<p>I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.</p>

I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic &amp; Tversky, 1982; Gilovich, Griffin &amp; Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar. Analysen visar att det är rimligt att anta att de beteenden som observerats i samband med bränder i de fyra fallen beror på beslut huvudsakligen fattade med hjälp av någon av de tre heuristikerna. Denna kunskap kan öppna upp nya möjligheter för att förebygga dödsfall på grund av felaktiga beteenden i samband med bränder och utrymningar.

Current research on knowledge integration offers valuable structural analyses of factors that influence knowledge integration, performance outcomes, and knowledge integration mechanisms. Less attention has been paid to how knowledge integration is carried out over time in cross-functional development projects. This thesis is based on a year-long field study of an Information Systems Development Project. The study shows how the knowledge integration process was repeatedly interrupted by different problems that could not be resolved by merely relying on integration mechanisms that were imposed by the top management. Instead, a bottom-up dynamic evolved where the project members and participating project managers managed to reestablish coordination and knowledge integration through the invention of different ‘collective heuristics’. A novel model of Dynamic Knowledge Integration is presented which claims that knowledge integration contains two interplaying processes; one consisting of different knowledge integration mechanisms and activities, and one consisting of the collective heuristics that were invented and employed when unexpected problems emerged. In general, this research argues that knowledge integration can be understood as a dynamic process, of which both knowledge integration mechanisms and collective heuristics constitute core elements. / Aktuell forskning inom området kunskapsintegration erbjuder värdefulla strukturella analyser av påverkansfaktorer, prestationsutfall och mekanismer för kunskapsintegration. Mindre uppmärksamhet har riktats mot att förstå hur kunskapsintegration åstadkoms över tid i tvärfunktionella utvecklingsprojekt. Avhandlingen bygger på en ett år lång fältstudie av ett informationssystemutvecklingsprojekt. Studien visade att kunskapsintegrationsprocessen ideligen avbröts av olika problem som inte kunde lösas med de integrationsmekanismer som den högsta ledningen infört. Istället utvecklades en ”underifrån-dynamik” där projektmedlemmarna och de deltagande projektledarna lyckades återställa koordinering och kunskapsintegration genom skapandet av olika ”kollektiva heuristiker”. En ny modell för Dynamisk Kunskapsintegration presenteras som visar att kunskapsintegration inrymmer två samverkande processer; en som består av olika mekanismer och aktiviteter för kunskapsintegration och en som består av de kollektiva heuristikerna som uppfanns och användes när oväntade problem uppstod. Mer generellt visar denna forskning hur kunskapsintegration kan förstås som en process i vilken mekanismer och heuristiker utgör centrala element som båda behövs för att förklara processens dynamiska karaktär.

Snow removal is an important optimization problem in countries with snowfall. Bus stops can only be cleared after the adjacent street is cleared. The problem of optimizing snow removal for bus stops in an urban area is a special case of the Travelling Salesman Problem with Time Windows, where each stop only can be cleared after a certain time has passed. The solver Gurobi is used to solve the mathematical model of this problem to optimality. A local search and a tabu search is implemented. The results of the mathematical model are compared to the results of the implemented tabu search method. The results show that if a solution needs to be produced quickly, the tabu search provides better solutions than Gurobi. / Snöröjning är ett viktigt optimeringsproblem i länder med snöfall. Busshållplatsen kan bara röjas efter att den angränsande vägen är röjd. Problemet att optimera snöröjning av busshållplatser i en stad är ett Handelsresandeproblem med tidsfönster, där varje hållplats bara kan röjas efter att en tid har gått. I arbetet har vi implementerat en tabusökning för att hitta snabbt hitta bra tillåtna lösningar till problemet. För att utvärdera prestandan hos tabusökningen har vi också implementerat en matematisk modell och använt Gurobi som lösare. Resultaten visar att tabusökningen är snabbast på att hitta tillåtna lösningar av god kvalité.

Swedish home care industry has been facing both external and internal problems, such as ageing population, varying quality and unsatisfactory continuity. Accordingly, workforce scheduling system, as one of the most common and useful software within home care planning nowadays, is in need of constant improvement and upgrading. This master’s thesis aimed to explore and analyze improvement potential of an established workforce scheduling system for an IT-company. The thesis was divided into two phases, of which a pre-study in Phase I tried to understand the planning process for planners and identify the perceived problems and shortcomings of the current system from a planner’s perspective. Based on the analysis from the pre-study, the caregiver continuity was chosen as the research area for Phase II. The current system was re-implemented and was modelled as an optimization problem. Furthermore, the system mainly consisted of two key parts, mixed integer linear programming (MILP) and heuristics. Different approaches in terms of modifications in both MILP and heuristics were applied to the re-implemented system. The performance of the modifications was measured by multiple evaluation indicators. The test results showed that there was a potential to improve caregiver continuity with 1.2% to almost 13% depending on the modification type. The modifications were lastly suggested for further examination regarding their practical appropriateness by applying them to the current running algorithm. / Den svenska hemtjänsten möter både yttre och inre problem såsom åldrande befolkning, varierande kvalitet och bristande kontinuitet. Schemaläggningssystemet som är en av de vanligaste och användbaraste programvarorna inom hemtjänsten behöver därmed en ständig förbättring och uppgradering som bemöter de existerande utmaningarna. Detta examensarbete hade som syfte att utforska och analysera förbättringspotentialen av ett etablerat schemaläggningssystem för ett ITföretag. Arbetet var indelat i två faser, varav förstudien i Fas I försökte förstå planerarnas planeringsprocesser och identifiera upplevda problem och brister i det nuvarande systemet utifrån ett planerares perspektiv. Baserat på analysen från förstudien, personalkontinuitet valdes som ett forskningsområde för Fas II. Nuvarande systemet implementerades om och det modellerades som ett optimeringsproblem. Systemet bestod huvudsakligen av två nyckeldelar, blandat heltalslinjärprogrammering (MILP) och heuristik. Olika metoder i form av modifieringar i både MILP och heuristik tillämpades på det omimplementerade systemet. Modifieringarnas prestanda mättes sedan med flera utvärderingsindikatorer. Testresultaten visade att, beroende på vilken modifiering det gäller, fanns det en potential att förbättra personalkontinuiteten med 1,2% till nästan 13%. Det föreslogs slutligen att modifieringarnas praktiska lämplighet behövs undersökas ytterligare genom att applicera det på det nuvarande systemet som är i drift.

Today more and more different types of autonomous robots and vehicles are being developed. Most of these rely on the global positioning system and/or communication with other robots and vehicles to determine their global position. However, these are not viable options for the autonomous underwater vehicles (AUVs) of today since radio-waves does not travel well in water. Instead, various techniques for determining the AUVs position are used which comes with a margin of error. This thesis examines the problem of efficiently performing a local search within this margin of error with the objective of finding a docking-station or a bouy.To solve this problem research was made on the subject of search theory and how it previously has been applied in this context. What was found was that classical bayesian search theory had not been used very often in this context since it would require to much processing power to be a viable option in the embedded systems that is AUVs. Instead different heuristics were used to get solutions that still were viable for the situations in which they were used, even though they maybe wasn’t optimal.Based on this the search-strategies Spiral, Greedy, Look-ahead and Quadtree were developed and evaluated in a simulator. Their mean time to detection (MTTD) were compared as well as the average time it took for the strategies to process a search. Look-ahead was the best one of the four different strategies with respect to the MTTD and based on this it is suggested that it should be implemented and evaluated in a real AUV. / Idag utvecklas allt fler olika typer av autonoma robotar och fordon. De flesta av dessa är beroende av det globala positioneringssystemet och/eller kommunikation med andra robotar och fordon för att bestämma deras globala position. Detta är dock inte realistiska alternativ för autonoma undervattensfordon (AUV) idag eftersom radiovågor inte färdas bra i vatten. I stället används olika tekniker för att bestämma AUVens position, tekniker som ofta har en felmarginal. Denna rapport undersöker problemet med att effektivt utföra en lokal sökning inom denna felmarginal med målet att hitta en dockningsstation eller en boj.För att lösa detta problem gjordes en litteraturstudie om ämnet sökteori och hur det tidigare har tillämpats i detta sammanhang. Det som hittades var att den klassiska bayesiska sökteorin inte hade använts mycket ofta i detta sammanhang eftersom det skulle kräva för mycket processorkraft för att det skulle vara ett rimligt alternativ för de inbyggda systemen på en AUV. Istället användes olika heuristiska metoder för att få lösningar som fortfarande var dugliga för de situationer där de användes, även om de kanske inte var optimala.Baserat på detta utvecklades sökstrategierna Spiral, Greedy, Look-ahead och Quad-tree och utvärderades i en simulator. Deras genomsnittliga tid för att upptäcka målet (MTTD) jämfördes liksom den genomsnittliga tiden det tog för strategierna att bearbeta en sökning. Look-ahead var den bästa av de fyra olika strategierna med avseende på MTTD och baserat på detta föreslås det att den ska implementeras och utvärderas i en verklig AUV.

Text clustering is a problem where texts are partitioned into homogeneous clusters, such as partitioning them based on their sentiment value. Two techniques to address the problem are representation learning, in particular language representation models, and clustering algorithms. The state-ofthe-art language models are based on neural networks, in particular the Transformer architecture, and the models are used to transform a text into a point in a high dimensional vector space. The texts are then clustered using a clustering algorithm, and a recognized partitional clustering algorithm is k-Means. Its goal is to find centroids that represent the clusters (partitions) by minimizing a distance measure. Two influential parameters of k-Means are the number of clusters and the initial centroids. Multiple heuristics exist to decide how the parameters are selected. The heuristic of using domain knowledge is commonly used when it is available, e.g., the number of clusters is set to the number of dataset labels. This project further explores this idea. The main contribution of the thesis is an investigation of domain knowledge and representation learning as a heuristic in centroid initialization applied to k-Means. Initial centroids were obtained by applying a representation learning technique on the dataset labels. The project analyzed a Swedish dataset with views towards different aspects of Swedish immigration and a Swedish translated movie review dataset using six Swedish compatible language models and two versions of k-Means. Clustering evaluation was measured using eight metrics related to cohesion, separation, external entropy and accuracy. The results show the proposed heuristic made a positive impact on the metrics. By employing the proposed heuristic, six out of eight metrics were improved compared to the baseline. The improvements were observed using six language models and k-Means on two datasets. Additionally, the evaluation metrics indicated that the proposed heuristic has opportunities for future improvements. / Textklustering är ett problem där texter partitioneras i homogena kluster, till exempel genom att gruppera dem baserat på dess sentimentala värde. Två tekniker för att undersöka problemet är representationsinlärning, i synnerhet språkrepresentationsmodeller, och klustringsalgoritmer. Moderna språkmodeller är baserade på neurala nätverk, framförallt på Transformer arkitekturen, och modellerna används för att omvandla texter till punkter i ett högdimensionellt vektorrum. Därefter klustras texterna med hjälp av en klusteringsalgoritm, och en erkänd partition klusteringalgorithm är kMeans. Målet med algoritmen är att finna centroider som representerar klustren (partitioner) genom att minimera ett avståndsmått. Två inflytelserika parametrar i k-Means är antalet kluster och initiala centroider. Många heuristiker existerar för att bestämma hur dessa parametrar skall väljas. En vanligt förekommande heuristik är att använda domänkunskap om det är tillgängligt, e.g., antalet kluster väljs som antalet datamängdsetiketter. Detta projekt genomför ytterligare utforskningar av idén. Avhandlingens huvudsakliga bidrag är en undersökning av att använda kunskaper om domänen för datamängden och representationsinlärning som heuristik för centroid initialisering applicerat på k-Means. Initiala centroider erhölls genom att applicera en representationsinlärningsteknik på datamängdsetiketter. Projektet analyserar en svensk datamängd med åsikter gentemot olika aspekter av svensk immigration och en svensk översatt datamängd om filmrecensioner med hjälp av sex svenskkompatibla språkmodeller och kMeans. Utvärdering av klustringen uppmättes med hjälp av åtta mätetal relaterade till sammanhållning, separation, entropi och ackuratess. Den föreslagna heuristiken hade en positiv effekt på mätetalen. Genom att använda den föreslagna heuristiken förbättrades sex av åtta mätetal jämfört med baslinjen. Förbättringarna observerades med användning av sex språkmodeller och k-Means på två datamängder. Evalueringsmätetalen indikerar också på att heuristiken har möjligheter till framtida förbättringar.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vikten av kreativt tänkande, dess relation till problemlösningsförmågan och den relationella förståelsen. Problemlösningsförmågan är en förmåga som understryks i läroplanen för matematik årskurs 4-6, därmed undersöker vi relationen mellan det kreativa tänkandet och problemlösningsförmågan. Undersökningen har gjorts genom att initialt skapa tre frågeställningar och därefter söka data från olika peer-reviewed forskningsartiklar på engelska mellan årtalen 2019–2023 från databaser som ERC, JSTOR, ERIC från olika delar av världen. Forskningen har granskats och sammanställts för att ge svar på frågeställningarna. Under den systematiska sökningsprocessen har vi stött på nya begrepp som open ended och heuristik som visat sig ha en nära relation till problemlösningsförmågan samt det kreativa tänkandet. Utöver det har Skemps lärandeteorier om instrumentell och relationell förståelse satt grunden för vår systematiska sökprocess. Resultatet påvisar att det kreativa tänkandet utvecklas efter arbete med problemlösningsförmågan samt öppna frågor. Det kreativa tänkandet kan i sin tur relateras till en relationell förståelse. De empiriska studierna påvisar att lärare brister i sin kunskap om hur man kan utforma matematiska problem som utvecklar ett kreativt tänkande hos eleverna. De valda empiriska studierna är genomförda i utlandet och Sverige skulle dra nytta av liknande forskning för att stötta pedagogerna i elevernas utveckling mot ett kreativt tänkande som står emot den snabbt utvecklande värld som väntar efter avslutad skolgång.

Heuristics are mental shortcuts applied, consciously, subconsciously or both, to save time and efforts at the expense of risking the accuracy of the outcome. Therefore, one might argue that it is just an accuracy-effort trade-off. Nonetheless, we ought to recognize the distinction between the circumstances of risk, where all choices, outcomes, and probabilities might be generally known, and the circumstances of uncertainty, where, at least some, are not. Traditional models like the Subjective Expected Utility (SEU) work best for decisions under risk but not under uncertainty, which portrays most situations people need to tackle. Uncertainty requires simple heuristics that are sufficient instead of perfect. In this dissertation, the notion of heuristics was researched through a comprehensive historical review that unfolded the heuristics-linked ideas of significant scholars. An explicit distinction between the deliberate and the automatic heuristics was stated with chronological categories of pre and post-introduction of the SEU theory; providing a new perspective and opening a discussion for future research to consider. Additionally, qualitative and quantitative studies were applied that produced an unsophisticated heuristic set that was used by entrepreneurs in the Middle East and Germany. Perhaps entrepreneurs, and people in general, do not always know or acknowledge their use of heuristics. But still, they use it extensively and may exchange heuristics among others. That may lead us to think that in a world where uncertainty prevails, the Homo heuristicus might become a real threat to the Homo economicus.

Då många av Stockholms invånare är beroende av SLs kollektivtrafik för att klara sin vardag är det viktigt att SLs kollektivtrafik fungerar som den ska. En förutsättning för detta är att systemet förser resenärer med en korrekt biljett för deras resor och SL med biljettintäkter. SL som nyligen bytt system har genom bytet gått från ett uppskattat system till ett system som medfört en uppsjö av artiklar med klagomål. Ingen tycks nöjd. Många tycker att det nya systemet är svårt trots att det är designat att vara så likt föregående system som möjligt. Denna rapports syfte är därför att undersöka varför detta missnöje uppstår och om något kan göras för att göra systemet lättare och mer effektivt. Arbetet har genomförts av mig som arbetar deltid som stationsvärd vid pendeltåg samt läser programmet Civilingenjör och Lärare inom Matematik och IT-datateknik som är beläget vid Stockholms Universitet och KTH. Arbetet har genomförts i samarbete med Trafikförvaltningen i Stockholms Län. Som insamlingsmetod har observationer, intervjuer, statistik för resor med reskassa och en enkät använts. Undersökningen visar att trots att systemen i grunden är lika förekommer betydelsefulla skillnader i dess användbarhet. Föregående system uppfyller EN-ISO 9241-110s liksom den väl använda Nielsens heuristiks krav på användbart system, i motsats till SL Access och då främst reskassan. Orsaken kan spåras till ett skifte av var val av biljetter sker, borttagandet av biljetten som informationskälla och försämrade möjligheter när fel uppstår. Tidigare berättade resenären för systemet dess resplan där systemet gav resenären korrekt biljett. Med det nya systemet berättar resenären för systemet vilken biljett som ska väljas för resan. Detta ansvar har lagts på resenären utan att förändra informationsflödet i systemets huvudsakliga kanaler; personalen och maskineriet. Genom digitaliserandet av biljetterna har nya informationsbehov uppstått som systemet inte anpassats för, vilket har som konsekvens att systemet inte ger dess användare den information de behöver i sitt interagerande. Det gör systemet svårt och felbenäget. Det finns flera strategier som kan användas för att förbättra systemet. Samtliga innebär en förändring av systemets informationskanaler (kortvalideringsmaskiner, automater, personal) samt en övergång till att systemet genomgående assisterar användarna till rätt biljettköp. / The public transport of Stockholm, managed by SL, must work properly due to many people relying on its service to survive. One important condition for the public transport to work properly is a ticketing system that supplies the company with income and the travellers with the correct ticket for their journeys. Recently SL launched a new digital smartcard ticketing system that was design to be a copy to its previous analogue system. However the lookalike, the new system seem to have brought some confusion amongst its travelling users, whilst the previous did not. The purpose of this report is to examine the origin of this confusion by looking at the information flow sent from the system to the travelling users in a ticket buying situation to see if there is anything in particular that SL can do to help clarifying the system for its customers. The study will show that even though the system is designed as a replica, there are some important differences between the systems. While the previous system fulfils the demands of usability in EN-ISO 9241-110 and the widely used Nielsen heuristics, the new systems Reskassa does not. The cause can be traced to the shift of where the selection of tickets is performed, the removal of the tickets themselves as an information channel and weakened error preventions. Previously the user told the system where to go and the system provided the user with a correct ticket. In the new system the user must tell the system which ticket is the correct one for the intended journeys. This shift of responsibility has been made without changing the information given from the system through its basic channels; the staff and the machinery. By making the tickets digitally stored without adapting the information flow to the new needs has created a system that doesn’t provide the user with its needed information when buying tickets and thus making the system difficult and prone to errors. There are however several strategies available to improve the systems information flow and to transform the system to a user-aiding design.