I denna studie undersöktes unga mäns möjligheter och begränsningar att samtala med varandra om teman som partnerrelationer, känslor och jämställdhet och hur deras samtal med andra unga män kan bidra till att underlätta eller försvåra hanterandet av motgångar och utmaningar. Forskning visar att unga mäns positioner i samhället hotas av kvinnors ökade möjligheter vilket leder till motstånd som könsdiskriminering och förstärkning av traditionella mansroller. Den traditionella mansrollen kan dock vara skadlig för samhället, den är ohälsosam och drabbar män och deras omgivning. Studien bygger på kvalitativa fokusgruppsintervjuer med unga män på gymnasiet. Deltagarna var mellan 18 och år 23 med blandad programinriktning och blandad etnisk härkomst. Intervjuerna upptogs via diktafon och tematisk analys genomfördes på transkriberad empiri. Resultatet visade att unga män inte visar känslor och döljer dessa för omgivningen. I de unga männens reflektioner framkom hur de håller känslor inom sig, till den punkt då det är nödvändigt att berätta. Då anförtror de sig helst till en nära vän. De unga männen var negativt inställda till jämställdhet vilket skapade motstånd till jämställdhetsdiskursen. Det rådde en osäkerhet hos de unga männen angående deras position i samhället eftersom de hade en uppfattning om att unga män inte kunde vara sig själva eller uttrycka sina åsikter på grund av olika krav de ställdes inför. De unga männens möjligheter/begränsningar till motståndskrafter i framtiden är beroende av normerande diskurser som samhället producerar. Antingen förstärks en traditionell, eller så accepteras en mer jämställd mansroll. Unga män behövs och har en plats inom jämställdhetsarbetet.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka förekomsten av en hegemonisk maskulinitet i manliga polisaspiranters beskrivningar av en inledande interaktion med polisens yrkeskultur, yrkesroll och rollförväntningar. Detta för att belysa hur polisrollen är baserad på traditionella föreställningar av maskulinitet samt för att eventuellt kunna identifiera möjliga förbättringsområden för den svenska polisen i dess arbete för inklusion och mångfald. Detta genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga polisaspiranter under deras femte termin på polishögskolan. Tidigare forskning har i dessa avseenden beskrivit förekomsten av maskulinitet inom polisen som problematiskt, där poliser som inte går i linje med maskulina ideal särbehandlas, eller utesluts. Resultaten påvisade att yrkeskulturen reproducerades genom att polisaspiranterna var angelägna om att låta deras yrkesroll formas enligt äldre yrkesnormativa definitioner av polisen. Vidare identifierades en polisiär jargong som syftade till att bilda en homosocialitet inom kåren på basis av informella strategier av insocialisering. Ytterligare resultat pekade på att det förekommer hierarkiseringen av maskulina attribut inom yrkesrollen, där en hegemonisk polisroll definierades enligt egenskaper av självsäkerhet, medvetenhet och fysisk förmåga. Enligt våra resultat ter sig således maskulinitet som en förutsättning för att lyckas som polis, där det bland annat redovisades för hur maskuliniteten underbygger den auktoritet som polisen besitter

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).

Syftet med min studie är att undersöka hur Filip och Fredriks relation uppfattas av lyssnare. För att undersöka detta mer ingående studeras också vad det är i avsnittet som gör att de uppfattas på det viset. Metoderna jag använder mig av i min studie är fokusgruppsintervjuer och samtalsanalys. Det teoretiska skelettet i mitt examensarbete är genusperspektiv med inriktning på Connells maskulinitetsteori, samt Stuart Halls receptionsteori med fokus på encoding/decoding modellen. Resultatet i studien tyder på att samtliga deltagare av fokusgrupperna menade att deras relation uppfattades som en typisk bromance, en djup vänskap mellan två män. Fokusgrupperna menade också att de bland annat hade ett högt samtalstempo och att de inte hade en lika bred referenshantering till kvinnor som de hade till män. Analysen av poddavsnittet tyder på att en av anledningarna till varför Filip och Fredrik uppfattas så är då de lyfte 38 personer, varav sju av dem fick en mer ingående förklaring. De resterande 31 personerna fanns det en antydan om att vi som lyssnare skulle känna till. Av de 38 personerna var 5 av dem kvinnor, där tre av dem blev förklarade utifrån deras närmsta manliga anhöriga. Examensarbetets titel är ett citat från en av fokusgruppsdeltagarna som diskuterar frågan om hur de uppfattar relationen mellan Filip och Fredrik. / The purpose of my study is to investigate how Filip and Fredrik's relationship is perceived by listeners. To investigate this more thoroughly I also study what it is in the episode that makes them perceived in that way. The methods I use in my study are focus group interviews and call analysis. The theoretical skeleton in my study is gender perspective, focusing on Connell's masculinity theory, as well as Stuart Hall's reception theory focusing on the encoding/decoding model. The result of the study indicates that all participants in the focus groups believed that their relationship was perceived as a typical bromance. The focus groups also meant that they had a high speed in their conversation and that they did not have as wide reference management to women as they had for men. The analysis of the episode indicates that one of the reasons why Filip and Fredrik are perceived in that way is that they raised 38 persons, of whom seven were given a more detailed explanation. The remaining 31 persons had preconceived idea that we as listeners would already know about. Of the 38 persons, where five of them women, three of whom were explained by their closest male relatives.The title of this exam is a quote from one of the focus group participants, when I asked the question of how they perceived the relationship between Filip and Fredrik.

Alla personer som utsätts för brott har rätt till stöd och hjälp efter sin viktimisering. Dock verkar samhällets utpräglade könsroller kunna påverka mäns vilja och benägenhet att söka och acceptera den hjälp som erbjuds av Brottsofferjouren. Syftet med föreliggande studie är att förstå hur stödpersoner på Brottsofferjouren uppfattar och bemöter manliga brottsoffer. Studien antar en kvalitativ ansats och utgår från fem intervjuer med stödpersoner från Brottsofferjourens olika lokala verksamheter i Sverige. Under intervjuerna ställdes frågor om hur stödpersonerna definierar ett brottsoffer, hur deras bemötande ser ut och om detta bemötande skiljer sig åt beroende på om den stödsökande är man eller kvinna. Den tematiska analysen av datamaterialet visade att stödpersonerna har ambitionen att bemöta alla brottsoffer lika, oavsett könstillhörighet. Stödpersonerna upplevde dock att färre män än kvinnor aktivt söker stöd efter att ha blivit utsatta för ett brott. Män upplevdes även överlag ha svårare att öppna upp sig och uttrycka känslor vid kontakt med Brottsofferjouren. Studiens slutsats är att män som utsätts för brott är mer komplexa i sitt offerskap än kvinnor. Med anledning av detta kan det finnas ett värde i att bemöta manliga brottsoffer annorlunda och utveckla det nuvarande stödet för att bättre tillgodose mäns könsspecifika behov

Denna studie ämnade undersöka hur manliga spelare relaterade till manliga karaktärer med icke-normativa könsuttryck. I tidigare litteratur framgår det att manlig karaktärsdesign är ett outforskat område, men de studier som har gjorts menar att manliga karaktärer ofta upprätthåller de hegemoniska normerna kring manligt utseende och beteende. Senare studier visar på att detta kan vara en nedåtgående trend. Genom en enkät fick respondenter svara på frågor kring sitt tyckande om olika manliga karaktärer. Detta analyserades senare i relation till de hegemoniska normerna. Resultaten pekar på att manliga karaktärer inte nödvändigtvis måste följa könsnormerna i form av stereotypiskt maskulint utseende men att de behöver vara relativt normtillhörande i andra sammanhang och visuellt intressanta för att skapa ett intresse för spelare. Rapporten diskuterar dessa resultat och vad de kan innebära för framtida forskning kring manlig karaktärsdesign.

“May I reach a place where I can never see the mountain of defilement” The aim of this study is to investigate how different aspects of gender are actualized in Euripides’ play The Bacchae (405 BC). Specifically, it examines how hegemonic masculinity and gender systems are constructed. Furthermore, the purpose is to create an understanding of how it can be used in relation to the Swedish school subject in order to address various value-related questions. To achieve this aim, the study utilizes close reading as a method. The results show that the play addresses different matters of gender, in which various aspects of masculinity (hegemonic, subordinate, marginalized, and complacent) are both created and challenged. The gender system can be interpreted in different ways, but shows signs of both female subordination and female liberation - influenced by norms, behaviors, and the male hierarchy. Additionally, this creates tensions that contradict the values specified in the Swedish curriculum. In summary, the study shows that The Bacchae is filled with didactic potential regarding these matters - creating room for the development of morality, equal and democratic values, and critical thinking.

This dissertation deals with 199 gender related proverbs that were collected in northern Sweden and were used in an agrarian environment, approximately between the beginning of the 19th century and the beginning of the 20th. The conceptions of gender which these proverbs convey also belong to the same time range and place. The aim of this dissertation is to find out which conceptions of gender that is conveyed by proverbs in an older agrarian environment in northern Sweden. In order to achieve this aim the following question is examined: What conceptions are found in the proverb material of the cultural category woman, the cultural category man and of the relationship between these categories? As a base for an interpretation of the proverbs, which are written in various Swedish dialects, a linguistic analysis is carried out. The interpretation is then formed through a concept that was developed by Kirshenblatt-Gimblett (1982); namely, base meaning. This concept relates to the shared meaning of a proverb by a group of people. The proverbs that include metaphors and similes are analyzed with a method that is developed from the cognitive linguistic theory of blending (Fauconnier & Turner 1996, 1998). The proverb material is sorted in three analytical categories, and presented in separate chapters: Chapter four, The Marriage Market (Äktenskapsmarknaden), chapter five: The Household (Hushållet) and chapter six, Sexuality (Sexualiteten). These categories are in turn divided into sub categories. One example of a salient conceptions of gender that is found in the category The Marriage Market is that the man chooses a woman, not the other way around. One example of a central conception in the category The Household is that the man earns money and supply other resources and the woman takes care of these resources. The significance of the conceptions of male and female sexuality is that they convey the difficulty in controlling a virulent male sexuality. The gender conceptions are analysed as part of a system of gender hegemony and a cultural model of the successful household is suggested based on the proverb material.

Studiens ambition har varit att undersöka hur universitetskuratorer och frivårdsinspektörer arbetar med unga vuxna män avseende rådande samhälleliga maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till unga vuxna mäns (18–25 år) psykiska ohälsa samt undersöka det professionella kunskapsläget gällande detsamma. I studien har sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra frivårdsinspektörer och tre universitetskuratorer. Empirin har analyserats tematiskt där yrkesgrupperna har analyserats separat, men även tillsammans för att tydliggöra eventuella likheter och skillnader. Resultaten i studien ger indikationer på att de frivårdsinspektörer som intervjuats arbetar med delar av begreppet maskulinitetsnormer i större utsträckning än universitetskuratorerna. Gemensamt framkom även indikationer på att utökad forskning och kunskap om unga vuxna män, maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till psykisk ohälsa, potentiellt skulle kunna bidra positivt inom det operativa, professionella sociala arbetsfältet för de yrkesprofessionella som arbetar med unga vuxna män. / <p>2019-01-17</p>

The aim of this study was to examine how authors on Instagram describe masculinity norms. We aimed to further analyse how the authors illustrate the consequences of masculinity norms in relation to social problems. The study is based on 25 posts from authors on Instagram which were analysed by a content analysis method. The theoretical framework in this study consists of Connells (1995, 2008) theory of masculinity. A conception of socialization is also included (Connell 1995, 2009). The results indicated that masculinity norms have a negative impact on men by how they are expected to be, what they are expected to feel, what is allowed for them to talk about, how they should act and what sexual desires they should have. Furthermore, the study showed how masculinity norms lead up to social problems such as reluctance to seek help and using violence against others. The main conclusion of this study was that social problems often are based on the fact that men, due to present masculinity norms, are in need of proving, defending or maintaining their masculinities in different contexts. The man himself along with everyone around him are the one who pays for the consequences of masculinity norms. / Syftet med denna studie var att undersöka hur författare på Instagram beskriver maskulinitetsnormer. Syftet var även att undersöka hur författare belyser konsekvenser av maskulinitetsnormer i relation till sociala problem. Studiens empiri byggdes på 25 inlägg från medlemmar på Instagram som analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram utgjordes av Connells (1995, 2008, 2009) maskulinitetsteori. Referensramen utgjordes även av begreppet socialisation (Connell 1995, 2009). Resultatet visade att maskulinitetsnormer har en negativ inverkan på hur män förväntas vara och vad de förväntas känna, vad som är tillåtet att tala om, hur de ska bete sig och vilka sexuella begär de ska ha. Studiens resultat visade även att maskulinitetsnormer leder till sociala problem såsom en motvilja att söka hjälp och ett våldsutövande gentemot andra. Studiens huvudsakliga slutsats blev att sociala problem många gånger grundar sig i att män på grund av rådande maskulinitetsnormer, i olika sammanhang behöver bevisa, försvara eller upprätthålla sina maskuliniteter. De som får betala priset för negativa konsekvenser av maskulinitetsnormer är mannen själv likt alla andra han har runt omkring.