I en närläsning av Gustave Flauberts Madame Bovary fokuserar denna studie på huvudkaraktären, Emma Bovary, och hennes brytningar från de förväntningar som finns på henne som kvinna, hustru och moder. Förväntningar som bestämmer hur hon bör vara och agera. Emma jämförs dessutom med romanens andra kvinnor då även de analyseras. Studien utförs med stöd i feministiska teorier men även ett socialhistoriskt perspektiv används. Det resultat som går att finna består av Emmas ovilja till anpassning i sina kvinnliga roller. Hon vägrar vara enbart kvinnlig, sätter sig själv i första hand, frånsäger sig ansvaret för hem och hushåll och stöter bort sin dotter. Emma varken kan eller vill vara den kvinna som det förväntas av henne, istället vill hon vara den hon drömmer om och det i en annan verklighet än sin egen.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa. Studien stödjer sig främst på genusteorier bl.a. på Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Denna studie genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom intervjuer med fem kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Resultatet presenteras i form av en huvudtolkning som visar att kvinnor trivs bra i mansdominerade yrken men att de behöver anpassa sig och hantera vissa svårigheter.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad. Urvalsgruppen är fem kvinnor och en man i åldern 22-26 år, varav tre bor i hyresrätt, två i bostadsrätt och en hos förälder i Stockholm. En informant är egen företagare, två är anställda i den privata sektorn, en är anställd i den offentliga sektorn och två är studenter på högskola eller universitet. Resultatet och huvudtolkningen av det empiriska materialet handlar om själslig och materiell balans. Huvudtolkningen är att den ohälsosamma stressen kommer av en obalans mellan förväntningar, möjligheter och förutsättningar. För det första måste individen vara i balans med sig själv och den närmaste omgivningen, därefter är det möjligt för individen att hitta balans mellan samhällets förväntningar och de globala möjligheterna.   Nyckelord: Stress, självet, samhället, globalisering, unga vuxna och hermeneutik

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning. Det teoretiskaoch begreppsliga ramverket består av Giddens och Bengt Bruldes teorier ochbegrepp som används som hjälpmedel för att höja abstraktionsnivån itolkningsprocessen. Studien har utförts i enlighet med den hermeneutiskametoden och djupgående intervjuer har gjorts med fem respondenter bosatta iStockholm med maximal variation i ålder, kön och livssituation. Resultaten somframkommer i huvudtolkningen visar att inre tillfredställelse är beroende avbåde inre och yttre faktorer. För att uppnå den inre tillfredställelsen visardet sig att människan genom medveten kontroll över den egna livsstilen hanterardessa faktorer som påverkar självet.

SAMMANFATTNING Barn- och ungdomspsykiatrin påverkas av flera aspekter i omvårdnaden då den aktuella vårdkulturen är komplex. Studiens syfte var att belysa innebörden av vårdkultur inom sluten barn- och ungdomspsykiatri utifrån sjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer vilka utgörs av öppna gruppintervjuer med fokus på avgränsat ämne. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Teman som visade sig var: Vårdkulturens övergripande innebörd, vårdkulturens kontextuella innebörd, vårdkulturens förmedlande innebörd samt vårdkulturens innebörd vid relationer. Resultatet visar att vårdkulturens innebörd utgörs av enighet och splittring både beträffande vårdkulturen som helhet, men även delar av den. Strävan efter enighet är genomgående, samtidigt som splittringen är oundviklig för av skapa formbarhet. Vidare besitter vårdkulturen en guidande funktion för sjuksköterskan både medvetet samt på ett omedvetet plan. Detta får konsekvenser för sjuksköterskan, omvårdnaden och patienten. Endast genom att vårdkultur synliggörs för sjuksköterskan kan en medveten hållning ske genom reflektion och dialog. Nyckelord: Barn- och ungdomspsykiatri, fenomenologisk-hermeneutik, vårdkultur, sjuksköterskor. / ABSTRACT Child and adolescent psychiatric care is affected by many different aspects of care when the current nursing culture is complex. The aim of the study was to highlight the essence of nursing culture in the in-patient child and adolescent care from a nurse’s perspective. The study was conducted using focus group interviews which consist of open group interviews with a focus on the specific topic. The interviews were transcribed and analysed according to a phenomenological-hermeneutical method. Themes that emerged were: Nursing culture overall essence, nursing culture contextual essence, nursing culture’s intermediary essence and the essence of nursing culture in relationships. The result shows that the essence of nursing culture is characterized by unity and division both in respect of nursing culture as a whole, but also in different aspects of it. The quest for unity is consistent, while the division is needed to create plasticity. Furthermore, nursing culture possesses a guiding function for a nurse on both a conscious and an unconscious level, which have clear implications for both the nurse, the nursing care and ultimately the patient. Only by making the nursing culture visible to the nurse, a conscious posture can begin through reflection and dialogue. Keywords: Child and adolescent psychiatry, phenomenological-hermeneutical, nursing culture, nurses.

Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens. Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna. Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll.

Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data. Vi får möjligheten att följa två personers reflektioner över sina erfarenheter och upplevelser vilket ger en inblick i hur det är att vara fosterbarn. Biografierna analyserades sedan med inspiration av hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visade att de två vuxna fosterbarnen beskrev erfarenheter som att ofta få flytta, att känna maktlöshet, att vara utpekade som annorlunda och att känna skam. I båda beskrivningarna så kom vändningen till det bättre när de kom till ett familjehem där de fick socialt stöd av vuxna som trodde på deras förmåga att prestera, vilket främjade uppbyggnaden av deras självförtroende. Viljan att ta revansch mot alla som inte trodde att de skulle lyckas verkar vara en motiverande faktor för deras rörelse mot förändring i livet till det bättre. De faktorer som kan antas ha haft stödjande inverkande på deras hälsa är socialt stöd, starkt självförtroende och motivation. Ur ett salutogent perspektiv är det rimligt att anta att dessa faktorer stärkte deras förmåga att hantera stressorer i livet. Förslag till preventivt arbete för att stärka fosterbarns hälsa är att jobba med barns motståndsresurser som självförtroendet, socialt stöd och motivation. Men det behövs mer studier om vilka faktorer som kan ha stödjande inverkan på fosterbarns hälsa.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma. Punktinsatsen möjliggör möten med många grupper, vilket informanterna finner utvecklande och spännande. Svårigheter som ensamhet i verksamheten samt vem som initierar punktinsatsen belyses. Vidare diskuteras forumspelsmetoden som extra gynnsam metod vid kortare insatser, dramapedagogers arbetssituation och förslag ges på vidare forskning inom ämnet.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fått av specialpedagog, med målet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill också undersöka om det finns skillnader i förskollärarnas och grundskollärarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrågan på handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att använda systemteorin som redskap försöker vi förstå hur en växelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn däremellan. Fyra förskollärare och fem grundskollärare från sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut. Resultat visar att den handledning som pedagogerna får sker på individnivå, den är oftast initierad av pedagogerna själva och gäller barn i behov av särskilt stöd. Oftast är det frågan om så kallade brandkårsutryckningar, där specialpedagogen kallas in för att snabbt ge råd och lösningar på ett akut problem. Flera pedagoger i studien ger dock uttryck för att vilja ha handledning som ett mer reflekterande verktyg för att kunna förändra och utveckla den pedagogiska verksamheten. Den specialpedagogiska handledningen finns inbyggd i organisationen, men initieras sällan av förskolechef/rektor. Forskning inom området pekar på att när förskolechef/rektor initierar handledning med visioner och tydliga mål får det betydelse för utvecklingen av förskolans/skolans verksamhet. Respondenterna i såväl förskola som skola ser positivt på den handledning som de får, men menar också att specialpedagogen bör vara mer tillgänglig och nära den pedagogiska verksamheten. Det råder en otydlighet i hur den specialpedagogiska yrkesrollen ser ut. Pedagogerna är sällan medvetna om att specialpedagogisk handledning även kan riktas mot grupp- och organisationsnivå.Vår studie visar att det inte finns några större skillnader i den specialpedagogiska handledningen mellan förskola och skola. Pedagogerna i de båda verksamheterna efterfrågar främst specialpedagogisk handledning på individnivå och signalerar därmed en delvis kategorisk syn på barnet då det är utifrån barnets problem som handledningen efterfrågas/ ges.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön.   Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan.   Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan. Att blotta svårigheter innebär en risk att hamna i generande situationer. Istället avstår flera av informanterna från att ställa frågor både under gemensamma genomgångar och under eget arbete, trots att de inte förstår. Följden blir att de får problem med matematikämnet, problem som kan bli ihållande. Tidigare forskning förefaller i första hand vara inriktad på orsaker som vilka specifika moment som ger upphov till ängslan, hur brister i arbetsminne påverkar, om intelligens eller verbal förmåga inverkar på upplevelsen av matematikängslan och betonar inte betydelsen av elevernas egna tankar, känslor och upplevelser av undervisningen.   De första åren under mellanstadiet förefaller vara särskilt känsliga för att matematikängslan ska uppstå. Orsaken skulle kunna vara den så kallade nioårskrisen då många barn börjar jämföra sig med varandra och blir medvetna om sina eventuella brister.   Andra möjliga förklaringar till att matematikängslan uppstår skulle kunna vara att abstrakta begrepp införs utan att betydelsen blir tydlig för eleverna eller att det saknas en tydlig progressionslinje genom grundskolan vilket medför att ett glapp uppstår mellan skolår tre och fyra.