om att arbetet innebär risker kan leda till oro, dock främst för klienternas säkerhet.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

The aim of this study was to describe and analyze the terms for lgbtq people in an honor context. Qualitative, semi-structured interviews have been conducted with six people who identify with the lgbtq community and who describe that they have been exposed to honor related norms. The interviews were analyzed using Stockholms stads model about the staircase of honor and Suad Joseph's theory of connectivity. The results show that due to partly methodological shortcomings, it is difficult to determine whether the target group has been exposed to honor related norms or not. This is partly due to the fact that too few questions were asked about how the honor was expressed, but also to the fact that it is difficult to determine whether the target group is exposed to violence due to honor or due to heteronorms. Despite this, there are similarities between the interviewees and previous literature on the target group in terms of vulnerability, strategies and consequences. The conclusion is therefore that further research on the target group is needed to be able to more easily determine when people in the target group have been exposed to honor related norms or not.

This thesis aims to highlight the complexity of honor-related violence and femicide in Swedish society and how it is represented in media based on who the victim and perpetrator is depending on ethnic and religious backgrounds. The thesis will be based on a comparative discourse analysis of forty Swedish media articles concerning honor killings (hedersmord) and femicide (kvinnomord) in Swedish translated to English. The analysis focuses on what is associated with each of these words concerning the victim and perpetrator and if it is interpreted as an honor killing or a femicide depending on assumptions of ethnic or religious background in majority and minority contexts. The result of the thesis presents the dichotomy of honor killings as something belonging to practices of the “other” or “non-Swedish” while femicide, being presented as something domestic within Swedish culture it is not presented as something structural or collective as honor killings are.

The lack of knowledge and an inexplicit definition of honor related violence complicates school counselors' work against the phenomen. Current discourse tends to focus on young girls' exposure to oppression and violence. This may cause a position for victimized young boys where they won't be noticed. This study therefore aims to examine school counselors' approach to honor related violence as a phenomen and what experience they have of working with victimized boys and girls. The study is based on a qualitative method where six school counselors have been interviewed. The main questions to be answered were how school counselors describe honor related violence as a phenomen, which experience they have of working against it and what they see as their responsibility in the work against the phenomen. To answer these questions the interviews were analysed through a theme analysis and the theory of discretion. The result of the study was that all school counselors have their point of the meaning of the phenomen. Despite this it was a difference between if they included different countries and religions in the description and if they include hbtq-persons as victims for the violence and oppression. All of the interviewed school counselors had experience of meeting victimized children. The main responsibility that was expressed was to create trustful relationships with the children, be there for them as a support during the process and decide when the situation requires to involve social services. Words like complicated, complexity and foreign were repidently involved in the school counselors statements. Which shows the importance of more knowledge and comprehension of the phenomen.

This qualitative study focuses on counselors' views on honor-based violence and oppressionwith the purpose of comprehending how they perceive the phenomenon and how they identifyit when working with clients. The counselors' workplace conditions and their perceivedknowledge about the subject were also studied. We conducted semi-structured interviews withseven counselors in Sweden and a thematic analysis was conducted alongside Durkheim andLipsky’s theories to further deepen the analysis of the results. The results were divided intothree parts, each containing two to three identified themes and representing the study’squestions: the definition of honor culture, workplace conditions and state of knowledge. Theresults showed that counselors mainly defined honor culture as a structure with strong normsand gender roles, some of them related the phenomenon to religion and other ethnic cultures.The results also showed how the counselors identify honor-based violence when working withclients and that the workload experienced by the counselors influenced their probability ofkeeping up with new guidelines in their work. Honor-based violence and oppression weredescribed as difficult to identify in clients.

The aim of this essay was to investigate children's and young people's living conditions within sects and within honor culture, and to examine similarities and differences between children's vulnerability within a context of sect and a context of honor. This was done by performing an analysis of two journalistic books that depict experiences based on both contexts. The method chosen was a qualitative content analysis of the text told by women who grew up in a culture of honor or in a sect. The aim was also to examine the efforts of social work and BRIS digital communication platform based on the vulnerability of children and young people in both sects and in honor culture. Two digital communication platforms were analyzed with the help of text analysis. Erving Goffman's concept stigma was used to gain an understanding of the deviant individual. The findings of the essay showed that norm-breaking behavior led to sanctions and punishment. The prevalence of different types of violence such as psychological violence, physical violence and sexual violence were found. Michel Foucault's concepts of self-discipline and punishment could explain how groups exercise punishment in the hope of individuals obedience. Pierre Bourdieu's concept of symbolic violence was used to explain the different expressions of violence and to understand male dominance in the two contexts highlighted in this essay. The largest similarities that the findings showed were the exposure to physical and psychological violence and social control. The women's stories also manifested a fear of talking about what they experienced as children. Punishments of norm-breaking behavior could mean shunning and exclusion from the group. Distinctive values regarding virginity occurred in both contexts although consequences of not following the norms in a context of honor could result in gruesome punishments. One difference between expressed vulnerability in both contexts was the focus on demons and the devil from a context of sect, which did not occur in the stories from an honor culture. A second difference was who perpetrated the violence. Within stories from sects, it was clearer that the family and the group had the role of the punisher, while in an honor context it was the family and relatives. The fear of losing God or being punished to death by the same was recurring in stories from sects, while the fear in an honor context was mainly about losing the reputation and, by extension, the person's honor.

Sammanfattning Denna studie handlar om socialsekreterares uppfattningar kring begreppet hedersrelaterat våld och förtryck och vilka förutsättningar de har i sitt arbete. Studien fokuserar på att lyfta fram socialsekreterarnas definition av HRV och vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sitt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts med ett antal socialsekreterare. Dessa intervjuer visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex problematik, som förknippas med familjens heder, kultur och kollektivt tänkande. Studiens resultat visar att det inte finns en sammanhängande definition av hedersrelaterat våld och förtryck, men samtliga socialsekreterare håller med om att det handlar om heder, kultur och patriarkala synsätt. Socialsekreterare upplever många utmaningar i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet av studien lyfter fram att socialsekreterare upplever att det är svårt att komma fram till utsatta personer och erbjuder det stöd som de behöver. Dessutom kommer offren ofta från familjer som präglas av ett kollektivt tänkande och de har svårt att fatta sina egna beslut och söka hjälp. Studien visar att det behövs en mer omfattande definition av hedersrelaterat våld och förtryck samt att erbjuda mer information om hur socialtjänsten kan stödja och hjälpa personer som har blivit utsatta för HRV. / abstract This study concerns how social workers perceive the concept of honor-related violence and oppression, and how they relate to that in their work. The study focuses on highlighting the social workers’ definition of honor-related violence and oppression, and the possibilities and challenges that they encounter in their work. To answer the study’s main questions, interviews were conducted with 6 social workers. The results of the study show that the social workers have varying definitions of honor-related violence and oppression. However, they all agree that it is closely related to honor, culture and patriarchal views. Social workers experience many challenges in their work with honor-related violence and oppression. The study’s results highlight that social workers find it difficult to reach people exposed to such violence and provide the needed support. Moreover, the victims of honor-related violence come from families with a collective mentality and they find it hard to make their own decisions and ask for help. The study indicates that a broader and clearer definition of honor-related violence and oppression is needed. Apart from that, the social services need to offer more information about how they can support or help people that have been victims of honor-related violence and oppression.

Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.