Bakgrund: Idag lever cirka 109 miljoner individer med HCV eller HIV/AIDS i världen. Respektive sjukdom är en blodsjukdom och smittan överförs via blod eller kroppsvätskor. De fördomar och okunskap som följer av att diagnostiseras och leva med HCV eller HIV kan leda till ett ytterligare försämrat hälsotillstånd. En individ diagnostiserad med HCV kan bli frisk med rätt behandling medan en individ diagnostiserad med HIV aldrig kan bli botad. Under vårdtiden är det viktigt med personcentrerad vård och föreliggande kunskap medan stöd från närstående har en betydande roll under hela sjukdomstiden.   Syfte: Syftet är att undersöka upplevelsen av att leva med HCV respektive HIV-smitta.   Metod: Litteraturöversikt vilken baseras på 11 artiklar med kvalitativ metod.    Resultat: Det framgick en tydlig förekomst av stigmatisering av individer med HCV eller HIV, där stigmatiseringen grundades i okunskap hos vårdpersonal och närstående. Att vårdpersonal ansågs oroliga för att smittas och de negativa stereotyper individerna blev tilldelade resulterade i ett sämre välmående. Relaterat till den befintliga stigmatiseringen blir individer diagnostiserade med HCV eller HIV nekad vård samt undviker att söka vård av rädslan att inte bli accepterad. Detta ökar även risken att drabbas psykosocialt, såsom depression, ångest och lägre självkänsla. Dessa är tre återkommande besvär vilka i sin tur leder till isolering och ensamhet.    Slutsats: Det är av stor vikt att forska i hur individer diagnostiserade med HCV eller HIV upplever att leva med en smittsam sjukdom och vad de anser att god omvårdnad bör innehålla. Detta för att ändra eventuella beteenden och attityder, därmed kan god omvårdnad erbjudas. Därmed är det av stor vikt att öka kunskapen om respektive sjukdom hos såväl vårdpersonal som närstående.

ERFARENHETER AV VÅRDEN HOS PATIENTER MED HEPATIT CEN LITTERATURSTUDIEMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Hepatit C är ett blodburet virus som kan överföras via blod eller slemhinnor. Smittvägen kan vara via direkt eller indirekt kontakt. Injektionsmissbruk är den vanligaste smittvägen i Sverige. Inkubationstiden varierar mellan en till fyra månader. Cirka 70 miljoner människor bär på Hepatit C globalt. Sjukdomen räknas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig. Hepatit C orsakar en leverinflammation vilket kan leda till en kronisk inflammation som kan utvecklas till levercirros och cancer i levern. Det finns en behandling men inget vaccin mot Hepatit C. Dock är WHO:s mål att utrota viruset till år 2030. Hepatit C ger en försämrad livskvalitet för patienten. Genom en ökad förståelse kring patienters erfarenheter av vården kan patienter med Hepatit C få en ökad livskvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C.Metod: Litteraturstudien sammanställdes av tio kvalitativa vetenskapliga studier. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen. Studiernas resultat analyserades genom granskning, kodning och kategorisering.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom det fyra kategorier; omvårdnadsorienterad kommunikation, bemötandets betydelse i vårdmöten, negativa erfarenheter som påverkade behandlingen och motivation till behandling. Konklusion: Det framkom att patienterna upplevde diskriminering, kommunikationsbrist och avsaknad av information samt utbildning kring sin sjukdom. Inom hälso- och sjukvården behövs tydligare rutiner och mer engagemang från både personal och patientens sida för att säkerställa vården för dessa patienter. Nyckelord: erfarenheter, Hepatit C, kvalitativ, litteraturstudie, patienter. / EXPERIENCES OF CARE IN PATIENTS WITH HEPATITIS CA LITERATURE REVIEWMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Experiences of care in patients with Hepatitis C. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Hepatitis C is a bloodborne virus that can be transmitted through blood or mucous membranes. The infection are spread through direct or indirect contact. Injection abuse is the most common cause of infection in Sweden. The incubation period varies from one to four months. Globally, 70 million people are infected by Hepatitis C. The disease is regarded as a dangerous disease and is subject to notification. Hepatitis C causes a liver inflammation that can lead to a chronic inflammation which can in turn develop into liver cirrhosis and liver cancer. There is a treatment, but no vaccine against Hepatitis C. However, WHO's goal is to exterminate the virus by 2030. Hepatitis C provides a deteriorating quality of life for the patient. Through an increased understanding of patients' experiences of care, patients with Hepatitis C can obtain an improved quality of life.Aim: The purpose of this literature review is to compile experiences of care in patients with Hepatitis C.Method: The study was conducted as a literature review based on ten qualitative scientific article. The databases Cinahl and PubMed were used in the search. The result of the studies were analyzed through reviewing, coding, categorizing and compiling.Results: The results of the literature review revealed four categories that responded to the study's purpose; nursing-oriented communication, the importance of care in care meetings, negative experiences that affected treatment and motivation for treatment.Conclusion: Patients with Hepatitis C experienced discrimination, lack of communication, information and education about their illness. Clearer routines and more commitment from both staff and patients are required in health care to ensure the care of these patients.Keyword: experiences, Hepatitis C, literature review, patients, qualitative.

Hepatit C är en relativt ny och vanlig kronisk infektion och ca 170 miljoner människor över hela världen är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors attityder gentemot hepatit C smittade patienter. Utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt som följde Goodmans sju steg gjordes en litteraturstudie. Efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, PsychInfo och SweMed+ valdes totalt 10 vetenskapliga artiklar ut där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet från de valda artiklarna utmynnade i fem kategorier: Attityder kring hepatit C och intravenöst drogmissbruk, attityder kring säkerhetsföreskrifter och hygienrutiner, positiva/negativa attityder, attityder som handlar om rädsla för att bli smittad och diskriminerande attityder. Fler studier med kvalitativ metodansats är önskvärt för att ge djupare förståelse för sjuksköterskors attityder samt kvantitativa studier för att visa att diskriminerande beteenden mot hepatit C patienter finns. / Hepatitis C is a relatively new and common chronic infection and approximately 170 million people worldwide are affected. The purpose of this literature review was to investigate nurses’ attitudes towards hepatitis C infected patients. Based on a systematic approach that followed Goodman’s seven-steps a literature review was done. After the literature search in the databases PubMed, CINAHL, PsychInfo and SweMed + a total of 10 scientific articles was elected; both qualitative and quantitative articles were included. The results from the selected articles lead to five different categories: Attitudes about hepatitis C and intravenous drug use, attitudes about safety and hygiene procedures, positive/negative attitudes, attitudes about fear of becoming infected and discriminatory attitudes. Further studies with a qualitative method are wanted to give a deeper understanding of nurses attitudes and quantitative studies are wanted in order to show that discriminatory behaviours towards hepatitis C patients exist.

Bakgrund: HCV smittar genom användning av kontaminerade medicinska verktyg, genom okontrollerade blodprodukter och även sexuellt. En akut HCV-infektion kräver ingen behandling, men däremot bör den kroniska infektionen behandlas med direktverkande antivirala medel. Hepatit C anses vara en stigmatiserad sjukdom eftersom den främst sprids genom ett intravenöst narkotikamissbruk. Sjuksköterskans ansvar är att erbjuda stöd och utbildning till HCV-infekterade patienter under sjukdoms- och behandlingsprocessen. Syfte: Syftet var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med HCV. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats. Baserat på 14 stycken vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet lyfter fram upplevelserna hos patienter med en HCV. Detta presenteras i form av fem subteman, som formade två huvudteman: påverkan på det vardagliga livet, samt utanförskap och isolering. Slutsats: Vuxna med hepatit C upplever en negativ påverkan på den sociala gemenskapen och vårdupplevelsen. En ökad kunskap, tillräcklig information som erbjuds och förändringar i vården kan bidra till ett mer individanpassat bemötande. Genom att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal reflekterar över olika värderingar dem bär på gällande diagnosen och den vård som erbjuds, kan detta utforma positiva vårdrelationer, men även underlätta för individen.

Humant immunbristvirus (HIV), hepatit B och C är blodsmittor som finns världen över. Dessa tre sjukdomar anses som allmänfarliga och som anmälningspliktiga sjukdomar. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient, både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en smittsam blodsjukdom. Studien är en allmän litteraturstudie, där kvalitativ forskning användes för att få fram resultatet. Resultatet består av tre teman och sju subteman. De teman som skapades var: rädsla, känslan av att vara osedd och känslan av att vara sedd. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient. Rädslan för sjukdomens konsekvenser är stor. Socialt stöd från anhöriga och sin omgivning har stor påverkan på patientens liv. Brist på socialt stöd kan bidra till att patienten drar sig undan, tar till alternativa hjälpmedel såsom alkohol och narkotika samt till att patienten utvecklar depression. Som vårdpersonal är det viktigt att se patienten bakom den smittsamma blodsjukdomen, då patienter ibland upplever mötet med sjukvården som något negativt. Vårdpersonalen som är rädda för sjukdomen, är även rädda för att bli smittade. Det bidrar till att patienten känner sig dömd och väljer att avstå från behandlingar. / Human immunodeficiency virus (HIV), hepatitis b and c are contagious blood diseases that exists worldwide. These three diseases are considered to be generally dangerous and as a notifiable disease. Living with a contagious blood disease can be stressful to patients both physically and mentally. The purpose of this literature study was to describe patients' experience of living with contagious blood diseases. The study is a general literature study, where qualitative research was used to produce the result. The result consists of three themes and seven different subthemes. That resulted in the creation of three themes: fear, the feeling of being unseen and the feeling of being seen. Living with a contagious blood disease can be stressful to a patient. There is a great fear for the consequence of the disease. Getting social support from relatives and their social environment has a major impact on the patient's life. The lack of social support can make the patient avoid social contact. Patients’ take alternative means such as alcohol, drugs and the patient can develop depression. As a formal caregiver it is important to see the person behind the infection, as the patient experience the meeting with formal caregivers as negative. The formal caregivers are afraid of the disease and to be infected. The patient feels judged and chooses to avoid treatment.

Bakgrund: De tre vanligaste blodburna smittor som vårdpersonalen träffar på är humant immunbristvirus (HIV), hepatit C samt hepatit B. Dessa sjukdomar sprider sig via blodprodukter och medför en risk att vårdpersonalen kan bli smittade i sitt arbete. Risk för stigmatisering hos vårdpersonalen finns då sjukdomarna ofta förknippas med homosexualitet och intravenöst drogmissbruk. Risken är att patienter upplever sig diskriminerade av vårdpersonalen och att det påverkar omvårdnaden. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens attityd mot patienter med blodburen smitta samt patienters upplevelse av vården och omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie bestående av sex kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa artiklar samt två mix-metod artiklar där det gjordes en induktiv analys av artiklarna för att tolka resultatet. Resultat: Det existerar en stigmatiserande attityd hos viss vårdpersonal mot patienter med blodburen smitta. En del i vårdpersonalen känner även av en viss rädsla mot patienterna med blodburen smitta, då rädslan grundar sig i att själva bli smittade. Rädslan och den stigmatiserande attityden påverkar vårdpersonalens vilja samt trygghet att vårda patienter med blodburen smitta. Patienter upplever och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som har en stigmatiserande attityden samt visar rädsla gentemot dem. Patienterna har då större risk att undvika vården. Det som patienter upplever bra är när de får träffa samma personal som de kan lära känna och som vet deras historia. Slutsats: Viss vårdpersonal har en stigmatiserande attityd och rädsla mot patienter med blodburen smitta och detta grundar sig i vårdpersonalens okunskap och låga utbildning. Patienter märker av och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som visar rädsla samt en stigmatiserande attityd mot dem. Detta påverkar patienters vård då patienter undviker vården eller inte får samma vård av vårdpersonalen på grund av sin sjukdom. / Background: The three most common blood-borne pathogens that the healthcare professional encounters are human immunodeficiency virus (HIV), hepatitis C and hepatitis B. These pathogens spread through blood products and there is a risk that the healthcare staff gets infected in their work. There is a risk of stigma among healthcare professionals as the pathogens are often associated with homosexuality and intravenous drug abuse. At the same time, the risk is that patients feel discriminated by the healthcare staff and that it affects their care. Purpose: The aim was to investigate the attitudes of the healthcare professionals towards patients with blood-borne pathogens as well as patients' experience of their care and nursing. Method: A literature study was based on six quantitative articles, four qualitative articles and two mix-method articles in which an inductive analysis of the articles was performed to interpret the results. Result: There is a stigmatizing attitude among healthcare professionals towards patients with bloodborne infection. Some of the healthcare staff also feel a certain fear of the patients with blood-borne infection and the fear is based on being infected themselves. Fear and stigmatizing attitudes affect the will of the healthcare staff and the safety of caring for patients with blood-borne infection. Patients experience and feel discriminated against by healthcare professionals who have a stigmatizing attitude and fear of them. Patients are then at greater risk of avoiding care. What patients feel good about is when they get to meet the same staff they can get to know and that knows their history. Conclusion: Some healthcare professionals have a stigmatizing attitude and fear of patients with blood-borne infection and this is based on the healthcare staff's knowledge and low education. Patients notice and feel discriminated against by healthcare professionals who display fear as well as a stigmatizing attitude towards them. This affects patients' care as patients avoid the care or do not receive the same care from the care staff due to their illness. Keywords: Blood-Borne Pathogens, healthcare professionals, patient, HIV, hepatitis B & hepatits C.

Around 130-150 million people are chronically infected with hepatitis C-virus today. Personal suffering and great societal costs aside, this also causes around 400 000 deaths every year due to complications. Earlier treatments with pegylated interferon and ribavirin were both ineffective and had a lot of side effects, but in recent years new treatments using direct-acting antivirals that are both more effective and has less side effects have been introduced. The downside with these are that their effectiveness depends on which HCV genotype the patient has, which requires costly and time consuming pre-treatment examinations before treatment can begin. This paper investigates clinical studies in which the effectiveness and side effects of a new combination of drugs containing sofosbuvir and velpatasvir is tested. The studies where found through PubMed, and they are what the usage of these drugs in health care is based on. The studies show that the combination of sofosbuvir and velpatasvir is effective, measured by sustained virological response, against all HCV genotypes irrespective of if the patient has a compensated or decompensated cirrhosis, or if the patient has had a previously failed treatment. The patients with decompensated cirrhosis also had an early improvement in liver function, but it is too early to say if the improvement is long lasting. The treatment also gave less side effects compared to pegylated interferon and ribavirin. The combination of sofosbuvir and velpatasvir was also shown to have a good effect amongst patients where resistance associated variants of NS5A and NS5B where found. The conclusion is that the combination of sofosbuvir and velpatasvir is an effective, but also at the moment expensive, treatment for HCV independent of genotype.

Bakgrund:  Hälso- och sjukvårdens mål är att främja patientens hälsa. Upplevelsen av hälsa är individuell och omfattar individens livsvärld, livssituation och livskvalitet. Hepatit C är en inflammation i levern som orsakas av ett RNA-virus och kan leda till allvarliga leversjukdomar. Sjukdomen smittar via blod och ca 150 miljoner människor har idag kronisk hepatit C. Både äldre och nya behandlingar ger biverkningar. Patienter med hepatit C har sämre hälsa och kan leda till depression och isolering. Vårdpersonal bör ha förståelse för hur hepatit C-smittade upplever sin sjukdom och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hepatit C. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Att hamna i utanförskap, Bristande stöd från närstående och vårdpersonal och Bli motiverad till ett bättre liv. Slutsats: Det framkommer att patienter med hepatit C behöver stöd från kunnig vårdpersonal. Bemötandet inom vården påverkar hepatit C patienters upplevelse av hälsa. Vårdpersonal bör ge korrekt och omfattande information till både patienter och närstående för att förutsättningarna för en framgångsrik vård och omvårdnad ska öka. Både vårdpersonal och allmänhet behöver ökad kunskap om hepatit C. / Background: The aim of the healthcare system is to promote health. The experience of health is individual and involves the individual’s reflective lifeworld, life situation and quality of life. Hepatitis C is an inflammation of the liver caused by a RNA-virus and can lead to serious liver diseases. The disease is transmitted through blood and around 150 million people suffer from chronic hepatitis C today. Both older and newer treatments give side effects. Patients with hepatitis C have poorer health and can lead to depression and isolation. Healthcare professionals should be aware 4of how patients with hepatitis C experience their disease and health. Aim: The aim of this study was to describe how patients experience living with Hepatitis C. Method: The method was a literature review. 13 qualitative scientific articles were analyzed. Findings: The findings were presented in three main themes; Feelings of exclusion and isolation, Lack of support from relatives and healthcare professionals and Motivation for a better life. Conclusion: Patients with hepatitis C need support from healthcare professionals. The patient´s health is affected by the attitude shown by healthcare professionals. To promote successful healthcare and nursing, healthcare professionals should provide correct and extensive information to patients and relatives. Increased knowledge about hepatitis C is needed among healthcare professionals and public.

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C.Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hepatit C är en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men även vid utbyte av kroppsvätskor. I Sverige bär cirka 40 000 personer på viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hälften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering då smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en känsla av ensamhet och otillräcklighet, dessa känslor kan intensifieras av osäkerhet, hjälplöshet och smärta. För att kunna förstå den hepatit C – smittades livsvärld behövs kunskapen om deras upplevelser. Syftet är således att beskriva den hepatit C-smittade personens upplevelser av att få diagnosen hepatit C samt upplevelserna kring hur det är att leva med denna virussjukdom.Vetenskapliga, kvalitativa artiklar valdes som kunskapskälla. Artiklar granskades, valdes ut och analyserades. Meningsbärande enheter lyftes ut och sammansattes till en ny helhet som strukturerades upp i teman och subteman. Resultatet visar att diagnosbeskedet upplevs på olika sätt, från lättnad till en känsla av att vara dödsdömd. Dessa reaktioner kan övergå till att hepatit C senare upplevs som en positiv vändpunkt i livet. Stigmatisering utgör en stor börda för den hepatit C- smittade personen. Stigmatiseringen ses som ett hot som hindrar den hepatit C- smittade personen att kommunicera virussjukdomen med sin omgivning. Okunskap och fördomar påverkar relationer, såväl till närstående som till arbetskollegor. Den hepatit C– smittade personen upplever själv okunskap om virussjukdomens smittvägar, vilket sliter på relationer till närstående. Upplevelserna i samband med diagnostiseringen kan härledas till krisreaktioner. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till detta så att anpassad kunskap kan förmedlas till patienten. Kunskapsbrist är en stor anledning till att en person med hepatit C stigmatiseras, resurser bör därför läggas på att informera allmänheten, personen med hepatit C samt dennes närstående. Gruppsammankomster bör utformas för den hepatit C-smittade personen och hans eller hennes närstående då denna oerhört viktiga relation många gånger rubbas och skapar lidande för patienten. Mer fokus borde inom vården ligga på patientens upplevelse av att få diagnosen hepatitC samt hans eller hennes upplevelse av att leva med virussjukdomen då detta många gånger är huvudorsaken till lidandet. Kunskap och ett öppet förhållningssätt krävs av vårdpersonalen för att främja välbefinnande, det kan uppnås genom ett självreflekterande förhållningssätt, utbildningsdagar eller kurser i exempelvis krisreaktioner samt diskussionsgrupper kring vårdvetenskaplig litteratur. / Program: Sjuksköterskeutbildning