No description available.

Miljöfrågor blir allt viktigare i vårt samhälle och att återvinna har aldrig varit så viktigt som nu. En viktig del av miljöfrågan är återvinning. För att kunna återvinna mer och bättre så investerar kommunerna allt mer för att få hushållen att källsortera mer regelbundet och på rätt sätt.   Målet med projektet har varit att utveckla en källsorteringsstation som ska gynna och underlätta för hushållen vid källsortering. Genom nära kontakt med Halmstad Energi och Miljö och marknadsundersökningar gentemot hushållen har en källsorteringsstation för hemmen tagits fram. ModBin är ett projekt med många potentiella intressenter och ett framtida samarbete med kommuner och återförsäljare runt om i Sverige ligger inte långt bort.  Genom att studera och konversera med experter inom området har vi tagit fram en källsorteringsstation som skiljer sig från nuvarande lösningar genom att ge användaren utefter sina egna behov möjlighet att skapa sin egen station under diskbänken och samtidigt gömma soppåsarnas kanter, som sticker ut runt andra soptunnor.    Vårt koncept illustreras på vår hemsida modbin.se och är i stora drag redo för att säljas både till kund och återförsäljare. Om även ett samarbete med kommuner runt om i Sverige kan knytas så ser ModBin ut att gå en spännande framtid till mötes. / Environmental issues are becoming increasingly important in our society and recycling has never been as important as now. An important part of the environmental issue is recycling. In order to recycle more and better, the counties in Sweden are investing more money to get households to sort their waste property and regularly.   The aim of the project has been to develop a sorting station that will benefit and facilitate households need for recycling. Through close contact with Halmstad Energy and Environment and with market research towards households, a sorting station for the home has been developed.   ModBin is a project with many potential stakeholders and future cooperation’s with counties and retailers around Sweden.   By studying and discussing with experts in the area, we have developed a sorting station that differs from current solutions by giving the user the opportunity to create their own station according to their own needs under their kitchen counter. ModBin hides the edges of your plastic waste bags to give you a more organized sorting station, and the color-coded rings on each bin helps the user sort right.    Our concept is illustrated on our website modbin.se and is almost ready for sale to both customers and the retailers. If we can get a cooperation with more counties around Sweden, ModBin looks forward to meeting an exciting future.

Inledning: Människor blir äldre och medellivslängden ökar. Det betyder att antalet personer med demens kommer att bli fler och så även antalet anhöriga som vårdare. Att vara vårdare till en make, en maka eller partner med demenssjukdom innebär stor stress som blir en central del av deras liv. Metod: En litteraturöversikt baserade på tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PsycINFO. Dataanalys utfördes enligt Fribergs fyra steg för allmän litteraturöversikt. Syfte: Var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda en partner med demens i hemmet. Resultat: Anhörigas erfarenheter som vårdare visar förlust och olika strategier för att hantera vårdandet av partnern. Erfarenheter av förlust är indelade i fyra underteman: förlust av jaget, förlust av sociala situationer, förlust av parets ömsesidiga relation och förlust av en säker och ideal framtid. Olika strategier för att hantera vårdandet av partnern är: acceptans, hitta mening i vård samt stöd. Slutsatser: Studien visade behovet av stöd och information som var viktig för anhöriga för att hantera stress och vårdandet av partnern. Sjuksköterskan bör se familjen som ett system så att anhöriga som make, maka eller partner kan prioriteras samtidigt som en prioritering av patienten görs.

Fysisk aktivering är en minst sagt väsentlig del av livet. Utan den kan allt från depression till en mängd andra typer av sjukdomar som hjärtsjukdomar uppstå (Henriksson, Sundberg, 2015-11-17). Fetma och hjärtsjukdomar avslutar miljontals liv tidigare varje år världen över(Quinn Mattingly, U.Å). Försummelse av träning i olika former är väldigt vanligt och kan till och med hända de mest erfarna idrottare och tränade personer. De senaste två åren har tvingat oss som samhälle att stanna hemma, arbeta hemifrån och till och med träna hemifrån. Det finns fler anledningar till att någon skulle vilja träna hemma i stället för, till exempel, på ett gym. Vare sig det är för bekvämligheten (ingen transport behövs) integriteten (ingen rädsla för att andra människor ska döma dig) eller som vi har sett under åren 2020-2022, att vi måste stanna hemma för att minska risken för spridning av en särskild sjukdom, kan träning hemma vara ett mycket relevant alternativ för att hålla sig i form i dagens samhälle.

Bakgrund: De flesta i livets slut önskar dö hemma. Ändå visar forskning att långt ifrån alla får önskemålet uppfyllt. Döden och önskemål i livets slut ser olika ut och därför är en personcentrerad utgångspunkt avgörande för att vården ska kunna utgå ifrån patient och närståendes behov. Frihet från svåra symtom och att få dö på den plats man önskar är ofta förknippat med en god död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder och möjligheter för patienter i livets slutskede att dö hemma. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats samt mixad metod inkluderades utifrån både patient- närstående- och vårdpersonalens perspektiv. Resultatet har diskuterats utifrån det teoretiska ramverket de 6S:en. Resultat: En palliativ vårdplan, advance care plan (ACP), med personcentrerad utgångspunkt tydliggjorde patient och närståendes behov sista tiden och ökade möjligen att dö hemma. En ömsesidig önskan hos patient och närstående att tillbringa sista tiden i hemmet ökade möjligheten att dö hemma och att det samtidigt fanns stöd från ett specialiserat palliativt team. God kommunikation mellan närstående, patient och vårdgivare, adekvat symtomlindring och hjälp med grundläggande behov var viktiga delar för att öka möjligheten att kunna vårdas hemma till livets slut. Vårdpersonal kunde både utgöra hinder och möjligheter för en patient i livets slut att dö hemma. Slutsats: En personcentrerad palliativ vårdplan ökar möjligheten för människor i livets slut att dö hemma. Närstående är oftast en förutsättning för att kunna dö hemma. Sjukvårdspersonalens förhållningssätt kan både vara ett hinder och en möjlighet för patienter i livets slut att dö kunna hemma.

Den äldre populationen blir allt fler samtidigt som utbildade vårdgivare inom äldreomsorg blir allt färre. Detta innebär en utmaning. Det relativt nya området Internet of Things (IoT) har slagit igenom stort den senaste tiden och kan erbjuda lösningar som verkar kunna avlasta hemtjänstarbetare, göra anhöriga tryggare och ge äldre en bättre livssituation. Denna studies syfte var att identifiera behoven hos de tre grupperna äldre som bor hemma, anhöriga till äldre som bor hemma och hemtjänstarbetare, samt att undersöka vilka lösningar som lämpar sig bäst och hur en designlösning skulle kunna se ut. Detta genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med de tre grupperna vilket resulterade i sju personor för att illustrera behoven, en genomgång av en rad olika lösningar, samt ett designförslag i form av scenarion. Några av de slutsatser som kunde dras från studiens resultat var att IoT skulle kunna användas för att hjälpa många individer, att inställningen till specifika lösningar är väsensskild mellan individer och att man inom alla tre grupper önskar att tekniken inte ska ersätta mänsklig kontakt och samvaro. / The number of elderly people is steadily increasing, while the number of educated caregivers in elderly care decreases. This poses a challenge for the future. The relatively new area of the Internet of Things (IoT) has had a great break-through and can offer solutions that could ease the burden for home care workers, make relatives feel more secure and give the elderly a better life situation. The purpose of this study was to identify the needs of the three groups of elderly living at home, relatives of elderly living at home and home care workers, as well as to investigate which solutions are suitable and how a design solution could look like. This was done using surveys and interviews with the three groups, which resulted in seven personas to illustrate their needs, a review of a variety of solutions and a design proposal in the form of scenarios. Some of the conclusions that could be drawn from the results of the study were that IoT could be used to help many individuals, that the attitude to specific solutions is essentially different between individuals, and that there was an agreement in all three groups that technology should not replace human contact and fellowship.

Bakgrund: Demenssjukdomar finns i olika former. De vanligaste är Alzheimer och lewykroppsdemens. I takt med att medellivslängden ökar, diagnostiseras fler människor med demenssjukdom. Mer än hälften av människor med demenssjukdom lever hemma idag med anhöriga som vårdare. I sjuksköterskans ansvar ingår det att utgå i från en personcentrerad vård där både patienten och anhöriga är inkluderade. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna har blivit analyserade med hjälp av Fribergs analysmodell. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det 4 teman: Från anhörig till vårdare, Förändrade familjerelationer, En stressfylld vardag och En osäker framtid. Sammanfattning: Anhöriga livssituation förändras och livet måste anpassas efter demenssjukdomen. Anhöriga upplever psykisk ohälsa och behöver mer stöd, kunskap och vägledning från vården. / Background: Dementia exists in various forms. The most common are Alzheimer's and Lewy body dementia. As the life expectancy increases, more people are being diagnosed with dementia. More than half of all people with dementia live at home with family members as caregivers. It is the responsibility of the nurse to provide person centered care that includes both the patient and their family members. Aim: The purpose of this literature review was to describe family caregivers experiences of caring for a relative with dementia at home. Method: A literature review based on 10 qualitative scientific articles was conducted. The articles were analyzed with the support of Fribergs analysis model. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed Results: The results revealed four themes: From Family member to caregiver, Altered family relationships, A stressful everday life and An uncertain future. Summary: The life situation for family caregivers changes and life needs to be adjusted according to the dementia diagnosis. Family caregivers experience mental health problems and require increased support knowledge and guidance from the healthcare system.

Bakgrund: De flesta i livets slut önskar dö hemma. Ändå visar forskning att långt ifrån alla får önskemålet uppfyllt. Döden och önskemål i livets slut ser olika ut och därför är en personcentrerad utgångspunkt avgörande för att vården ska kunna utgå ifrån patient och närståendes behov. Frihet från svåra symtom och att få dö på den plats man önskar är ofta förknippat med en god död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder och möjligheter för patienter i livets slutskede att dö hemma. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats samt mixad metod inkluderades utifrån både patient- närstående- och vårdpersonalens perspektiv. Resultatet har diskuterats utifrån det teoretiska ramverket de 6S:en. Resultat: En palliativ vårdplan, advance care plan (ACP), med personcentrerad utgångspunkt tydliggjorde patient och närståendes behov sista tiden och ökade möjligen att dö hemma. En ömsesidig önskan hos patient och närstående att tillbringa sista tiden i hemmet ökade möjligheten att dö hemma och att det samtidigt fanns stöd från ett specialiserat palliativt team. God kommunikation mellan närstående, patient och vårdgivare, adekvat symtomlindring och hjälp med grundläggande behov var viktiga delar för att öka möjligheten att kunna vårdas hemma till livets slut. Vårdpersonal kunde både utgöra hinder och möjligheter för en patient i livets slut att dö hemma. Slutsats: En personcentrerad palliativ vårdplan ökar möjligheten för människor i livets slut att dö hemma. Närstående är oftast en förutsättning för att kunna dö hemma. Sjukvårdspersonalens förhållningssätt kan både vara ett hinder och en möjlighet för patienter i livets slut att dö kunna hemma.

Hösten 2017 uppstod kampanjen #metoo och kvällstidningen Expressen rapporterade om programledaren Martin Timell som anklagades för att ha sexuellt trakasserat en kvinnlig assistent under en sommarfest. Med Expressens rapportering som utgångspunkt fokuserar studien på hur män och kvinnor tolkar och identifierar sig med rapporteringen kring händelsen. Det empiriska materialet består av tre fokusgrupper med sammanlagt åtta kvinnor och åtta män som fick ta del av två artiklar som föranalyserats retoriskt genom metaforer. Fokusgruppernas svar transkriberades och citat valdes ut för att sedan tolkas utifrån teorier om receptionsanalys, genus och kändisskap. Resultatet visade att männen höll sig mer distanserade till rapporteringen och identifierade sig inte med ämnet i samma utsträckning som kvinnorna. Både männen och kvinnorna såg feminism som en kvinnokamp och sexuella trakasserier som något som rör kvinnor i större utsträckning än män. Resultatet visar att de manliga och kvinnliga deltagarna hade ett accepterande förhållningssätt till rapporteringen. Männen och kvinnorna identifierade sig också olika ämnet i rapporteringen eftersom de har olika erfarenheter av sexuella trakasserier. / In the fall of 2017, the campaign #metoo erupted and the evening newspaper Expressen reported on the accusations made at the television host, Martin Timell, of having sexually harassed a female assistant at a summer party. The study focuses on how men and women interpret and identify with the reporting of the accusations. The empirical material consisted of three focus groups with a total of eight women and eight men who received two articles which was analyzed rhetorical in advance using metaphors. The focus groups' replies were transcribed and quotes were selected and then interpreted based on a reception analysis theory, genus theory and celebrity theory. The result showed that the men kept themselves distant and did not identify themselves with the topic. The women on the other hand could relate more easily to the reporting. Both men and women saw feminism as something that women have to fight for and sexual harassment as something that concerns women to a greater extent than men. The result shows that the male and female participants had an accepting interpretation regarding the articles. They identified themselves differently with the topic of the articles because male and females have different experiences when it comes to sexual harassment.

I den här studien har fem vuxna andraspråksinlärare intervjuats i en norrländsk inlandskommun. Syftet var att undersöka deras narrativ gällande deras lärande från deras hemländer samt deras studier i svenska i Sverige. Fokus har varit att synliggöra vilka symboliska kapital som framhävts som viktiga i lärandet i hemländerna samt i Sverige i och utanför skolan. Undersökningen visar bland annat att respondenternas tidigare skolbakgrund med hårda regler och bestraffningar har gjort dem fokuserade i klassrummet. Det visar även att man trots många år i skolan på högre utbildningsnivå inte självklart har någon fördel när man kommer till Sverige. Undersökningen visar också att sociala kontakter med svensktalande är viktiga för att lära sig svenska. Flera av respondenterna är vana att studera själv hemma. De anser att mer jobb och praktik tidigare inom sfiundervisningen skulle leda till att de lär sig mer svenska snabbare. De upplever friheten i svenska skolan som något positivt samtidigt som något nytt och främmande som leder till vissa svårigheter.