Runt om i världen utsätts kvinnor och män varje år för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har gjort att bland annat FN och Amnesty har uppmärksammat problematiken och arbetar aktivt mot att stoppa denna typ av våldsbrott. I Sverige tog debatten om hedersrelaterat våld och förtryck fart i början av 2000-talet, dock är kunskapen om detta fenomen fortfarande bristfällig. Tidigare forskning har funnit att personer som utövat hedersrelaterat våld och förtryck rättfärdigade brottet genom att tillämpa fem neutralisationstekniker som utvecklades av Sykes och Matza (1957). Forskare argumenterade för att dessa tekniker borde beaktas i det brottspreventiva arbetet. Syftet med denna studie var att beskriva hur anställda på anstalter inom Kriminalvården upplevde att klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker samt hur anställda inom Kriminalvården anpassade det brottspreventiva arbetet om klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker. Studien utgick från en deduktiv ansats där semistrukturerade telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Åtta deltagare vilka var anställda på fyra olika anstalter inom Kriminalvården rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. En tematisk analys tillämpades på materialet. Resultatet visade att deltagarna upplevde att de klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck använde samtliga neutralisationstekniker. Vidare framkom att det brottspreventiva arbetet anpassades utifrån vilka eller vilken teknik klienterna tillämpade. Exempel påarbetsmetoder var olika former av samtal samt behandlingsprogrammet IDAP. Deltagarna upplevde att det inte fanns specifika arbetsmetoder eller riktlinjer för dessa klienter vilket försvårade det brottspreventiva arbetet. / <p>2015-06-03</p>

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen. Metod: Litteraturstudier. Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt? Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet. Utifrån kvinnornas berättelser och informationen om heder diskuterar jag huruvida skulden ligger i kulturen eller religionen. Vad det är som utlöser kontrollen och våldet inom hederskulturen.  Resultatet visar att kvinnorna har en inre drivkraft att inte acceptera orättvisa, de vill själva välja vilken man de ska gifta sig med och om de ska utbilda sig vidare eller bli hemmafru.  Tre av de fyra kvinnorna i studien uppfattas som sociala, lättlärda och med en stark vilja. En av dem är tillbakadragen, hon har det svårt i skolan och hennes drivkraft till förändring kommer först efter hennes systers död. Resultatet visar att inom hederskulturen är religion och kultur svåra att skilja åt. Vilket av kultur eller religion som ligger i skuld är svårt att utse när de som utövar hedersrelaterat våld även säger sig vara troende.

Sverige är ett heterogent land med många olika kulturella influenser från andra länder, vilket medför krav på förståelse för andra traditioner, värderingar och normer. Det övergripande syftet med studien är att undersöka och belysa olika hedersnormer, vilka som berörs och hur socialförvaltningen, polisen och skolan i Stockholms län arbetar med de här frågorna idag. I den här studien används en kvalitativ ansats för att belysa uppsatsens problemområde. Intervjuer har gjorts med berörda verksamheter och den teoretiska referensramen har främst utgått ifrån kunskap om hedersbegreppets olika beståndsdelar. Resultatet av studien visar att metoder och arbetssätt kring hedersrelaterat våld och förtryck förutsätter att finna indikationer på våld, samtalsstöd och placering vid akutfall enligt det intervjumaterial som tagits del av i studien. Resultatet av studien visar även att könsrelaterade förväntningar om hedersrelaterat våld och förtryck, handlar främst om kvinnans sociala ställning i familjen där patriarkala strukturer är framträdande. Definitionen av hedersbegreppet ser olika ut och tankar kring tydligare lagstiftning av hedersrelaterade brott påverkas av definitionens stigmatiserande effekter. Kunskap om hedersproblematik ökar i samhället men konkreta förebyggande metoder och arbetssätt saknas fortfarande.

Denna studie syftar till att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i svensk media. År 2002 hedersmördades den unga kvinnan Fadime – ett fall som ådrog sig stor uppmärksamhet i svenska dags- och kvällstidningar. Mot denna bakgrund analyseras i uppsatsen hur fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck framställs strax efter Fadimes död 2002, hur det framställs idag (2017–2018), och vilka likheter och skillnader det finns i framställningarna mellan de olika tidsperioderna. Artiklar från dags- och kvällstidningar undersöks utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys med hjälp av tre analytiska verktyg: modalitet, transitivitet och intertextualitet. Resultatet i denna studie visar att de dominerande diskurserna 2002 var kulturdiskursen, den globala kvinnoförtrycksdiskursen och hedersmordsdiskursen. De dominerande diskurserna 2017–2018 var kulturdiskursen, religionsdiskursen och förtrycks- och begränsningsdiskusen. Kulturdiskurserna 2002 och 2017–2018 uppvisade stora likheter, där den viktigaste skillnaden var att diskursen 2002 fokuserade mer specifikt på den kurdiska kulturen. I studien fann vi även att en viktig skillnad mellan de två perioderna var, att hedersmordsdiskursen (2002) numera ersatts av förtrycks- och begränsningsdiskursen (2017–2018), och att religionsdiskursen fått större utrymme under perioden 2017–2018. Kvinnoförtrycksdiskursens (2002) förklaring att hedersrelaterat våld och förtryck enbart kan förklaras av ett globalt kvinnoförtryck har i nutid delvis tonats ner, även om kvinnan fortfarande inom ramen för många olika diskurser framställs som offret.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett internationellt problem som på senare år har upp-märksammats i Sverige, framförallt på grund av morden på Pela och Fadime. I de samhällen som präglas av hedersrelaterat våld och förtryck finns ett starkt samband mellan kvinnors och flickors sexualitet och mäns heder. Hedersrelaterat våld och förtryck är dessutom kollektivt till sin karaktär. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan ta sig olika uttryck, men vanligtvis kommer det till uttryck genom mäns kontroll över sina kvinnliga familje-medlemmar. Flickor som inte får välja kläder själva, välja vilka de ska umgås med, välja vem de ska gifta sig med eller välja vilken utbildning de vill, är några exempel. Det är inte ovanligt att pojkar i familjer med starkt patriarkala värderingar är tvingade att utöva kontroll över sina egna systrar. Därigenom blir inte bara flickor, utan även pojkar, offer i en hederskontext. Det primära syftet med denna uppsats var att bringa klarhet i om hedersrelaterat våld och förtryck kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU när fysiskt våld inte före-kommer. Det sekundära syftet var att utreda om det finns behov av förändrad lagstiftning för att skydda barn som lever i en hederskontext. Vi använde rättsdogmatisk metod för att tolka och systematisera gällande rätt. Metoden tillåter bara att en viss sorts material används, och föreskriver att en del av detta material ska beaktas medan en annan del av materialet får eller bör beaktas. Inom ramen för denna metod hade vi även möjlighet att ge förslag på hur den framtida utformningen av LVU bör se ut. Vi kunde dra slutsatsen att 2 § LVU ger visst utrymme för omhändertagande av barn som lever i en hederskontext. Vi fann dock att fysiskt våld ofta är den avgörande faktorn i dessa mål. Vi kunde konstatera att hedersrelaterat våld och förtryck i form av hot och kränkningar kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU. Vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck som enbart består av kontroll, begränsningar i friheten och exkludering från sociala aktiviteter fann vi att domstolarna i dagsläget inte har möjlighet att besluta om vård enligt 2 § LVU. Enligt oss är den huvudsakliga anledningen till detta att det måste föreligga en ”påtaglig risk” för att barnets hälsa eller utveckling skadas för att omhändertagande enligt 2 § LVU ska kunna ske. För att risken ska betraktas som påtaglig måste det föreligga konkreta omständigheter som visar att en risk föreligger. Sådana konkreta omständigheter är ofta svårt att påvisa i de fall barnet far illa av den kontroll han eller hon lever under. LVU skrevs under en tid då kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck inte var lika bred som den är idag. För att kunna skydda barn som far illa av den kontroll och de begräns-ningar de lever under i en hederskontext menar vi att LVU måste förändras, framförallt genom slopande av kravet på konkreta omständigheter. / Violence and oppression in the name of honour is an international phenomenon that, mainly due to the killings of Pela and Fadime, the Swedish society has been made increasingly aware of in recent years. Honour based violence is in its nature collectivistic, and has its foundation in the percepted connection between women's sexuality and men’s honour. It can manifest itself in many ways, but usually in the way that men feel the need to control the behaviour of their female family members. Girls not being allowed to choose what to wear, who to socialize with, who to marry, or what education to pursue are some examples. It is not unusual that the boys in strong patriarchal families are forced to exercise control over their own sisters against their will. Consequently, both girls and boys can be regarded as victims of honour based violence and oppression. The primary aim of this essay was to determine whether or not honor based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § of the child protection legislation, or LVU, in Sweden. The secondary aim was to examine an eventual need for new legislation. In order to determine lex lata we used a legal method, which implies studying and interpreting judicial rules and legislation in specific cases. This method only allows certain material to be used, while dictating which material that must be considered and which material that should or may be considered. This method also allows us to give suggestions on how future legalization should be formed. Our conclusion was that honour based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § LVU. We found, however, that the deciding factor in these cases often is physical abuse. Threats and harassment aimed from a parent towards a child may, from what we have gathered, constitute grounds for compulsory care. Regarding honour based violence and oppression that consist of excessive control, restriction of freedom and exclusion from social activities, our conclusion is that it is not possible for the court to decide that the child should be under compulsory care. The main reason for this, according to us, is that the legislation clearly states that there has to be a palpable risk that the child's health or development will be damaged. Furthermore, for a risk to be considered palpable it must be based on concrete circumstances, something that the control based part of honour based violence and oppression rarely consists of. The LVU was written in a time when our knowledge of honour based violence and oppression was scarce. It is our opinion that, in order to counteract the problem with honour based violence and oppression, we need to adjust the current legislation and make it possible for the courts to make an overall assessment in LVU-cases, removing the requirement of concrete circumstances.

Inledning Denna studie handlar om hedersrelaterat våld och förtryck i relation till förskolan och dessarbete som vilar på en demokratisk värdegrund. Anledningen till att denna fråga är viktig att uppmärksamma är att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och det är väsentligt förförskolan att arbeta för att förebygga normsystem och handlingar som ställer sig i konfliktmed dessa. Tidigare har det forskats kring problemet i relation till skolan men det har påsenare år även uppmärksammats som ett aktuellt problem i förskolan. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskolans pedagoger arbetar för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck i så tidig ålder som möjligt. Metod Metoden som använts i denna studie är kvalitativ analys. Intervju med ljudinspelning som redskap har visat sig vara en framgångsrik metod för att få en djupare förståelse förpedagogers arbete i förskolans verksamhet i relation till hedersrelaterade dilemman. Resultat Resultatet visar att hedersrelaterad problematik trots sin komplexa omfattning ges uttryck åt iförskolan. Pedagoger som deltagit i studien har uttryckt att de till viss del fått kunskap omproblemet men att det uppstått utmaningar i det förebyggande arbetet. En omfattande del avresultatet visar att pedagogerna arbetar med integrationsfrågor och lägger stor vikt på samverkan med föräldrar för att motverka och förebygga att hedersrelaterat våld sker hos barnen i tidig ålder.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HDV) kan uppstå när en familj eller släkt känner behov av att bevara eller återupprätta familjens heder. HDV syftar till att familjemedlemmar lever enligt en viss norm som riktas mot att bevara släktens heder. Rädslan och barnens pliktkänsla att skydda familjen kan göra det svårt att erbjuda hjälp. Skolsköterskor är en av flera professioner som har möjlighet att prata med barn som misstänks bli utsatta för HDV. Det behövs mer kunskap kring skolsköterskors arbete och upplevelse kring barn som utsätts för HDV. Syftet med uppsatsen är att beskriva skolsköterskors upplevelser och arbete med HDV bland barn i grundskolan. Studien har en deskriptiv design. Datamaterial samlades in med enkäter som analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet redovisar skolsköterskornas arbete med HDV och presenteras i fyra rubriker: demografisk beskrivning, förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck, skolsköterskors erfarenhet av att identifiera barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och skolsköterskors förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visar att hedersrelaterat våld är vanligt förekommande i grundskolan. Drygt 2/3 av skolsköterskorna har misstänkt att barn på deras skola blivit utsatt för HDV de senaste 4 åren. Skola och elevhälsa kan och måste uppmärksamma och förebygga HDV genom anmälningsplikt, hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Studien visar på behovet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för skolsköterskor kring det förebyggande arbetet mot HDV.

No description available.

Diskussionen kring hedersproblematiken kom inte igång förrän den fanns mitt bland oss, och tre hedersmord har kommit att utmärka starten för det sociala arbetet i Sverige med hederskulturer. Det är ett internationellt fenomen, men även nationellt definieras det så pass olika att det finns svårigheter i utformandet av konkreta handlingsstrategier. Det innebär också svårigheter med att mäta dess omfattning. Alla dessa faktorer skapar en osäkerhet i det sociala arbetet vilket enligt undersökningar medför en rädsla för felhantering. Hederskulturen är ett komplext fenomen och media är en stark informationsplattform. Det är utifrån dessa parametrar som studiens syfte utformats, nämligen att studera och problematisera fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck utifrån två utvalda filmer: den verklighetsbaserade långfilmen ”Vad ska folk säga” och den fiktiva kortfilmen ”10 min av frihet”. Vi anses idag leva i en medierad verklighet, vilket innebär att vi får vår kunskap framförallt från media. Forskning visar att film kan användas som en maktteknologi som kan spegla verkligheten samtidigt som dess syfte kan vara att skapa opinion. Därför är det ett intressant material att använda i forskningssyfte. Med hjälp av filmanalys och Bacchis ”What’s the problem represented to be-approach” (WPR) har utvalda scener problematiserats och analyserats. I resultatet besvaras den första frågeställningen om hur hedersproblematiken framställs. Den andra frågeställningen besvaras i den avslutande diskussionen kring vilka bakomliggande förutsättningar som ligger till grund för problemframställningen. Studiens slutsatser pekar på en utsatthet men också hur olika fenomenet uppfattas utifrån olika ståndpunkter. Det finns många omständigheter kring hederskulturen men genomgående syns en inskränkning av de mänskliga rättigheterna. Samhällets normer och språkets konstruktion är bidragande faktorer till att hederskulturen upprätthålls men också att det konstrueras som ett problem. Denna studie visar enbart en tolkning av filmerna och problematiken, men kan på så sätt ge upphov till nya frågor och ytterligare forskning.

Twenty years has passed since Fadime Sahindal was shot to death by her own father in “a crime of honour”. This happened in Uppsala, Sweden and a lot of people was shocked of how it could happen here. Today ”crimes of honour” is still happening and the debate is ongoing as well in media as in politics. This study will look at ”crimes of honour” and honour-related violence from a perspective in relation with religion and theories that involves purity and the collective, and how they appear in Sweden today. The purpose of this is to widen the view of honour-related violence and open for new understandings of it. Through a qualitative content analysis of published stories of people involved in an honour-related context and compare them against religious theories.  Three questions are posed to guide the study: How is the meaning of religion described to honour-related violence in the selected stories? How does the relation between the described violence and Mary Douglas' theories of moral, sexuality and ritual purity appear? How does the relation between the described violence and René Girard's theories about the collective and the scapegoat appear? The study finds that the honour-culture and honour-related violence are strongly tied to the collective, the group culture is strong and can be governed by the common culture, religion, family ties or a combination of these. The importance of religion for honour-related violence differs slightly in the chosen stories, but religion is clearly included as a factor and the people who figure in it are to varying degrees religious and are in a context of honour. In relation to Douglas' theories of morality, sexuality and ritual impurity, a woman's sexuality and her innocence constitute a clear boundary whose transcendence must be controlled and punished. Even Girard's theories about that the collective's need to find a scapegoat who can free the group and restore order are embraced on the stories.   Keywords: (Honour-related violence, religion, purity and danger, the collective and the scapegoat)