Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.

The purpose of the study is to gain increased knowledge about the vulnerability of boys living in honor-related violence and oppression by examining 2§ LVU (The Compulsory Care of Young Persons Act) of judgments from a gender and power perspective. A qualitative method has been employed to collect data from 15 LVU judgments from administrative courts, between the years 2020-2023. To analyze the empirical data, elements of Foucault's theory of power and Hirdman's gender theory have been utilized. The primary conclusion of the study is that administrative courts and social services interpret honor-related violence and oppression in different ways, and the definition varies across different judgments. Another conclusion is that administrative courts and social services depict the vulnerability of boys in honor-related violence and oppression in various ways, highlighting that boys are subjected to both physical and psychological violence, and the violence may have multiple causes. In conclusion, it is evident that the vulnerability of boys in honor-related violence and oppression should be given more attention to counteract the socialization of honor-related beliefs.

Denna studie undersöker hur Statens institutionsstyrelse (SiS) arbetar med flickor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Fokus ligger på behandlingspersonalens roll och deras kompetensutveckling samt hur regeringens satsningar på ökad förståelse och utbildning påverkar flickornas tillvaro på institutionen. Genom att analysera SiS insatser och strategier syftar studien till att identifiera tillsatta åtgärder för att förbättra välbefinnandet och säkerheten för dessa unga flickor. För att svara på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Totalt intervjuades åtta personer med olika roller inom en institution som tar emot skolpliktiga flickor mellan 12–16 år. De teoretiska begreppen gräsrotsbyråkrati och totala institutioner tillämpades vid analysen av det insamlade materialet. Resultaten visar att det finns utbildningsmöjligheter, men dessa är varken obligatoriska eller tillgängliga för alla. Behandlingspersonalen upplever en brist på kompetens i relation till hedersrelaterat våld och förtryck, samtidigt som de uttrycker en vilja att utveckla sin kunskap. Studien visar även att institutionen genomför sitt säkerhetsarbete genom regelbundna riskbedömningar och individuella säkerhetsplaner anpassade efter varje flickas unika situation. Resultaten lyfter utmaningar i arbetet som inkluderar att förhindra kontakt mellan flickorna och obehöriga genom falska identiteter, samtidigt som personalen möter dilemman där flickorna lyfter önskemål om kontakt till obehörig. Studien visar också att institutionen fokuserar på att erbjuda adekvat vård och stöd anpassat efter flickornas individuella behov, men personalens varierande utbildningsnivåer och brist på specifik utbildning utgör en utmaning. / This thesis investigates how the Swedish National Board of Institutional Care (SiS) handles girls who live under honor-related violence and oppression. The focus is on the role of the treatment staff and their competence development, as well as how government initiatives for increased understanding and education affect the girls' situation at the institution. By analyzing SiS's efforts and strategies, the study aims to identify measures to improve the well-being and safety of these young girls. A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the research questions, and the interviews were analyzed using thematic analysis. A total of eight individuals with different roles within an institution, which accommodates school-aged girls between 12-16 years old, were interviewed. The theoretical concepts of street-level bureaucracy and total institutions were applied in the analysis of the collected material. The results show that there are educational opportunities, but these are neither mandatory nor accessible to everyone. The treatment staff experience a lack of competence in relation to honor-related violence and oppression, while also expressing a desire to develop their knowledge. The study also reveals that the institution conducts its safety work through regular risk assessments and individual safety plans tailored to each girl's unique situation. The results highlight challenges in the work, including preventing contact between the girls and unauthorized persons through false identities, while staff face dilemmas when the girls express desires for contact with unauthorized individuals. The study also shows that the institution focuses on providing adequate care and support tailored to the girls' individual needs, but the varying levels of education among the staff and the lack of specific training pose a challenge.

Hedersrelaterat våld och förtryck utgör ett allvarligt samhällsproblem som kräver brådskande åtgärder, och socialtjänsten har en central roll i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänsten arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige, med fokus på uppfattningar och tillvägagångssätt. Studien syftade även till att identifiera behov av förändringar i det aktuella arbetet. Ur detta avseende ansågs en kvalitativ studie med fenomenologisk-hermeneutisk ansats och ett deduktivt synsätt lämpligast, varpå semistrukturerade intervjuer med socialtjänstarbetare genomfördes. En analys utfördes utifrån ett intersektionellt teoretiskt ramverk för att ge en djupare förståelse för våldet. Resultaten belyser det kollektiva inslaget i våldet, där flera förövare bidrar till komplexiteten och utmaningarna för socialtjänsten. Förebyggande åtgärder och integration identifierades som nödvändiga inslag i arbetet mot hedersrelaterat våld. Det finns komplexa faktorer att ta hänsyn till, men om det får fortgå riskerar många kvinnor att fortsätta leva under förtryck. / Honour-related violence and oppression constitute a serious societal issue requiring urgent action, with social services playing a central role in this endeavor. The purpose of this study was to investigate how social services work with honour-related violence and oppression in Sweden, focusing on perceptions and approaches. The study also aimed to identify needs for changes in current practices. A qualitative study with a phenomenological-hermeneutic approach and a deductive perspective was deemed most appropriate, leading to semi-structured interviews with social workers. An analysis was conducted from an intersectional theoretical framework to provide a deeper understanding of the violence. The results highlight the collective nature of the violence, where multiple perpetrators contribute to the complexity and challenges for social services. Preventive measures and integration were identified as necessary components in combating honour-related violence. There are complex factors to consider, but if left unchecked, many women risks continuing to live under oppression.

The Swedish community and social services face major challenges regarding the management of honor-related violence and oppression. Lack of knowledge and an ambiguous understanding of violence affect the work of social services and may complicate the situation of vulnerable individuals. The main purpose of this study was to investigate social workers, within the section of children and family in a Swedish municipality, perceived knowledge and confidence in honor-related cases and the need for support in their work. The social workers’ views on honor-related violence and oppression were also investigated. The survey was based on a quantitative approach and questionnaires were used for data collection. The main results demonstrate that the social workers to some extent perceive themselves as having expertise in the field of honor. Nevertheless, they feel insecure in the work with honor-related cases. Furthermore, it appears that social workers are in need of specific support from the organization such as education and case supervision. Regarding the view of honor violence, a majority indicated that a gender perspective and a cultural perspective were important to understand the problem. / Samhället och socialtjänsten står inför stora utmaningar gällande hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck. Bristande kunskap och en tvetydig förståelse för våldet påverkar socialtjänstens arbete och kan komma att försvåra situationen för utsatta individer. Det huvudsakliga syftet med denna studie var därför att undersöka hur socialarbetare, inom sektionen barn och familj i Falu Kommun, upplever sin kunskap och trygghet i hedersrelaterade ärenden samt behovet av stöd i arbetet. Vidare kartlades socialarbetarnas syn på hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen utgick ifrån en kvantitativ ansats, där enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet påvisar att socialarbetarna i viss mån upplever sig ha kunskap inom området hedersvåld. Dock känner de sig otrygga i arbetet med hedersrelaterade ärenden. Vidare framkom det att socialarbetarna är i behov av specifikt stöd från verksamheten såsom utbildning och ärendehandledning. Gällande synen på hedersvåld angav majoriteten ett könsmaktsperspektiv och ett kulturellt perspektiv som viktiga för att förstå problemet.

The purpose of this study is to examine how honor-related violence and oppression cited as ground for compulsory care according to 2 § Law of mandatory care of minors (lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga) in the social welfare board and the administrative courts problemdescription. Through a document analysis of 15 court cases where the outcome of all cases have been approval, we have studied the social welfare board and the administrative court descriptions of the girls’ situation. The decrees in our study, where honor have been mentioned, has had a decisive date from 2016-2017 and have been regarding underage girls. Our study examines how honor is expressed and what understandings of honor-related violence and oppression we can find in the social welfare board and administrative court problem descriptions in judgements according to 2 § Law of mandatory care of minors (lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga). The result shows that the social welfare board in their descriptions of the girls situation explains the violence from a cultural perspective. The administrative court attaches importance to describe the child’s vulnerability and their consequences, rather than leading motive for the violence. The result in our study shows that the social welfare board and the administrative court describes the violence forms and the vulnerability of the girl being similar to what previous research shows in terms of honor related violence. Our conclusion of this result is that there is a good knowledge in both the social welfare board and the administrative court in terms of the violence forms and the vulnerable situation for the girls.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare inom social- tjänsten och på skyddat boende arbetar med ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Följande frågeställningar preciseras; Vilka dilemman beskriver socialarbetare inom socialtjänsten och på skyddat boende finns i arbetet för att stödja hedersutsatta kvinnor? Hur kan arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck förstås i relation till en kritisk praktik? Stu- dien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med totalt sex stycken socialarbetare verksamma inom socialtjänst och på skyddat boende med kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens resultat visar att hedersvåld och förtryck är ett komplext arbetsom- råde, där det kan ses som en utmaning för socialtjänsten och skyddade boenden att bedöma vart en kvinna kan bosätta sig för att vara säker. Arbetet riskerar dock att skapa stereotypa föreställningar som kan leda till att minoritetsgrupper stigmatiseras. Samtliga respondenter lyfte att beslutet att lämna sin familj som hedersutsatt kvinna är ett svårt beslut som i många fall leder till att kvinnan går tillbaka till sitt gamla liv. När en våldsutsatt kvinna har lämnat sin familj kan det leda till en känsla av isolering och ensamhet. Samtliga respondenter betonade att en stor del av arbetet består i att stärka kvinnans egna resurser och att arbeta för ett själv- ständigt liv. Mot bakgrund av den tidigare forskningen som betonar vikten av samverkan mel- lan aktörer fanns även en enighet hos samtliga respondenter att en samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att i det akuta skedet kunna ge skydd åt kvinnan, men även på längre sikt kunna upprätthålla kvinnans skydd. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding how social workers at social ser- vices and sheltered housing work with cases involving honor-related violence and oppression (crimes of honour). The following questions are clarified; What dilemmas do social workers describe at social services and in sheltered housing in the work to support women? How can the work on honor-related violence and oppression be understood in relation to a critical practice? The study is based on qualitative interviews with a total of six social workers active in social services and at sheltered housing with women exposed to honour-related violence and oppression. The study's results showed that honour-related violence and oppression are a com- plex area of work, where it can be seen as a challenge for the social services and sheltered ho- mes to assess where a woman can settle in order to be safe. However, the work risks creating stereotypical ideas that can lead to minority groups being stigmatized. All respondents emphasized that the decision to leave the family for a woman exposed to honour violence is a difficult decision, which can lead a woman to return to her old life. When a woman has left her family, it can lead to a feeling of isolation and loneliness. All respondents emphasized that a big part of the work consists of strengthening the woman's own resources and working towards an independent life. Against the background of the previous research that emphasizes the im- portance of collaboration between authorities, there was also an agreement among all respon- dents that a collaboration between different performers is necessary in order to be able to pro- vide protection for the woman in the acute phase, but also in the longer term be able to maintain the woman's protection.

The purpose of this thesis work is to investigate how research on honor-related violence is structured and how this can potentially affect social work. The scientific problem we see is about the fact that the polarized debate regarding honor-related violence is a growing problem, not only in Sweden, but also in other Nordic countries. Honor-related violence is an effect of when the honor becomes affected and the person who is subjected to honor-related violence is controlled by the family´s norms and rules, this can lead to sanctions in the form of mental and physical violence. Our research question aims to investigate how research on honor-related violence in Sweden is structured and how the polarized explanations of culture and intersectionality can influence the social work on honor-related violence. We argue that the polarized and shifting explanations of cause for the honor-related violence affect the social work and the education of social workers. The research question and the related issues have been studied through a qualitative inductive research approach and the empirical material has been analyzed based on Laclau and Mouffe’s social constructivist discourse analytical instruments. We analyzed seven research works written by researchers in Sweden. What we intend to study is how these researchers portray and structure honor-related violence based on the two causal explanations of culture and intersectionality. The result shows that the cultural explanation model is more prevalent than the intersectinal line of argument regarding the honor-related violence. The empirical material define the nature of honor-related ciolence in a similar way, but that the explanations of cause separates them. Our conclusion is, among other things, that we see how one cannot relate to honor-related violence without looking at culture, but that the intersectional analysis of violence also is necessary in order to be able to absorb all surrounding influencing factors. The intersectional perspective on honor-related violence, however, emphasizes that the cultural explanation becomes a fact when research has not succeeded in solving how social work practice should deviate from a cultural stereotyping when it comes to the issue of honor-related violence. / Syftet med detta uppsatsarbete är att undersöka hur forskning kring hedersrelaterat våld är strukturerat och hur detta potentiellt kan påverka det sociala arbetet. Det vetenskapliga problemet som vi ser föreligger handlar om att den polariserade debatten om det hedersrelaterade våldet på politisk nivå även går att urskilja på en forkskarnivå. Hedersrelaterat våld är ett växande problem, inte bara i Sverige, utan även i andra nordiska länder. Hedersrelaterat våld är en effekt av när hedern blir drabbad och den som blir utsatt för hedersrelaterat våld blir kontrollerad av familjens eller släktens normer och regler, detta kan leda till sanktioner i form av psykiskt och fysiskt våld. Vår forskningsfråga ämnar att undersöka hur forskning om hedersrelaterat våld i Sverige är strukturerad och hur de polariserade orsaksförklaringarna kultur och intersektionalitet kan påverka det sociala arbetet kring hedersrelaterat våld. Vi hävdar att de polariserade och skiftande orsaksförklaringarna kring det hedersrelaterade våldet påverkar det sociala arbete och socionomers utbildning. Forskningsfrågan och de tillhörande frågeställningarna har studerats genom en kvalitativ induktiv forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats utifrån Laclau och Mouffes socialkonstruktivistiska diskursanalytiska instrument. Vi har analyserat sju stycken forskningsverk skrivna av forskare i Sverige. Det vi ämnar att studera är hur dessa forskningsverk porträtterar och strukturerar hedersrelaterat våld utifrån de två orsaksförklaringarna kulturförklaringar och intersektionalitet. Resultatet visar att den kulturella förklaringsmodellen är mer förekommande än den  intersektionella argumentationslinje gällande det hedersrelaterade våldet. Alla forskningsverk definierar det hedersrelaterade våldets art på liknande sätt, men att orsaksförklaringarna går isär. Vår slutsats är bland annat att vi ser hur en ej kan förhålla sig till hedersrelaterat våld utan att se till kultur, men att den intersektionella analysen av våldet också är nödvändig för att kunna ta in alla omkringliggande påverkande faktorer. Det intersektionella perspektivet kring hedersrelaterat våld poängterar dock att den kulturella förklaringen blir ett faktum då forskning inte lyckats lösa hur en inom det sociala arbetets praktik ska avvända en kulturell stereotypisering när det kommer till frågan om hedersproblematik.

The school must work to detect, prevent and provide protection in case of emergency situations to students who are exposed to honor-related violence and oppression. The research about how schools should work with honor-related violence and oppression is lacking. The aim of the study was to investigate how school staff work with students who are subjected to honor-related violence and oppression. The study is based on six qualitive interviews with school staff: principals, school counselors and teachers. The result showed that the schools are working to create relations with students and their parents, the schools have an action plan, offering counselling from the school counselor and the school staff is organizing boy groups where they discuss masculine standards, girl groups where the school staff strengthens the girls by talking about women’s rights and parent groups where the school staff supports the parents in their parenting roles. We can see differences in the work based on the school staff's own interest and knowledge. / Skolan ska arbeta med att upptäcka, förebygga och ge skydd vid akuta situationer till elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det saknas tillräckligt med forskning för hur man ska arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med skolpersonal: rektorer, skolkuratorer och lärare. I resultatet framkom det att skolorna arbetar med att skapa relationer till elever och deras föräldrar för att kunna upptäcka elevers utsatthet, skolorna hanterar problematiken med en handlingsplan samt genom att erbjuda samtalsstöd från skolkuratorn och det förebyggande arbetet består av att skolpersonalen anordnar pojkgrupper där de diskuterar maskulinitetsnormer, flickgrupper där skolpersonalen stärker flickorna genom att prata om kvinnors rättigheter och föräldragrupper där skolpersonalen stödjer föräldrarna i deras föräldraroller. Vi kan se skillnader i arbetet utifrån skolpersonalens eget intresse och kunskaper.

<p>The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem. This discourse has provided causality to society by indicating culture, religion and ethnicity as the reasons for the honour killing. Adding to this, our interpretation is that there was only a slight difference between how the social problem had been textually constructed in the Swedish daily press and in Socionomen, and that honour killing has been textually constructed as a social problem almost without contribution from social workers.</p>