The gender balance in Swedish preschool and elementary schoolteachers is highly uneven. Male preschool and elementary schoolteachers consist of only 4% and 25% respectively. The study’s motivation is found here. The aim is to get knowledge of the way male students at university who are studying to become preschool or elementary schoolteachers use and take benefit of existing male discourses and if they make opposition on these discourses. By the use of qualitative interviews, the material in this study is based on subjective views and experiences of male students doing gender in the context of a female-dominated space of study and anticipated future career. Within a broader social constructive approach, the empirical material is analyzed by the use of Connell’s theory on gender and hegemonic masculinity. Other theoretical concept that have been used in this study to display and analyze the way the students are doing gender are such as “male discourses” and “masculinity”. The result of this study suggest that male students are not giving up their use of male discourses, instead they are constructing a new role in relation to their future profession and existing discourses. They construct their profession roles in relation with their use of existing male discourses as well as opposition towards them, as well as the use of female discourses. The result of this study suggest that male students are in some cases using existing male discourses in relation to their profession, but that they are also using active resistance towards these discourses with the use of female discourses. These results go mostly in line with results presented by earlier studies in the field. The students are negotiating with the hegemonic masculinity in the way they are constructing their professional role as teachers and role models.

In this essay, Hanya Yanagihara’s main characters from the novel A Little Life (2015) are analyzed, with the basis of gender stereotypes and with the help of Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity. It argues that the characters in question challenge the typical gender roles in the way that they are lacking in comparison to Connell’s theory of hegemonic masculinity and are portrayed with feminine attributes. Yanagihara’s portrayal of masculinity creates a depth to the characters in questions and a more complex view of masculinity. / I denna uppsatsen analyseras Hanya Yanagiharas fyra huvudkaraktärer i boken Ett Litet Liv (2015) utifrån könsstereotyper samt med hjälp av Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Den argumenterar för att karaktärerna utmanar de typiska könsrollerna genom att de inte når upp till den hegemoniska maskuliniteten och visas med feminina attribut. Sättet Yanagihara visar upp maskulinitet skapar ett djup om karaktärerna och en mer komplex syn på maskulinitet.

Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. Utvecklingen går emellertid mot att pappor tar ut allt fler föräldrapenningdagar. Trenden i mäns uttag pekar samtidigt på en polarisering i användandet av försäkringen, mellan en relativt konstant grupp pappor som använder ingen eller mycket liten föräldrapenning och en växande grupp pappor som använder tämligen många föräldrapenningdagar. Tidigare analyser har visat att det finns ett samband mellan mäns uttag av föräldraledighet och individfaktorer som exempelvis pappans utbildningsnivå. Högre utbildning kopplas ofta till mer egalitära och progressiva attityder till könsroller och föräldraskap. Även den inbördes relationen mellan mammans och pappans individuella socioekonomiska status har visat sig vara av betydelse för pappans uttag av föräldraledighet. Studien ämnar belysa skillnader i föräldraledighetsuttag mellan grupper av män genom att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mäns uttag av föräldraledighet med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan pappans utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet. Tanken på att högre utbildningsnivå leder till mer egalitära attityder och därigenom till ett ökat uttag av föräldraledighet stämmer inte överens med resultatet i den här studien. När det gäller mammans och pappans resurser och individfaktorer i relation till varandra framträder inget entydigt samband. Resultatet tyder snarare på att skillnader i resurser mellan föräldrapar är av större betydelse för mäns uttag av föräldraledighet än skillnader i resurser inom föräldraparet.

In this interview study we have investigated how masculinity is created in young, heterosexual males, and how the relationship between their sexuality and identity is perceived. We have studied this in relation to the use of the social media Instagram. Through a thematic analysis we have found that (1) the informants view being emotional and considerate as more desirable attributes, and distance themselves from traditionally masculine attributes, which becomes the foundation for creating a new form of masculinity. (2) There’s a discrepancy between the attributes that informants find desirable and the practices that they take part in, as they aren’t able to completely avoid masculine norms. (3) The same awareness about the gender regime results in different approaches, as some informants take part in sexual content on social media in an effort to approve women’s sexuality, whereas some informants actively abstain from sexual content to not sexualise women. Both of these approaches result in sustaining the gender hierarchies, where the informants are positioned at the top. (4) The awareness about their privileges as heterosexual men becomes a form of masculinity creation in itself, as it gives them the ability to distance themselves from other men. (5) The informant has previously not reflected on the relation between sexuality and identity, as their identities are in accordance with social norms. Our conclusion is that issues concerning gender equality and upheaving the patriarchal system are not solved by focusing on individuals. While awareness of gender regimes might improve men's attitudes towards feminist ideology, it also becomes part of reinforcing the system of hegemonic masculinity, and thus consolidating the patriarchal system. The aim should rather be to focus on structural solutions, to reconstruct societal views on gender, which in the long run would benefit both men and women as equals.

<p>This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a “real man”? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy’s development to become a man. The results even indicated that the young men construct their masculinity by distancing themselves from what seems not to be masculine, for example male homosexuals.</p>

This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a “real man”? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy’s development to become a man. The results even indicated that the young men construct their masculinity by distancing themselves from what seems not to be masculine, for example male homosexuals.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om män Författare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena Norström Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Socionomprogrammet Socialt arbete 30-60 hp C-uppsats, 15 hp Vt 2012                                                     Sammanfattning Studien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen. De föreställningar som finns angående män som blir utsatta för våld i nära relationer är även något som kan påverka män, exempelvis genom att skamkänslor uppstår i samband med att männen ska söka professionell hjälp. Vi har även valt att titta på hur socialarbetarna arbetar och vad det är som primärt styr deras arbete. Nyckelord: genus, hegemonisk maskulinitet, offerrollen, socialt arbete, utsatta män och våld i nära relationer / You're not a real man - A qualitative study of how social workers working with men who are victims of violence in intimate relationship and how they deal with beliefs that exist in society about men Author: Camilla Andersson Bonnevier och Helena Norström Örebro University School of Law, Psychology and Social Work Social Work Program Social Work 30-60 points C-essay, 15 points Spring term 2012                                                                               Abstract This study is about violence against men in intimate relationships and the purpose of this essay is to examine how conceptions of men which exists in society affects social workers thoughts and behaviors in the meetings with men who are victims of domestic violence. A qualitative method was used and six interviews were conducted. The theoretical perspectives are gender, masculinity and the hegemonic perspective. The results demonstrate that the respondents are aware of the conceptions that exist in society. This is something that they must relate to in the meeting with exposed men. The conceptions about men, who become a victim of domestic violence in close relationships is also something that can affect men, for example shame can occur when men seek professional help. We have also chosen to look at how social workers work and what it is that primarily govern their work. Key words: gender, hegemonic masculinity, victimization, social work, abused men and intimate partner

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions: How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits? How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls? What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable? I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction. My results show that the three reading books produce male and female structures based on the fact that men and women, boys and girls are opposites and are kept apart by qualities, pursuits and interests. Notions of what is masculine and feminine are also reflected in the texts by constructions of hegemonic masculinity and emphasized femininity. Further constructions concerning gender in the reading books are that men and boys have more space than women and girls and also that the personalities of men and boys grow at the expense of women and girls.

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ́ talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed. An interview method called thematically open interview was used to identify themes regarding aspects of gender in the school counsellors ́ everyday work. The theoretical perspectives that were applied during analysis were Judith Butlers ́ theory on gender performativity and Mimi Shippers ́ theory on gender hegemony. A qualitative data analysis was conducted using hermeneutic principles for interpretation. The results show that the school counsellors gave femininity and masculinity three different meanings, that gender influenced varying aspects of the counsellors work including the interaction with teachers, pupils, parents and principal and that indications of gender hegemony could be found in the stories told by four of the school counsellors. Further some school counsellors experienced gender as an obstacle to a larger extent than others. / Syftet med denna studie var att belysa skolkuratorer i Stockholm stads vardagliga arbete ur ett genusperspektiv genom att studera hur skolkuratorer talar om maskulinitet och femininitet. Målet var att nå kunskap om hur delar av skolkuratorernas vardagliga arbete influeras av genus ur skolkuratorns perspektiv. För att genomföra studien användes kvalitativa metoder. Sex kuratorer intervjuades, fem kvinnor och en man. En Intervjumetod kallad tematiskt öppen intervju användes för att identifiera teman beträffande olika aspekter av genus i skolkuratorernas vardagliga arbete. Under analysen tillämpades Judith Butlers ́ teori om genusperformativitet och Mimi Schippers ́ teori om könshegemoni. En kvalitativ dataanalys genomfördes med hjälp av hermeneutiska tolkningsprinciper. Studiens resultat visar att skolkuratorerna gav femininitet och maskulinitet tre skilda betydelser, att genus influerade olika aspekter av skolkuratorernas arbete inklusive deras interaktion med elever, lärare, föräldrar och rektorer och att det är går att se tecken som tyder på förekomsten av könshegemoni i fyra kuratorers berättelser. Vidare upplevde vissa kuratorer i högre grad än andra kuratorer att genus utgjorde ett hinder i det vardagliga arbetet.