Denna uppsats kommer undersöka närmare på hur hembygdsrörelsen etablerades i Norrbotten och hur hembygdsföreningarna i Norrbotten utvecklats från sent 1800-tal till 2022. Uppsatsen kommer även behandla människorna bakom rörelsen och Norrbottens hembygdsföreningars fokus och mål. Utöver detta är några av de centrala frågorna som lyfts fokuserade på om geografin har någon påverkan på hembygdsföreningarna i Norrbotten, det vill säga har en stads geografiska position någon påverkan på föreningens storlek eller hur det förvaltas? Denna uppsats kommer titta närmare på två hembygdsföreningar i Norrbotten, valet av dessa är dels deras tidiga start, dels deras differens i deras geografiska beläggning. Alla undersökningar som genomförs för denna uppsats kommer utgå från historiebruk som teori och som metod används muntlig historia, källkritisk granskning och arkivstudier. Resultatet av undersökningen är att hembygdsrörelsen hade en relativt tidig start i Norrbotten och bedrivs av eldsjälar och merparten pensionärer samt att geografin hade en stor påverkan på hembygdsföreningarna.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera det före detta skolämnet hembygdsundervisning med arbetsövningar. För att kunna besvara mitt syfte och min frågeställning har jag använt mig av innehållsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lärarhandledningsböcker i ämnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolåren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har också studerat de relevanta läroplanerna och det är Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har läst igenom Svensk Läraretidning och Folkskolan Svensk Lärartidning mellan åren 1920-1963. Jag har gått igenom mötesprotokoll från det fjortonde svenska allmänna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910. Till sist har jag gått igenom riksdagsmaterial i form av kammardebatter, utredningar, motioner och propositioner. Utifrån det studerade materialet framgår det att hembygdsundervisning tillkom som ämne i den svenska skolan på grund av nationalistiska baktankar och införandet av en ny pedagogik. Man ville skapa en fosterlandskärlek hos den svenska befolkningen och då blev skolan ett medel i det hela. Den teoretiska undervisningen var hårt kritiserad och därför ville man införa aktivitetspedagogik i skolan influerad av John Deweys tankar. Hembygdsundervisning användes som ett fostransmedel för att skapa goda medborgare. Från att undervisningen från början varit inriktad på hembygden och traditioner blev det med tiden en ökad fokus på omvärlden, moderniteter och internationell förståelse. Undervisningens innehåll har påverkats av rådande samhällsförändringar och bland annat tekniskt inslag, välfärdssamhällets utbyggnad och genusfrågor är exempel på sådant som påverkat innehållet. Arbetssättet var från början inriktat på praktiska inslag, aktivitetspedagogik och att eleven skulle stå i centrum. Detta är något som förändras och hembygdsundervisningen utvecklas med tiden mot att bli ett mer teoretiskt ämne. Det rådde en stor ambivalens bland lärarkåren angående ämnet, ambivalensen gällde ämnets arbetssätt och innehåll. En del hyllade ämnet medan andra tyckte att det var för krävande och jobbigt.

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hurämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämnesamt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning ochlitteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och inärmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat påmetod och material.Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökningatt undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- ochmellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-,idé- och tidsbrist. En del av mitt arbete har därför handlat om att färdigställa den bifogadeidékatalogen Kävlinge i skolan, en användarvänlig tipssamling lämplig att använda inför ochunder ett eventuellt arbete om och i Kävlinge.

Vad innebär en längtan hem när hemmet inte längre ser ut som det gjorde när det var ett hem? Även om jag ännu inte funnit svar på denna fråga har jag i denna essä berättat om längtan, förändringar och nostalgin som jag har utforskat genom min soloutställning Förut var det som vanligt. Jag har beskrivit hur min hemlängtan kretsar kring min hemstad Luleå och min strävan efter att förstå samt gestalta mina känslor av längtan till platser från min barndom. Genom konstverk, både mina egna och andras, som speglar det förgångna och det nutida, har jag utforskat den komplexa relationen mellan nostalgi och hemlängtan, där de geografiska och känslomässiga dimensionerna av hem vävs samman. Jag har beskrivit hur förändringar i min hembygds fysiska och sociala landskap påverkar min hemlängtan och kopplingen till barndomens minnen men också hur dessa förändringar påverkar landskapet och dess natur på ett bredare plan. Allt är i konstant förändring, allt förutom min hemlängtan som fortfarande kvarstår.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine how genealogists create identity through their own research, and how they live with their ancestors in the everyday life. The questions at issue are: How do genealogists deal with concepts like “native home district”, “heritage” and “family”. Does it exist a problem in creating identity and how genealogists regard other people with a different background, for instance immigrants. This thesis consists of three parts: in the first I present my aim, questions at issue, my method with qualitative interviews, and my theoretical frame from sociology and anthropology. The second part consists of the results given from my interviews with my eleven genealogists from Uddevalla and Trollhättan. In the third and last part a discussion from the empirical and theoretical information from earlier in the thesis is made. Genealogists often “lives” close with their ancestors through their results of family history studies. I can se them as narratives in their minds. Hardly any person starts genealogical research to receive an identity. Most of them will anyhow be influenced by their studies in some way. Almost every person interviewed by me did not think that their identity had changed since they started genealogical research. / Uppsatsnivå: D

This thesis explores the role of things in the literary work Storgården. En bok om ett hem, by writer Karl-Erik Forsslund (1872–1941). Through a thematic reading of things, coupled with a historical contextualization, the thesis aims to understand how characters are affected by things within the home as a material place in Storgården. By distinguishing between "objects", which can be used and understood, and "things", which resist being used and understood, I argue that things and thingness play an important role in two distinct ways. Firstly, by letting the subject experience continuity over time, in his or her own life as well as with previous generations. Secondly, by creating a "mood" of homeliness, which the subject feels connected to. Both of these two ways are enabled by the oscillation between things as objects which can be used and understood, and things which resist such conceptualizations. By emphasizing the thingness of things, Forsslund makes things appear as unique, as if they existed only in the particular home. At the same time, he emphasizes the usefulness of the things to the subject living there. The feeling of homeliness is thus achieved when things appear both as objects which can be used and things with their own lives. By assigning things this role in his literary work, Forsslund formulates a critique of accelerating modernity, the city, and increasing standardization. In his vision, things and humans exist in a close relationship, and this challenges the notion of a subject clearly separated from the object world. Through this relationship with things, the home in Storgården becomes a place where multiple temporalities exist in a harmonious relationship. And it is this harmony that creates the mood of homeliness.

This thesis examines the relationship between regionality and societal integration at the turn of the 20th century from an historical and pedagogical perspective. The national identity project of the time that made national unity its overarching goal and that imagined the nation as a homogenous entity, also institutionalised regional distinctiveness. How did the agents of the time handle the conflict between the regionally particular and the nationally general? What is analysed here is the publicly constructed and mediated “regionality”, which is to say the production of meanings about a region and the projection onto it of expectations and ideas. A discourse on Jämtland has been demarcated, which is analysed alongside other contemporary discourses, including class and gender. All of these discourses were rooted in the concept of “societal”. The conception showed that the development of the societal whole was primary in relation to other interests. Defined as “societal”, formerly excluded identities could be made participants in the building of the nation. Empirical examination is given to how “Jämtland” and “the Jämtlandic” were defined in the regional press, in the framework of general education, and by the Swedish Tourist Association, regional societies, institutions and so forth. The study shows that at the turn of the 20th century, regionality very much functioned as a means to territorially anchor more general ideas and notions that inheredin the modernisation and democratisation of society. With the objective of attaining a higher degree of national integration, a regional distinctiveness was constructed that was nationally complementary and that served as a metaphorfor subordinated participation in society. From grand, majestic panoramas, historical myths, traditional local handicrafts and provincial flowers a symbolic distinctiveness was created, but with the aim of establishing genuine national unity. Society was to be described and understood from particular and individual viewpoints, so that the individual could develop a sense of the general and so that society’s fundamental values were not undermined by his liberation. Jämtlandic regionality that has been identified in the study can thus be regarded as a supra-ideological institution. What came to be regionalised was something more fundamental than the artefacts of cultural heritage that people and institutions believed themselves to be rescuing from modernisation: it was the nation’s territoriality. The concept of hembygd represented a “spatialisation” of the societally coded concept of citizenship, and helped to tie this concept to the individual’s own lifeworld. More than anything else, regionality indicateda perspective on reality. If it was possible to obtain an overview of a regional context from a local vantage point or an individual locally crafted artefact, it was also possible to conceive of the larger national framework of which this region formed a part. The regional denoted the link between the private and the public, between the individual and his abstract national affiliation.