Det räcker inte med att kunna läsa. Man måste dessutom förstå det man läser. För att utveckla en god läsfärdighet är det viktigt hur undervisningen i läsförståelse sker och för att förstå vad som läses krävs en förförståelse för det som ska läsas. Utan förförståelse blir läsförståelsen torftig, då det endast blir ord utan mening.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i svenska på mellan- och högstadiet beskriver sin undervisning i läsförståelse för att eleverna ska uppnå läroplanens kunskapskrav. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: - Hur beskriver lärare i svenska på mellan- och högstadiet sitt arbete med läsförståelse?  - Vad anser lärarna om förförståelsens roll för läsförståelsen? Metoden som har använts är kvalitativ med semistrukturerade frågor. Åtta lärare som undervisar i svenska på mellan- och högstadiet har intervjuats. De resultat som framkom visar att respondenterna beskriver olika sätt att undervisa i läsförståelse. Respondenterna menar att de använder sig av kända metoder som de tror på, men ingen namnger metoderna. På mellanstadiet läggs en del fokus på avkodning, vilket inte görs på högstadiet där mer fokus istället läggs på förståelsen av de lästa texterna. Respondenterna upplevde att det är av vikt att eleverna tar eget ansvar och att texterna som väljs är relevanta för eleverna. Det framkom dessutom att alla respondenter anser att förförståelsen spelar roll för läsförståelsen. Synen på hur viktig förförståelsen är för att uppnå en god läsförståelse skiljer sig dock mellan de intervjuade lärarna. Detta verkar vara beroende av texten som läses och dess innehåll. Det som däremot trycktes på var vikten av att eleverna fick skapa sig en egen förförståelse.

No description available.

Fenomenet matematikängslan påverkar ett flertal elevers upplevelser av matematikundervisning under de tidiga skolåren. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur elever i årskurs 6 beskriver ängslan i matematikundervisningen. Den insamlade empirin utgörs av fyra semistrukturerade intervjuer av elever från årskurs 6. För att materialet ska kunna tolkas, förstås och sedan analyseras har en hermeneutisk metodansats och den socialkognitiva teorin valts att användas. Resultatet indikerar att tre av de fyra intervjuade eleverna upplevde matematikängslan i situationer av samma slag. Tre av de fyra intervjuade eleverna antydde även en låg självförmåga (begreppet förklaras i kapitel 3), vilket kan vara en av orsakerna till matematikängslan. Dessa elever uttryckte liknande resonemang gällande tidigare erfarenheter, motivation och negativ tilltro till sin egen förmåga. Slutsatsen av studien är att det finns ett starkt samband mellan matematikängslan och elevernas tidigare negativa erfarenheter av ämnet.

Larsson, Jessica (2017). Specialpedagogisk handledning – En intervjustudie om specialpeda-gogers handledande uppdrag. Special educational tutoring – An interview study of special education teachers’ tutorial assignment. Specialpedagogsprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie har ambitionen att genom att undersöka hur specialpedagoger upplever sitt handledande uppdrag bidra med kunskap om vilken sorts handledning de ger, i vilken omfattning de handleder i sitt arbete samt hur detta står i relation till deras utbildning i handledning. SyfteSyftet med denna studie är att genom att undersöka hur fem specialpedagoger använder sin kompetens i handledning samt i vilken omfattning detta görs, bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelser av sitt handledande uppdrag och hur denna står i relation till deras utbildning i handledning.Frågeställningar•Vilka handledningsformer använder sig specialpedagoger mest av i sitt arbete?•I vilken omfattning i tid arbetar specialpedagoger med handledning i sitt arbete?•I hur stor utsträckning upplever specialpedagoger att deras utbildning i handledning står i relation till det handledande uppdraget i sitt arbete?TeoriStudiens teoretiska ram utgörs av ett systemteoretiskt perspektiv vilket utgår från en helhet där man genom att studera samspelet mellan de olika delarna och relationen mellan dessa kan förstå hur ett system fungerar. Genom att belysa studien utifrån samspelet och relationen mellan olika delar ges möjlighet att förstå hur specialpedagogers handledande uppdrag kan se ut.MetodStudien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har strukturerats utifrån en intervjuguide men intervjupersonerna har även uppmuntrats att berätta fritt om sina upplevelser vilket har skett genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Analysen är gjord med en hermeneutisk ansats då denna syftar till att tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen.ResultatResultatet visar att specialpedagogerna i studien upplever tidsutrymmet som en avgörande faktor i deras förutsättning för att ge handledning. De upplever även ett motstånd till handledning och avser då den mer tidskrävande reflekterande handledningsprocessen de tränat på i sin specialpedagogutbildning, samt att pedagogerna istället efterfrågar rådgivande och vägledande handledning vilket specialpedagogerna i stor mån anpassar sig till.ImplikationerStudiens resultat synliggör specialpedagogers behov av att skapa utrymme i tid för att handledning ska kunna ske, att tydliggöra syfte och innehåll i den handledning som ges samt att sträva mot den reflekterade handledningsprocessen för att vila sitt handledande uppdrag i aktuell forskning och möjliggöra de bästa förutsättningarna för de handledda att utveckla sin yrkeskompetens. NyckelordHandledning, hermeneutik, specialpedagogik, systemteori

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förståendeprocessen mellan en musikproducent ochen artist går till, och att i det utforska mitt tillvägagångssätt för att bevara artistens vision under inflytandet av min konstnärligaidentitet. Arbetet innefattar tolkandet av både min och artistens konstnärligaidentiteter vilket görs genom besvarandet av konstnärliga frågor innan vigår in i studion. Ett nytt sätt för mig att angripa och se på en skapandeprocess. Undersökningen görs från en mall vilken påvisa olika faktorer som påverkar slutresultatetinom ett konstnärligt samarbete mellan en artist och en producent. Jag är intresserad av attsynliggöra hur jag som musikproducent och min konstnärligaidentitet påverkar en artists uttryck, samt hur jag kan förvalta och tolka en artists konstnärliga vision på bästa sätt. Metodenför arbetet består utav tre huvudsakliga delar och framförallt läggs fokus på att göra ett välplanerat förarbete, detta i form av en intervju. Svaren jag får i intervjun utgör grunden för helaskapandeprocessen och jag får genom den möjligheten att synliggöra olika steg i min produktionsprocess. Svaren från intervjun ger dessutom möjlighet för mig att på ett enkelt sätt utföradet tredje och sista steget vilket är analyserande av arbetet. Resultatet av undersökningen ger mig insikter inför framtida arbetsprocesser och användandet utav intervjun som ett obligatoriskt steg innan jag utför undersökningens andra del; produktionsprocessen.

<p>Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner.</p><p>Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet.</p><p>Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.</p>

Als ich anfing, ein Thema für meine Promotion zu erarbeiten, fand ich Massentests ziemlich beeindruckend. TIMSS: über 500000 Schüler getestet. PISA: 180000 Schüler getestet. Ich wollte diese Datenbasis nutzen, um Erkenntnisse für die Gestaltung von Unterricht zu gewinnen. Leider kam ich damit nicht weit. Je tiefer ich mich mit den Tests und den dahinterstehenden Theorien befasste, desto deutlicher schälte sich heraus, dass mit diesen Tests keine neue Erkenntnis generiert werden kann. Fast alle Schlussfolgerungen, die aus den Tests gezogen werden, konnten gar nicht aus den Tests selbst gewonnen werden. Ich konzentrierte mich zunehmend auf die Testaufgaben, weil die Geltung der Aussage eines Tests an der Aufgabe erzeugt wird: In der Aufgabe gerinnt das, was die Tester als „mathematische Leistungsfähigkeit“ konstruieren. Der Schüler wiederum hat nur die Aufgabe vor sich. Es gibt nur „gelöst“ (ein Punkt) und „ungelöst“ (kein Punkt). Damit der Schüler den Punkt bekommt, muss er an der richtigen Stelle ankreuzen, oder er muss etwas hinschrei-ben, wofür der Auswerter einen Punkt gibt. In der Dissertation wird untersucht, was die Aufgaben testen, was also alles in das Konstrukt von „mathematischer Leistungsfähigkeit“ einfließt, und ob es das ist, was der Test testen soll. Es stellte sich durchaus erstaunliches heraus: - Oftmals gibt es so viele Möglichkeiten, zur gewünschten Lösung (die nicht in jedem Fall die richtige Lösung ist) zu gelangen, dass man nicht benennen kann, welche Fähigkeit die Aufgabe eigentlich misst. Das Konstrukt „mathematische Leistungsfähigkeit“ wird damit zu einem zufälligen. - Es werden Komponenten von Testfähigkeit mitgemessen: Viele Aufgaben enthalten Irritationen, welche von testerfahrenen Schülern leichter überwunden werden können als von testunerfahrenen. Es gibt Aufgaben, die gelöst werden können, ohne dass man über die Fähigkeit verfügt, die getestet werden soll. Umgekehrt gibt es Aufgaben, die man eventuell nicht lösen kann, obwohl man über diese Fähigkeit verfügt. Als Kernkompetenz von Testfähigkeit stellt sich heraus, weder das gestellte mathematische Problem noch die angeblichen realen Proble-me ernst zu nehmen, sondern sich statt dessen auf das zu konzentrieren, was die Tester angekreuzt oder hinge-schrieben sehen wollen. Prinzipiell erweist es sich als günstig, mittelmäßig zu arbeiten, auf intellektuelle Tiefe in der Auseinandersetzung mit den Aufgaben also zu verzichten. - Man kann bei Multiple-Choice-Tests raten. Die PISA-Gruppe behauptet zwar, dieses Problem technisch über-winden zu können, dies erweist sich aber als Fehleinschätzung. - Sowohl bei TIMSS als auch bei PISA stellt sich heraus, dass die vorgeblich verwendeten didaktischen und psychologischen Theorien lediglich theoretische Mäntel für eine theoriearme Testerstellung sind. Am Beispiel der Theorie der mentalen Situationsmodelle (zur Bearbeitung von realitätsnahen Aufgaben) wird dies ausführlich exemplarisch ausgearbeitet. Das Problem reproduziert sich in anderen Theoriefeldern. Die Tests werden nicht durch Operationalisierungen von Messkonstrukten erstellt, sondern durch systematisches Zusammenstückeln von Aufgaben. - Bei PISA sollte „Mathematical Literacy“ getestet werden. Verkürzt sollte das die Fähigkeit sein, „die Rolle, die Mathematik in der Welt spielt, zu erkennen und zu verstehen, begründete mathematische Urteile abzugeben und sich auf eine Weise mit der Mathematik zu befassen, die den Anforderungen des gegenwärtigen und künftigen Lebens einer Person als eines konstruktiven, engagierten und reflektierten Bürgers entspricht“ (PISA-Eigendarstellung). Von all dem kann angesichts der Aufgaben keine Rede sein. - Bei der Untersuchung des PISA-Tests drängte sich ein mathematikdidaktischer Habitus auf, der eine separate Untersuchung erzwang. Ich habe ihn unter dem Stichwort der „Abkehr von der Sache“ zusammengefasst. Er ist geprägt von Zerstörungen des Mathematischen bei gleichzeitiger Überbetonung des Fachsprachlichen und durch Verwerfungen des Mathematischen und des Realen bei realitätsnahen Aufgaben. Letzteres gründet in der Nicht-beachtung der Authentizität sowohl des Realen als auch des Mathematischen. Die Arbeit versammelt neben den Untersuchungen zu TIMSS und PISA ein ausführliches Kapitel über das Prob-lem des Testens und eine Darstellung der Methodologie und Praxis der Objektiven Hermeneutik.

Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner. Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet. Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.

Teilw. zugl.: Augsburg, Universiẗat, Habil.-Schr., 2003.

Zugl.: Wuppertal, Bergische Universiẗat, Diss., 2007.