Syftet med denna studie är att undersöka queeridentitet. Då identitet generellt sett avser något en individ söker sig till för känslan av samhörighet, men även förankring i sitt egna jag, så kan identitet även vara ett uttryck för foglighet till en samhällelig förväntan. Queer manifesterar sig till det motsatta – en identitet som går emot samhällets förväntan av vad en individ bör anta för typ av identitet. Valet om queeridentitet i denna studie framför en normativ identitet gör att begreppet queer åskådliggör komplexiteten om hur identitet kan ta sig i uttryck, och även hur identiteten skapar konfliktartade känslor och en inre friktion av att söka, acceptera och sedan förankra sin identitet och tillhörighet. Studien antar en kvalitativ ansats varvid fyra semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar på att queeridentiteten är svår att definiera, även för individer som själva åberopar identiteten, men samtidigt görs tydliga anspråk på normkritik och dekonstruktion om vad identitet är och bör vara. Identiteten blir tydlig när den kontextualiseras till en omvärld, när den interagerar och handlar i ett socialt sammanhang, men svår att konkretisera när den isoleras inför individen själv.

My intention with this paper is to see if I can do a literature analysis by combining a queer perspective analysis with a classic literary-scientific analysis to get a wider perspective on three Swedish picture books. The picture books has a non-heteronomous family constellation since the main characters of the books are a  pair of homosexual giraffes. The three books are written by the same author and illustrated by the same illustrator. The authors name is Anette Skålberg and the illustrators name is Katarina Dahlquist. The name of the books are Jösta och Johan (2010), Junior börjar förskolan (2010) and Junior vill ha syskon! (2011). The books are published by Sagolikt förlag. One of my main purposes is to analyze the relation between the text and the pictures to see if they are symmetric or if they complete each other. The result shows that almost all of the pictures are symmetrical to the text which means they don't add anything to the story more than the esthetic aspect. I also read the books with a queer perspective and the results shows that the books are inviting to analyze from that perspective since the main characters are gay. I also discovered that the books are more interesting from a gender perspective than I thought since the gender of some of the characters is not explicit.

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån perspektivet att socionomer inom olikaverksamheter är i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor känner sigbemötta i samhället ta reda på just de subjektiva beskrivningarna av detta. Dettahar gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i åldern20 till 45 år. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhälletsattitydförändringar. De senare årens lagar har också av mina intervjupersonerupplevts spela roll för attityderna. Även ålder och generation verkar kunna spelaroll när det gäller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor.

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats både globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillräknats heteronormativet har diskriminerats av samhället generellt, men även inom sjukvård och forskning. Ett resultat av heteronormen är att andra sexuella läggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvårdnadsarbetet möter allmänsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har därmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Denna empiriska studie är av kvalitativ design och datainsamlingen gjordes via enkät med en öppen frågeställning; Vi önskar ta del av dina goda, eller mindre goda, upplevelser i mötet med vårdpersonal inom svensk hälso- och sjukvård. Sampling skedde genom traditionell snowballing, elektronisk snowballing via Facebook samt genom affischering. Datainsamlingen skedde genom ett elektroniskt formulär via internet. Insamlad data från 18 informanter analyserades med kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från Lundman och Graneheim (2008). Resultatet representerade både goda och mindre goda upplevelser. Att bemötas med neutralitet och av fördomsfri personal lämnade respondenterna med nöjdhet och positiva upplevelser. Att bli exkluderad och obekräftad i sin identitet skapade negativa upplevelser, likaså att kränkas och få ett kränkande bemötande utifrån sin sexualitet eller identitet. Att som HBTQ- person utsättas för ett heteronormativt synsätt och bli värderad utifrån detta resulterade i mindre goda upplevelser. Negativa upplevelser kan skapas av en bristfällig eller dålig kommunikation, där språket, kroppsspråket och den skrivna kommunikationen bidrar. Överlag skapar dessa upplevelser en låg ställd förväntan på den vård som ges till HBTQ-personer, samt en ovilja att vara öppen med sin identitet i vårdsammanhang. / Lesbian, gay, bisexual, transgender and queer people (LGBTQ) has historically been stigmatized and neglected, both globally and in Sweden nationally. In general individuals not ascribing to heteronormativity have been discriminated in society, and in nursing care and research. A result of the heterosexual norm is that other sexual orientations and gender identities are regarded as abnormal. The nurse meets people belonging to the LGBTQ group on a daily basis, and knowledge of interaction is required. The purpose of this study is to investigate the experiences that LGBTQ people has gained in contact with health care personnel in Sweden. This empirical study is qualitative in design using one open question; “We wish to know your good or less good experiences in the encounter with health professionals in Swedish health care”. Sampling of respondents is by traditional snowballing, electronic snowballing through Facebook and by putting up posters. Data collection is by an electronic form on the Internet. Data from 18 informants is analyzed using qualitative content analysis based on Lundman and Granheim (2008). The results are presented in the domains good experiences and less good experiences. Experiences of neutrality and open-minded staff left the respondents satisfied and with positive experiences. To be excluded and unconfirmed of one’s identity created negative experiences, as well as being violated and receiving an offensive treatment based on one’s sexuality or identity. A less positive experience is being exposed to the heteronormative approach and being valued on the basis of this. A negative experience is created by a faulty or poor communication, influenced by verbal and body language and written communication information. These experiences create a low expectation of the care received by LGBTQ people, and unwillingness to be open about their identity in the context of healthcare provision.

Denna studie har för avsikt att ta reda på hur förskollärares uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan. Barns sexuella utveckling är biologiskt medfött och universell, men normer och samhälleliga förändringar kan påverka hur den hanteras. Att finna en balans mellan att skydda barn från risker, särskilt sexuella övergrepp, och att uppmuntra deras naturliga utforskning är en utmaning. Vuxnas tolkningar och handlingar varierar, och deras roll är central för att främja barns hälsa och välbefinnande. I denna studie undersöks förskollärares uppfattning och normer genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån Michel Foucault förståelse av sexualitet, vår tolkning av Gayle Rubins sexualitetsmodell och normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna önskar att få mer riktlinjer och utbildning om hur de ska hantera ämnet på ett rättvist och inkluderande sätt. De strävar efter att skapa en trygg och respektfull miljö samtidigt som det försöker lära barnen om gränser och sociala normer. Som slutsats synliggör vår modell intervjupersonernas uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.

Kroppen, i termer av kroppsliga vardagserfarenheter och unga tjejers kroppsliga gestaltning av lik- eller olikartade erfarenheter, som uppvisas inom en nätkultur på bloggar om hälsa och träning har använts som empirisk och analytisk grund. Syftet med studien är att undersöka hur heteronormativ femininitet iscensätts, förhandlas och görs normerande i populära bloggar inom träning och hälsa samt varför de konsumeras av unga tjejer. Inledningsvis redogörs för en beskrivande bakgrund av moderna västerländska konsumtionssamhället och vad det kan innebära för individers identitetsarbete. Tidigare forskning inom området berör ungas förhållningssätt till kroppen, ideal och femininitet, kulturella framställningar av normer samt medier som verktyg för identitetsskapande. En netnografisk undersökning med text- och bildanalys har genomförts av tre stycken bloggar för både publicerat material och interaktiva delar, det vill säga bloggarens inlägg och läsarnas frågor och kommentarer. Tre grundläggande teman var specifikt framträdande i den funna empirin; tämjandet av kroppen, iscensättningen av heteronormativ femininitet samt konsumtion och klasskillnader. Vidare har analyser utgått ifrån grundläggande genusteorier som berör performativitet, klass, queerteorin, normalisering och makt och stereotyper och sociomentala relationer. Resultaten visar att tjejernas föreställningar om och iscensättningen av femininitet inom nätkulturen strukturerar såväl tankar som handlingar. Deras kroppar är eller strävar efter att vara bärare av viss slags ideal heteronormativ femininitet och kroppen fungerar som medium varigenom denna kan verka. Konsumtion och markörer visar sig vara medel som möjliggör iscensättningen och den ideala livsstilen. Relationen mellan skribenten och läsarna diskuteras i termer av makt, klass och expertkunskap. Diskussioner har även förts kring vilken betydelse och mening bloggarnas diskurser om femininitet och kroppsnormer kan ha för unga tjejers föreställningar om vad som krävs för att vara kvinna ”på rätt sätt” i dagens samhälle. / The human body, in terms of everyday experiences and young women’s body staging of similar or unequal experiences that is exposed among an Internet culture on lifestyle blogs about health and fitness has based the empiric analyses. The study aims to examine how young women practice and negotiate hetero normative femininity on popular blogs about health and fitness and what conveys girls’ interest to read and interact in these type of online communities. The main questions of the study concern what type of feminine body standards are negotiated and orchestrated in blogs consumed by young women, what messages and ideals about health are conveyed and communicated through text and images, what kind of femininity do the girls strive to achieve by active consumption of and communication in blogs and why is it desirable, what enables the staging and what legitimizes the writers position as a role model and how can young girl’s health as a discursive practice be analysed and related to a broader social perspective concerning norms and ideals. The theoretical framework of the study is based on gender theories such as performativity, class, queer theory, normativity, power and social control, stereotypes and sociomental relationships. The methodology for the study is a netnographic observation of three blogs with further text- and image analysis both for published material and interactive fragments - blog posts and readers’ comments and questions. The three main themes that were specifically disclosed in the results are modifying of the body, the implementation of hetero normative femininity according to ideal images and consumption and class disparities. The results are illustrating the girls’ notions and staging of a specific heteronormative femininity among the Internet culture. The ideas about the ideal female body and lifestyle can structure thoughts as well as actions. Consumption and various types of labels and markers are used as tools for enabling the staging of the ideal lifestyle. The relation between the writer and the readers has been discussed in aspects of power, class and expertise. Further analyses and discussions has been held in terms of the theoretical framework of the study.

Idrottsundervisningen har under en lång tid arbetat med att komma tillrätta med en undervisning som marginaliserar flickor. Att skolan i stort och Idrottsundervisningen specifikt producerar och reproducerar stereotypiska könsroller är ett problem, inte minst för att läroplanen tydligt slår fast att skolan har till uppgift att motverka just det. Denna litteraturstudie har som syfte att bidra med kunskap om varför idrottsundervisningen fortfarande kämpar med att uppnå en jämlik undervisning för flickor och pojkar. Ambition är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa kan arbeta för att uppnå en jämställd undervisning. Följande frågeställning kommer vägleda studien. (1): - Hur är och har idrottsundervisningen varit ojämlik för flickor? (2): - Hur föreslår forskningen att arbetet med jämställdhet i idrottsundervisningen ska förbättras? - För att besvara frågeställningen användes ett urval av20 st artiklar. Artiklarna som samtliga var peer-reviewed berörde flickors förutsättningar inom ämnet idrott. Urvalet gjordes genom en artikelsökning och uppföljning av referenser. Resultatet visar på att idrotten i skolan inte är jämställd. Pedagogiken, innehållet och förväntningarna har utgångspunkten i det maskulina. Det finns en medvetenhet att undervisningen inte är jämställd även hos lärare men det brister i kunskap och insikt hur detta ska bemötas. Studiens visar på att lärare behöver utbildning och utrymme för reflektion. För att uppnå en förändring behöver flickorna inkluderas på ett strukturerat sätt som samtidigt intar ett kritiskt perspektiv.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur lärare i svenskämnet för gymnasiet kan arbeta med skönlitteratur kopplat till sexualitet, samtycke och relationer som värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur läroböckerna tar upp och behandlar de värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer ur en skönlitterär aspekt och vilken syn på sexualitet och samtycke som framställs i läroböckernas litteraturutdrag. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna utförs en kvalitativ innehållsanalys av fem läroböcker avsedda för kursen svenska 1 på gymnasiet. Slutsatsen är att Skolverkets öppna formuleringar om vilken skönlitteratur gymnasieelever ska få tillgång till, ger lärarna en stor autonomi. De värdegrundsrelaterade fenomenen sexualitet, samtycke och relationer finns alla representerade i läroböckerna men i olika utsträckning. Synen på sexualitet som framställs är starkt heteronormativ och även om fenomenet samtycke finns med är det väldigt få utdrag som ger substans till exemplifieringar på såväl givet samtycke som brist på samtycke. Det är väldigt tydligt att just fenomenet samtycke är något som behöver belysas tydligare i den litteratur som är aktuell i de fem läroböckerna. Betydelsen av att öka kunskapen kring detta fenomen visas i och med den relativt nya lagen samt tillägget i värdegrunden, som tydligt indikerar vikten av ökad förståelse kring SSR-fenomenen.