The image of Northern Sweden has long been subjected to stereotyping, and the stereo­typed image of the Northerner is widely spread in various media contexts within Sweden. Historically, Norrland has been regarded as a wide wilderness, and the Norr­landic literature in turn has typically been studied in terms of the pastoral genre, the romanti­cism of the wilderness, or from an eco-critical perspective. The study of masculin­ity within modern Norrlandic literature, however, is largely overlooked, de­spite the undeniable stereotyping of Norrlandic males within other forms of media. This the­sis aims to solve this anomaly by providing insights into the creation processes of masculinity in three contemporary Norrlandic novels. In the novels Smekmånader [Honeymoons, 2017] by Mikael Berglund, Solidärer [Solidarians, 2017] by Anna Jörgensdotter, and Silvervägen [The Silver Road, 2018] by Stina Jackson, the construct of Norrlandic masculinity is examined through close-reading. The questions of how Norrlandic masculinity is constructed is examined through a theoretical framework combining the hegemonic masculinity of R. W. Connell, the gender performativity and queer studies of Judith Butler, the frontstage and backstage perspective of Erving Goffman, and the creation of emotions of Sara Ahmed, in the reading of three contemporary novels following male protagonists—each seeing their identity challenged while on a journey far away from home. Viktor of Honeymoons is constructed as a brave cry-baby or a highly sensitive person whose self is disintegrated in the absence of his wife Maija. He is furthermore constructed as a person offering emotional comfort, despite being deeply void of such comfort himself. Ingemar of Solidarians is constructed as a mummy’s boy or a dreamer who ends up as a martyr, who always requires the presence of a woman—his mother Eivor, Klara whom he is wooing, or Conxa whom he meets in the war in Spain—in order to advance from a mere lust to an actual event of action. His emotions are slightly supressed. Lelle of The Silver Road is constructed as an emotionally blunted vigilant or a nervous wreck, who readily succumbs to aggression and violence towards other men, in his lack of emotional cathexis to a physical person. He is struggling with his perceived failure in his role as a father, and is furthermore driven to action by his need of reconciling with his past. Nonetheless, none of the male protagonists exhibits a lasting hegemonic masculinity. The study concludes that the analysed novels contribute to a new form of Norrlandic literature which challenges the traditional and stereotypical ideas of rural masculinity.

This thesis examines the reproduction of gender norms and the resistance against them in the Swedish reality TV show Paradise Hotel, using Raewyn Connell's theories Hegemonic Masculinity and Gender Hierarchy together with the method multimodal critical discourse analysis. Previous research has shown a reproduction of traditional gender norms in Reality-TV, along with the presence of a power imbalance between the contestants and the production itself, where the production holds the power. Despite discourses of feminist character taking a greater place in western society after the #MeToo movement, Paradise Hotel is yet today a subject of discussion in Swedish media, accused of presenting a sexist discourse. Discourses of hegemonic gender norms and resistance against them has been the subject of study in eight episodes from season 11 of Paradise Hotel. Through the usage of a theoretical framework focusing on gender, culture making and representation, the results show that typical gender norms can be spotted through the contestants' practices of stereotypical traits connected to the traditional ideas of masculinity and femininity. The study also shows resistance against these norms, primarily by the female contestants and through their practice of typical masculine traits. The maintenance of the stereotypical gender norms is dominant by the production amplifying the contestant’s actions of resistance as comedy through special effects, reducing women to sexual objects intended for male pleasure and reinforcing the image of the man as the omnipotent gender role.

Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig. / Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.

The aim of this study was to understand how masculinities are constructed in criminal contexts, and how men handle the changes in their identity during the exit process, to show how the Swedish Prison and Probation Service and other actors in social work can support men during their exit from criminal behavior. The study uses narrative analysis as a method, specifically the category-content method. Empirically the study is based on six autobiographies by six different authors who all identify as either criminals or ex-criminals. The results show that the authors’ masculinities are primarily constructed through the act of acquiring and exhibiting material and social resources, as well as displaying courage, capacity for violence, and recklessness, while simultaneously hiding emotions which they regard as weaknesses. The men handle their changing identities due to exit processes by receiving support from friends and family, and by not leaving the criminal context entirely. One identified strategy some of the authors use in order to manage identity conflicts that we have identified is the use of their life story, and knowledge regarding crime, as a means to change young potential offenders’ life trajectories.

This study aims to investigate how young men experience the norms of masculinity in societywith a special focus on mental illness. Previous research in the field clarifies that there aremasculinity norms in society that men are expected to relate to. Consequences that can occurfrom masculinity norms are a stigmatization of men's mental illness, which can lead to menrefraining from seeking care. Research also shows that men who do not seek care for theirmental illness can develop self-harming behavior. This is a qualitative study with a resultbased on six semi-structured interviews with young men aged 18 to 25. The empiricalmaterial from the qualitative interviews has been analyzed on the basis of a theoreticalframework containing social constructivist perspectives on masculinity, hegemonicmasculinity and homosociality. The results show that young men experience that masculinitynorms affect the jargon between men and that the norms also affect how young men perceivethe difference between what is manly and unmanly. Young men also experience that there areexpectations regarding how they should behave.The results of the study also show that youngmen experience that men and women feel equally bad, but due to the stigma that men have todeal with, they refrain from seeking care for their mental illness. Finally, when men feel thatthey do not live up to the norms of masculinity, it leads to a feeling of exclusion. When theyinstead try to live up to the norms, they become someone they do not identify as. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga män resonerar om rådandemaskulinitetsnormer i samhället med särskild fokus på psykisk ohälsa. Tidigare forskninginom ämnesområdet tydliggör att det existerar maskulinitetsnormer i samhället som mänförväntas förhålla sig till. Konsekvenser som kan förekomma av maskulinitetsnormer är enstigmatisering av mäns psykisk ohälsa, vilket kan leda till att män avstår från att söka vård.Forskning synliggör även att män som inte söker vård för sin psykiska ohälsa kan utveckla ettsjälvskadebeteende. Detta är en kvalitativ studie med ett resultat som är baserat på sexstycken semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 18 till 25. Det empiriskamaterialet från de kvalitativa intervjuerna har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverkbestående av socialkonstruktivistiska perspektiv på maskulinitet, hegemoniska maskulinitetsamt homosocialitet. Resultatet visar att unga män upplever att maskulinitetsnormer påverkarjargongen män emellan och att normerna även påverkar hur unga män uppfattar skillnadenmellan vad som är manligt och “omanligt”. Unga män upplever även att det förekommerförväntningar gällande hur de ska bete sig. Studiens resultat synliggör även att unga mänupplever att män och kvinnor mår lika dåligt men på grund av den stigmatisering som mänfår bemöta, avstår de från att söka vård för sin psykiska ohälsa. Avslutningsvis när mänkänner att de inte lever upp till maskulinitetsnormerna leder det till en känsla av utanförskap.När de istället försöker leva upp till normerna, blir de någon som de själva inte identifierarsig som.

Idrottsundervisningen har under en lång tid arbetat med att komma tillrätta med en undervisning som marginaliserar flickor. Att skolan i stort och Idrottsundervisningen specifikt producerar och reproducerar stereotypiska könsroller är ett problem, inte minst för att läroplanen tydligt slår fast att skolan har till uppgift att motverka just det. Denna litteraturstudie har som syfte att bidra med kunskap om varför idrottsundervisningen fortfarande kämpar med att uppnå en jämlik undervisning för flickor och pojkar. Ambition är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa kan arbeta för att uppnå en jämställd undervisning. Följande frågeställning kommer vägleda studien. (1): - Hur är och har idrottsundervisningen varit ojämlik för flickor? (2): - Hur föreslår forskningen att arbetet med jämställdhet i idrottsundervisningen ska förbättras? - För att besvara frågeställningen användes ett urval av20 st artiklar. Artiklarna som samtliga var peer-reviewed berörde flickors förutsättningar inom ämnet idrott. Urvalet gjordes genom en artikelsökning och uppföljning av referenser. Resultatet visar på att idrotten i skolan inte är jämställd. Pedagogiken, innehållet och förväntningarna har utgångspunkten i det maskulina. Det finns en medvetenhet att undervisningen inte är jämställd även hos lärare men det brister i kunskap och insikt hur detta ska bemötas. Studiens visar på att lärare behöver utbildning och utrymme för reflektion. För att uppnå en förändring behöver flickorna inkluderas på ett strukturerat sätt som samtidigt intar ett kritiskt perspektiv.

This thesis studies how the incel culture is portrayed in the Swedish news media and which explanatory models that are depicted for the phenomenon’s emergence. The thesis is based on a thematic medial analysis and is guided by a social constructivist approach. Based on 78 news reports from six different news media sources, six themes have been distinguished and also analysed through the concept of hegemonic masculinity. The findings show that Swedish news media produce a description of incels as being mentally and socially challenged. Incels are further constructed to possess hatred; against themselves, women and society. The self-hatred among incels is constructed to have connections to a strong fixation on appearance which is characterized by an ideal of being white. Finally, the portrayal of a minority of incels as terrorists is constructed throughout the news media coverage, but the majority of incels are rather portrayed as opposed to such acts. It has been possible to expound different portrayed explanations to the rise of the incel phenomenon, such as societal changes; an altered male role and a societal alienation. Two other explanations are also constructed which are based on male appearance and subject positioning. / Denna studie utforskar hur incelkulturen porträtteras i svensk nyhetsmedia samt vilka skildrade förklaringsmodeller till fenomenet. Studien är baserad på en tematisk mediaanalys och har vägletts av en socialkonstruktivistisk ansats. Utifrån 78 nyhetsrapporteringar från sammantaget sex olika nyhetsmediala källor, har sex tematiseringar utarbetats och även analyserats genom konceptet om hegemonisk maskulinitet. Resultatet påvisar att det i svensk nyhetsmedia förekommer en konstruktion av incels som psykiskt och socialt utmanade. Incels konstrueras vidare besitta ett hat; mot självet, kvinnor och samhället. Självhatet bland incels skildras ha kopplingar till en stark utseendefixering som i sig är präglad av ett vithetsideal. Slutligen återses porträtteringen av en minoritet av incels som terrorister, där majoriteten av incels snarare skildras motsätta sig sådana dåd. Det går vidare att uttolka olika skildrade förklaringar till incelfenomenets uppkomst där samhälleliga förändringar; en förändrad mansroll och ett samhälleligt utanförskap i media framkommer ligga till grund för fenomenet. Det konstrueras även två andra förklaringar som grundas i manligt utseende samt subjektpositionering.

Suicid är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem (Suicide Zero, u.å) och cirka 1 200 personer väljer varje år att avsluta sina egna liv (Folkhälsomyndigheten, 2022). Män är enligt statistiken avsevärt överrepresenterade och står för nästan 70% av dödsfallen (Socialstyrelsen, 2010). För att få ner statistiken för suicid införde regeringen år 2008 en nollvision med hopp om att minska fallen väsentligt (Vimefall et al., 2022). Det finns ett flertal exempel på forskning som belyser hur olika maskulinitetsnormer kan bidra till mäns utsatthet i samhället och på så sätt hämma jämställdhetsarbetet. Utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) visar att ett jämställdhetsarbete inte enbart förbättrar situationen för kvinnor utan även för män (SOU 2014:6, s. 53; 56). Sammantaget väcker detta frågor kring varför statistiken av dödsfall på grund av suicid inte har minskat sedan regeringen tog beslutet om målet för en nollvision 2008. Studien syftar till att beskriva och identifiera vilka kopplingar som görs till män och maskulinitet i regeringens policyutformning av suicidprevention samt hur implementeringen av policyn sett ut på nationell nivå.Frågeställningarna som kommer att undersökas är: (1) Var ligger policyns fokusområde? (2) Hur har följande aktörer, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner, implementerat policyn i sitt arbete? Det empiriska materialet består av regeringens proposition “En förnyad folkhälsopolitik” (Prop. 2007/08:110) tillsammans med dokument från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och för att tolka materialet har vi till analysen valt att utgå från Bacchis (2009) analysmetod “What’s the problem represented to be?”. Resultatet visade på att åtgärder har gjorts men att statistiken ändå är densamma för suicid. Slutsatsen är att suicidpreventionen missar vissa grundläggande faktorer som skapar en missvisande problembild vid implementering av policy och att det även ligger ett missriktat fokus hos övriga aktörer.

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans. / The purpose of this study was to examine how the fathers experienced that they were treated when in contact with social authorities regarding the custody of their children and how norms, perceptions and expectations can be understood related to fatherhood. This study used the theories intersectional perspective and hegemonic masculinity. In this study I used two autobiographies about fathers in child custody disputes. The result was analyzed using a thematic analysis and associated themes. From the books I chose two themes. These were: Notions of the father role and Powerlessness in parenting and in meetings with social authorities. The results show that social authorities make judgements about who is the best suited parent based on norms, perceptions and expectations depending on gender. The fathers experienced that they were sidelined in their role as fathers and that their opinions were not given any importance. Social authorities in these cases make judgements based on gender,disregard the fathers and does not attach enough importance to their views in these matters.

Den här uppsatsen är en fenomenologisk studie av sexism inom fallskärmshoppning. Från ett genusvetenskapligt perspektiv är det viktigt att belysa genusnormer i olika institutioner i samhället. Tidigare forskning visar att det saknas en mer djupgående analys av kvinnors upplevelser av fenomenet sexism inom sporten fallskärmshoppning. Undersökning ämnar därför att synliggöra hur kvinnliga licensierade fallskärmshoppare upplever kulturen inom sporten samt vilka strategier de använder sig av. Jag har utfört fem semi-strukturerade intervjuer med aktiva kvinnliga fallskärmshoppare för att kartlägga fenomenet. I analyserandet av materialet har två huvudteman identifierats, sexism på hopplatsen samt strategier. De teorier som har använts är hegemonisk maskulinitet och ambivalent sexism teori. Studien visar att fallskärmshoppningskulturen genomsyras av en hegemonisk maskulinitet vilket exemplifierar maktförhållanden mellan män och kvinnor. Fallskärmshoppning är ett litet mansdominerat sammanhang med starka maskulinitetsnormer men kan även spegla andra institutioner. / This thesis is a phenomenological study of sexism in skydiving. From a gender studies perspective it is important to shed light on gender norms in various institutions in society. Previous research shows that there is a lack of a more in-depth analysis of women's experiences of the phenomenon of sexism in the sport of skydiving. The survey therefore aims to emphasize how female licensed skydivers experience the culture in the sport and what strategies they employ. I have conducted five semi-structured interviews with active female skydivers to underline the phenomenon. In the analysis of the material, two main themes have been identified, sexism at the dropzone and strategies. The theories that have been used are hegemonic masculinity and ambivalent sexism theory. The study shows that the skydiving culture is permeated by a hegemonic masculinity, which exemplifies power relations between men and women. Skydiving is a small male-dominated context with strong masculinity norms but can also reflect other institutions. / <p>2022-06-02</p>