Literature is an important part of the daily activity in preschool and it is also a powerful tool for reinforcing different norms. The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, for what purpose pedagogues in preschool use literature in their daily activity and what needs these pedagogues see for non-heteronormativity literature. The study also relates the needs that pedagogues see with the basic values presented in the Swedish National Curriculum for preschool. Literature is used in preschool for a wide range of purposes including; enriching the language, getting familiarized with the written language, show diversity, reinforce norms on how to be a good friend, as a starting-point for discussion, working with a theme or to have a fun time. The needs that the pedagogues see for non-heteronormativity literature can be divided in to three categories namely there is always a need, there is only a need when somebody requires that kind of literature to identify themselves with or there is only a need when somebody is being discriminated because of not belonging to the heteronorm. The need for non-heteronormativity literature being there always corresponds with the basic values in the Swedish National Curriculum for preschool and the recommendation that the basic values are visible in the daily activity of the preschool. The other needs doesn’t correspond with this, but it matches other parts of the Swedish National Curriculum for preschool.

Vi lever i ett samhälle som präglas av tydligt uttalade och outtalade föreställningar kring hur män och kvinnor ska vara och se ut. Dessa föreställningar lär vi oss redan som små barn, genom såväl föräldrar som vänner och även den media som ständigt omger oss. I tv och film presenteras ständigt stereotypiserade bilder av män och kvinnor, ofta i miljöer som ytterligare förstärker det stereotypa budskapet; till exempel starka män i mörka och farliga miljöer och vackra kvinnor i ljusa och varma miljöer. Eftersom media är en så stor del av elevernas vardag valde vi att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur genus skapas i två filmer för barn där mänskliga karaktärer saknas, samt undersöka huruvida olika miljöer används för att förstärka intryck. Utifrån ett genus- och ekokritiskt perspektiv analyserade vi sedan filmerna Bilar (2006) och Wall-E (2008). Genom vår analys har vi kunnat dra slutsatsen att genus skapas tydligt även i kontexter där mänskliga karaktärer saknas, ofta med hjälp av olika miljöer som används för att förstärka olika stereotypa budskap. Hur genus görs skiljer sig dock tydligt åt mellan de två filmerna, som båda två uppvisar såväl normförstärkande som normbrytande kvaliteter. Bilar (2006) präglas dock främst av det förstnämnda, och förstärker traditionella könsroller och upprätthåller genussystemet med hjälp av olika miljöer genom hela filmen. Wall-E (2008) bryter desto mer mot traditionella normer genom att låta huvudkaraktärerna uppvisa både traditionellt manliga och kvinnliga egenskaper, vilket i teorin skulle kunnat resultera i könsneutralitet. Däremot utgör den heteronormativa kärleken kärnan i såväl Wall-E som Bilar vilket även präglar huvudkaraktärerna och hur de förhåller sig till varandra utifrån traditionella könsroller. Vår förhoppning är att lärare ska börja ta in elevernas mediekultur i klassrummet och tillsammans med dem våga diskutera och ifrågasätta vilka normer som presenteras och varför. Precis som Hirdman (1988) tror vi, att genom medvetandegörandet av genussystemet, eventuellt skulle kunna undvika att bidra till att själva reproducera systemet och på så sätt uppnå jämställdhet.

Syftet med studien är att se hur pedagoger bemöter HBTQ-familjer i förskolan, samt visa hur pedagoger kan arbeta med HBTQ-frågor i förskolan för att inkludera alla familjeformer. Pedagogers egna synsätt kring begreppet kön spelar stor roll för hur bemötandet av olika familjeformer blir i förskolan, samt för om förskolan blir en plats för inkludering av barn och föräldrar. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och frågeformulär som har genomförts med nio pedagoger i olika verksamheter. Studien behandlar även tidigare forskning som styrker vikten av att ha ett öppet förhållningssätt för att barn ska få en större acceptans till det som inte anses tillhöra normen. Studien utgår från queerteorin som ifrågasätter den heteronorm som finns i samhället. De flesta pedagoger i studien har i någon form pratat om olika familjeformer med barnen medan ett fåtal pedagoger har valt att inte lyfta ämnet då de inte har några HBTQ-familjer i barngruppen. Resultatet av studien visar att de förskolor som är HBTQ-certifierade har en större medvetenhet kring inkludering, jämfört med de förskolor som inte är HBTQ-certifierade. Många pedagoger i studien menar att det är av betydelse att kunna diskutera familjers olikheter med såväl barn som föräldrar för att skapa acceptans. En pedagog lyfter vikten av att vara normkritisk och inte anta att alla lever enligt heteronormen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

Våld i nära relation är ett erkänt utbrett problem och Socialstyrelsen beskriver att det har allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som blir utsatt. I socialtjänstlagen framkommer att socialnämnden har ett särskilt ansvar gällande våld i nära relation. Socialstyrelsens författning gällande våld i nära relationer menar att alla som är utsatta för våld i nära relation, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och hjälp. Våld i nära relation drabbar såväl kvinnor som män och förekommer både i heterosexuella och samkönade relationer. Syftet med denna uppsats var att studera hur socialtjänsten arbetar med våldsutsatta personer i samkönade relationer. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex intervjuer med socialsekreterare. Det empiriska materialet analyserades utifrån innehållsanalys där meningsbärande enheter, koder och kategorier identifierades. Det som genomsyrade hela resultatet var en uppfattning om att vara färgad av det vanligaste vilket också blev uppsatsens övergripande tema. Resultatet påvisade bland annat att det finns bristande kunskaper kring våld i samkönade relationer i stort, men även att det övergripande temat påverkar möjligheten att upptäcka våldet och den problematik som kan uppstå när det kommer till insatser. Slutsatsen för studien visar att det finns en heteronormativ syn på våld i nära relation som påverkar bilden av våld i samkönade relationer, men även att kunskap om fenomenet krävs för att socialtjänsten ska kunna erbjuda stöd och hjälp till alla våldsutsatta individer. / Intimate partner violence (IPV) is a widespread problem and the The National Board of Health and Welfare in Sweden describes that IPV has serious physical, psychological and social consequences for those who are exposed to it. The Social Services Act reveals that the social welfare committee has a special responsibility regarding IPV. The National Board of Health and Welfare's constitution regarding IPV says that all who are exposed to IPV, regardless of gender or gender identity, are entitled to support and assistance. IPV affects women as well as men and occurs in both heterosexual and same-sex relationships. The purpose of this study was to investigate how the social services work with IPV in same-sex relationships. The study is qualitative and based on six interviews with social workers. The empirical material was analyzed based on content analysis where meaningful units, codes and categories were identified. What dominated the result was a perception of being colored by the common, which also became the overarching theme of the essay. The results showed, among other things, that there is a lack of knowledge about the violence in same-sex relationships in general, but also that the overall theme affects the ability to detect violence and the problems that can arise when it comes to providing services. The conclusion of the study show that there is a heteronormative view of IPV that affects the image of violence in same-sex relationships, but also that knowledge of the phenomenon is vital for the social services to be able to offer support and assistance to all victims of IPV.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor. En kvalitativ ansats har använts. För att uppnå antalet informanter användes en annons på internetforumet familjeliv.se samt via s.k. snöbollsurval. Åtta intervjuer med biologiska och icke-biologiska mammor från olika orter i Västra Götaland och Hallands län genomfördes. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. För analys av materialet har kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman använts. I analysen framkom ett tema: Att bli förälder men på andra villkor. Att vänta barn och bli förälder är precis lika roligt och oroligt för ett lesbiskt- som för ett heterosexuellt par. Resultatet visar att barnmorskors bemötande kan skapa en känsla av bekräftelse som individ och familj för det lesbiska paret. Men det framkommer också att lesbiska par upplever en oro över att inte bli accepterade av barnmorskor, att de blir bemötta med okunskap samt att de har erfarenheter av utanförskap. Detta visar tydligt att barnmorskor behöver mer kunskap och förståelse för hur heteronormen påverkar det individuella förhållningssättet och hur den präglar kommunikationen med kvinnor som inte lever i den traditionella kärnfamiljen. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>The idea of this paper is to try to give the novel of Gerd Brantenberg, Egalias döttrar, another profundity. To take the book to another dimension, by using the theory of Judith Butler, queer, and her criticism of the Monique Wittig’s earlier theories of the subject queer. I examine how the language is used through a queer analysis by performing a closely reading. My position is that the language assumes a heterosexual norm, which is unveiled by queer. Further I analyse the impor-tance of penetration in the heterosexual society.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ”Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet”. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band. Tre gymnasieklasser svarade också på en enkät bestående av tio frågor, sammanlagt deltog trettiotvå elever.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att lärare och rektor inte har någon erfarenhet av öppet homo-bisexuella elever, och därmed inte känner sig insatta i problemet. De anser inte heller att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Majoriteten av eleverna känner heller inget obehag inför homo-bisexuella personer men anser att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Litteraturen och samtliga informanter är ense. Rädslan är stor för allmänhetens förlöjligande och fördömande av öppet homo-bisexuella personer.</p> / <p>The purpose of this examination work has been to understand why so few high school students choose to come out with their homo/bi sexuality. The question at issue were “Why are so few high school students open with their homo/bi sexuality?” The methods being used were three quality interviews with two teachers and one principal. The interviews were recorded on tape. Three high school classes answered a questionnaire, containing ten questions, in all there were thirty three students participating. The result of the survey shows that teachers and principals don’t know how to handle situations with openly homo/bisexual youth because of lack of experience. Their view is also that homophobic foul language isn’t commonly occurring in school. The majority of students don’t fell any discomfort in present of homo/bisexual students but consider that homophobic foul language is commonly used in school. Both the literature and all other sources are in agreement. Homosexual youth are afraid of people’s reactions and for them to condemn their sexual aptitude.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstå varför så få homosexuella ungdomar väljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frågeställning löd ”Av vilka anledningar väljer så få gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet”. Metoden jag använt består i tre kvalitativa intervjuer med två lärare och en rektor. Intervjuerna spelades in på band. Tre gymnasieklasser svarade också på en enkät bestående av tio frågor, sammanlagt deltog trettiotvå elever. Resultatet av undersökningen visar att lärare och rektor inte har någon erfarenhet av öppet homo-bisexuella elever, och därmed inte känner sig insatta i problemet. De anser inte heller att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Majoriteten av eleverna känner heller inget obehag inför homo-bisexuella personer men anser att homofobiska skällsord är vanligt förekommande i skolan. Litteraturen och samtliga informanter är ense. Rädslan är stor för allmänhetens förlöjligande och fördömande av öppet homo-bisexuella personer. / The purpose of this examination work has been to understand why so few high school students choose to come out with their homo/bi sexuality. The question at issue were “Why are so few high school students open with their homo/bi sexuality?” The methods being used were three quality interviews with two teachers and one principal. The interviews were recorded on tape. Three high school classes answered a questionnaire, containing ten questions, in all there were thirty three students participating. The result of the survey shows that teachers and principals don’t know how to handle situations with openly homo/bisexual youth because of lack of experience. Their view is also that homophobic foul language isn’t commonly occurring in school. The majority of students don’t fell any discomfort in present of homo/bisexual students but consider that homophobic foul language is commonly used in school. Both the literature and all other sources are in agreement. Homosexual youth are afraid of people’s reactions and for them to condemn their sexual aptitude.

The idea of this paper is to try to give the novel of Gerd Brantenberg, Egalias döttrar, another profundity. To take the book to another dimension, by using the theory of Judith Butler, queer, and her criticism of the Monique Wittig’s earlier theories of the subject queer. I examine how the language is used through a queer analysis by performing a closely reading. My position is that the language assumes a heterosexual norm, which is unveiled by queer. Further I analyse the impor-tance of penetration in the heterosexual society.