Zugl.: Wuppertal, Univ., Diss., 2008

Media debates about children and new technology is based on adult’s views and opinions, while children’s own knowledge on the subject seldom is represented. I stress that the reason for this is childism. This thesis aims to highlight a selected group of children’s experiences and knowledge about video games in relation to surrounding contexts, peers and adults. The empirical data consists of seven hours of observations from a course on video game programming as well as interviews with four of the participants, aged eight to nine, with an interest in video games. With the use of hermeneutics, affordance theory and theories on culture the data has been analyzed and structured into five themes: Competence and identity, Notions about adults, Video games as communal practices, Regulations and freedom and Normative values about video games. The results indicate a range of different aspects of the participants’ experiences of as well as ideas and assumptions about video games and video game contexts. The participants showed practical and theoretical knowledge about games, their structures and related terms, which they used to shape identities of being knowledgeable persons who play games. This is not to be confused with the label ‘gamer’, which not all participants identified themselves with. Despite the fact that some of the participants knew adults who had a more or less substantial interest in gaming, they considered adults to be individuals who do not play video games and are unversed about games in general. Video games and their surrounding contexts can be seen as communal practice which constitutes in virtual as well as physical spaces. During the observation studies it became clear that video games were the focal point of interaction in the participants’ peer culture, and that this peer culture was part of and extended into a superior video game culture. The participants gaming practices were regulated by the premises of the games as well as aspects concerning when, what and for how long they were allowed to play; all of which was mainly determined by adults. By resistance or acceptance, the participants either yielded or used strategies to elude the restrictions. Occasionally during the interviews, the participants made statements that appear to be shaped by normative values about both children, video games and gamers. These normative values derive from discourses concerning quality, what is considered to be a ‘good childhood’ and the alleged dangers of video games; discourses that the participants both reproduced and opposed. In conclusion, these matters need to be further researched and brought into light to nuance the common debate about children and video games.

Den här kvalitativa forskningsstudien fokuserar på vilka kunskaper lärare anser behövs vid utomhuspedagogik i matematik. Syftet med forskningsstudien är att undersöka vad som krävs av läraren för att planera samt genomföra en geometrilektion vid utomhuspedagogik. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där textanalys och semistrukturerade intervjuer, där lärarna får ge sin bild av lektionsplaneringen, som utgör en del av studiens datainsamling. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats, med utgångspunkt i Ball m.fl. teoretiska ramverk MKT samt van Hieles teori. Den här studien fokuserar på hur tre verksamma lärare planerat en geometrilektion och vilka kunskaper lärarna anser sig behöva för att bedriva matematiklektionen utomhus. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna uppskattar utomhuspedagogik, men att det däremot sker i mindre utsträckning på grund av väder, tid och resurser. Resultatet visar även att lärarna har kunskaper för att undervisa i matematik men de visar däremot på olika kunskaper utifrån teorin MKT. Lärarna visar på olika kunskaper vid utformandet av sin lektionsplanering i geometri samt att de använder sig av läroplanen i olika stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet att lärarna anser att de vid undervisning av geometri utomhus behöver vara organiserade, ha struktur och en genomtänkt planering. De menar även att det behövs en varierarnade undervisning inom geometri, där eleverna får arbeta konkret och samtala med varandra.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av yrkesrelaterad stress. Studien undersöker förskollärares uppfattningar av yrkesrelaterad stress, deras uppfattningar av hur den pedagogiska verksamheten påverkas av stressen och de uppfattningar förskollärare har av att minska stressen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Studien har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Analysmetoden för studien är tematisk analys. Resultatet visar att förskollärare uppfattar stress på grund av personal- och tidsbrist. När stressen blir stor uppfattar förskollärare att pedagogiken påverkas genom att förskollärare inte kan se barns lärande och utveckling. En annan uppfattning är att förskollärare inte hinner dokumentera verksamheten. Det visar sig i resultatet att stressen minskar när verksamheten är strukturerad. Men även att gå på stresshanteringskurs och lära sig vara medvetet närvarande i nuet samt att motionera minskar stressen.

Hur begripliggör vi klimatförändringar? Vi kan varken se, ta på eller höra klimatförändringar. Ändå finns dem onekligen där. Denna studie undersöker hur olika unga vuxna upplever hur det är att vara klimatengagerad inom ramarna för en klimatorganisation, och huruvida de anser sig kunna konkretisera sin förståelse av klimatförändringar genom att kroppsligen vara på plats på strejker, demonstrationer eller genom att engagera sig i till exempel miljöpolitik. Studien undersöker även huruvida de intervjuade upplever att den varma sommaren 2018 var ett exempel på klimatförändringar och om de anser att levd erfarenhet kan bidra till att skapa handlingskraft i klimatfrågan. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter formulerade av Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty och Hans-Georg Gadamer besvaras syftet med en fenomenologisk och hermeneutisk infallsvinkel.

Denna uppsats undersöker två svenska läroplaner, Lgr62 och Lgr11. Undersökningen svarar på hurdana föreställningar de två läroplanernas övergripande delar förmedlar om gruppering utöver årskursbunden klass, och hur föreställningarna förhåller sig till tre teoretiska utgångspunkter i Vygotskys teorier. Även skillnader i analysresultaten för läroplanerna lyfts. Undersökningen utfördes som en hermeneutisk analys av sådana skrivningar i de två läroplanerna som var relevanta för analysen. Det empiriska materialet och analysen presenteras i löpande text, med citat ur läroplanerna som stöd för analysen. Studiens resultat visar att Lgr62 förmedlar en positiv föreställning och att Lgr11 inte förmedlar en tydlig föreställning om gruppering. Läroplanernas föreställningar går också att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten motiverar fortsatt forskning om läroplaners innehåll.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka samarbetes betydelse för lärare med specialpedagoger i skolan. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta lärares upplevelse och erfarenheter av samarbetet med specialpedagoger. Skolan styrs av lagar och förordningar vilka inte klart och tydligt nämner eller beskriver hur lärare och annan personal i skolan förväntas samarbeta för att alla elever ska nå målen. Resultatet har tolkats utifrån hermeneutiken som metod för att få en förståelse för lärarns upplevelser och erfarenheter kring samarbetet med specialpedagoger. Studiens resultat redovisas utifrån sju olika teman kopplat till samarbetes betydelse för lärarna i skolan. I temat Ansvar för utförandet av arbetsuppgifterna fann vi att ansvaret för utförandet av olika arbetsuppgifter ofta leder tillbaka till lärarna även om ansvaret skulle kunna ligga på andra verksamma inom skolan.  Temat Det specialpedagogiska stödet visar bland annat att lärare vill ha olika typer av stöd. Under temat Specialpedagogen och lärarens olika roller ligger fokus på hur de olika yrkesrollerna upplever kollektivet samt individen. Temat Samarbete som kompetensutbyte handlar om begreppet samarbete och dess betydelse utifrån lärarna.  Nästa tema, När samarbetet fungerar och inte fungerar tar som rubriken nämner vilka faktorer som påverkar samarbetet. Temat Samarbetet för egen vinning tar bland annat upp maktförhållanden mellan lärare samt lärarnas subjektiva inställning till samarbetet. Det sista temat som namngivits Förståelsen av specialpedagogens roll belyser lärarnas syn på specialpedagogens uppdrag. Resultatet har visat en komplex verklighet av samarbete i praktiken där många aktörer får betydelse för att samarbete ska fungera. De framgick även att det ofta pågår ett visst samarbete som dock inte alltid är uttalat och behöver utvecklas så att alla parter får kunskap om och blir medvetna om samarbetes betydelse. Ytterligare fynd är att det finns olika grader av samarbete som kräver olika ambitionsnivå och att det krävs en egen vilja för att bedriva och uppnå ett lyckat samarbete.

Denna uppsats bygger på empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdämd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nå ut. Uppsatsens fokusligger på den narrativa kopplingen i författandet av en managementberättelse som utgårfrån en case study.Vi bjuder Dig som läsare på en berättelse i vildavästernmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. På vintern är det mestadels kallt men undersommartid samlas både människor men också… problem. Vi kommer att få följa stadenssheriffer Allen och Will i deras uppdrag att hålla ordningen upprätt i staden. Vi kommerockså bekanta oss med guldvaskarna Johny och Jeff, två Lone Riders vars vägar då ochdå korsas.Vi har valt en abduktiv ansats genom uppsatsen och en design som i linje med syftet kanskapa perspektiv och djup i frågan om uppsatsens narrativa och organisatoriska ämne.Denna form av studie bjuder förhoppningsvis Dig som läsare en skön lässtund, meninnebär också att analysmaterialet framställs på ett annorlunda vis än i en traditionellnaturvetenskaplig uppsats. Vi är medvetna om detta och höjer därför ett varningensfinger. Dock innebär det oftast att i de fall det finns en risk så kantas andra sidan avvinning och så även i detta fall då analysen kommer innebära båda dessa ytterligheter.Vår tanke är att skapa ett engagemang och en ”poäng” bortom de case och tidsmässigasammanhang vi belyst och på så vis hoppas vi att en röd tråd ska finnas mellanuppsatsens olika delar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Studien är kvalitativ, med syfte att få en ökad förståelse för hur utbrända kvinnor presenterar</p><p>sin självbild. Frågeställningarna är: vilken självbild hade de innan utbrändheten, vilken</p><p>självbild har eller hade de som utbrända samt om självbilden ändrats och i så fall hur.</p><p>Metoden är hermeneutisk och undersökningspersonerna är fem kvinnor i åldern 38-53 år som</p><p>är eller har varit sjukskrivna på grund av utbrändhet. Dessa har blivit intervjuade och svarat</p><p>på frågor bland annat om hur de ser på sig själva och hur de upplever att andra ser på dem</p><p>innan, under och i vissa fall efter utbrändheten. Resultatet visar att höga krav på prestation</p><p>kan få allvarliga konsekvenser för individens fysiska och psykiska hälsa och självbild.</p><p>Respondenterna hade innan utbrändheten en positiv självbild kopplad till hög prestation på</p><p>arbetet och en uppfattning av att vara behövd och uppskattad av andra. I samband med</p><p>utbrändheten har självbilden blivit negativ då positiva känslor av självet ersatts av känslor av</p><p>otillräcklighet, skuld, skam och tvivel på sin plats i tillvaron och värde som människa.</p><p>Utbrändheten, som sammanhänger med negativ stress och krav som upplevs ouppnåeliga</p><p>leder till att respondenterna mer eller mindre tappat förmågan att arbeta. Resultatet visar även</p><p>att utbrändheten efter en tids sjukskrivning lett till förändrade värderingar om vad som är</p><p>viktigt i livet. Arbetsprestationen har fått minskad betydelse för självbilden och andra ting</p><p>såsom egen tid och andra intressen än fokus på arbetsprestationen har fått ökad betydelse.</p><p>Slutsatsen i studien är att utbrändhet dels är ett problem på individnivå, men också i högsta</p><p>grad på samhällsnivå. Utbrändhet borde enligt vad som framkommer i studien kunna gå att</p><p>förebygga genom en mer öppen dialog om stressrelaterad ohälsa och arbetsmiljö på</p><p>arbetsplatser.</p>

<p>Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ”Jämställda Kommuner”. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus. Den tidigare forskningen visar att det ofta finns ett motstånd mot jämställdhetsförändringsarbeten på arbetsplatser och att man gärna hänvisar jämställdhetsproblem till annan arbetsplats eller organisation. Studien utgår från socialkonstruktivism samt feministisk teori. Fem stycken intervjuer genomfördes som sedan analyserades med hjälp av den hermeneutiska analysen. Resultatet visar att de kommunanställda är negativt inställda till projektet ”Jämställda Kommuner” på grund av att de inte ser något behov av jämställdhetsförändring då de anser sig redan behandla och bemöta sina klienter jämställt.</p>