A partly (anti-)commutative quiver algebra is a quiver algebra bound by an (anti-)commutativity ideal, that is, a quadratic ideal generated by monomials and (anti-)commutativity relations. We give a combinatorial description of the ideals and the associated generator graphs, from which one can quickly determine if the ideal is admissible or not. We describe the center of a partly (anti-)commutative quiveralgebra and state necessary and sufficient conditions for the center to be finitely genteratedas a K-algebra.Examples are provided of partly (anti-)commutative quiver algebras that are Koszul algebras. Necessary and sufficient conditions for finite generation of the Hochschild cohomology ring modulo nilpotent elements for a partly (anti-)commutative Koszul quiver algebra are given.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer. De huvudsakliga resultaten av studien ger en uppfattning om vilken funktion köp av sexuella tjänster fyller för informanterna, hur den praktiska organisationen och genomförandet av köpen går till samt hur informanterna därvid förhåller sig till sin partner och sin relation. Vidare ger resultaten en förståelse för hur köp av sexuella tjänster relaterar till privat och kommersiell sexualitet, hur informanterna förhåller sig till tillämplig svensk lagstiftning samt vilka värderingar de har i fråga om köp av sexuella tjänster. Analysen visar hur informanterna på individuella, relationella och strukturella nivåer navigerar och förhandlar kring olika aspekter av intimitet och konsumtion i relation till köp av sexuella tjänster när en samtidig parrelation föreligger. / The aim of the study is to explore how purchasers of sexual services describe and explain their behavioural patterns, with a focus on their intimate relations and everyday life. Data was collected in semi-structured interviews with nine male participants who purchase sexual services and are currently in a relationship. Using a qualitative method, a poststructuralist research approach was applied. The empirical findings were analysed within theoretical frameworks and viewpoints based on modernity theories, encompassing various forms of commercialization and commodification of intimate relations. The principal results of the study present an idea of what functions the purchases of sexual services fulfil for the participants, how the purchases are organized and carried out, and how the behaviour affects their attitudes towards current partners and relations. Furthermore, the results give an understanding of how purchases of sexual services relate to private and commercial sexuality, what concerns the participants have for applicable Swedish legislation, and what moral values they hold regarding purchases of sexual services. On individual, relational and structural levels, the analysis shows how the participants navigate and negotiate around various aspects of intimacy and consumption in connection to purchases of sexual services outside a current relation.

Syftet med studien är att undersöka hur förändringar inom kriminalvården påverkar kriminalvårdares arbetsvillkor och förutsättningarna för det emotionella arbetet.  Därför har vi lagt fokus på kriminalvårdens arbete som präglats av de förändringar som skett, både på arbetstid och privat. Därför har vi gjort en tydlig avgränsning gällande just kriminalvårdare, för att det är de som utför emotionellt arbete.  Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta kriminalvårdare. För att hitta de respondenterna har vi kombinerat ett bekvämlighetsurval med ett målstyrt urval. Vi har använt oss av ett emotionssociologiskt perspektiv där vi utgår ifrån Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Vi har också använt oss av Lean production, just in time för att förstå förändringarna i organisationen samt Thomas J. Scheffs teori om sociala band och känslorna skam och stolthet som påverkar det sociala samspelet.  Arbetet som kriminalvårdare är en emotionellt krävande uppgift. Förändringarna inom organisationen har lett till en mer pressad arbetsmiljö som har påverkat arbetsvillkoren. Kriminalvårdare uppmärksammar de långa och intensiva arbetsdagarna som leder till trötthet och utmattning. Det har även märkt av en högre arbetsbelastning på sig själva och deras kollegor som har resulterat till flera sjukskrivningar och uppsägningar. / The purpose of this studie is to investigate how changes in prison affect the prison guards' conditions and the conditions for the emotional labor. Therefore have we focused on the prison guards' work, which is characterized by changes that have taken place that affects both working hours and privately. Therefore have we made clear demarcation regarding just prison guards, because it is them who performs emotional labor. We have used a qualitative study where we have interviewed eight prison guards. To find the respondents, we have combined a convenience selection with a goal-oriented selection. We have used an emotional sociological perspective where we start from Arlie Hochschild's theory of emotional labor. We have also used Lean production, just in time to understand the changes in the organization and Thomas J. Scheff's theory of social ties and feelings of shame and pride that affects social interactions. Working in a prison as a prison guard is a difficult emotional request. The changes within the organization have led to a more pressured work environment that has affected working conditions. Prison guards pay attention to the long and intense working days that lead to fatigue and exhaustion. It has also been noticed by a higher workload on themselves and their colleagues which has led to more sick leave and dismissals.

Cette thèse est consacrée à l'étude des revêtements galoisiens et à la recherche du revêtement universel et du groupe fondamental pour les algèbres de dimension finie, connexes et basiques sur un corps algébriquement clos. Pour ce faire, nous partons d'une construction déjà existante: le groupe fondamental associé à toute présentation d'une telle algèbre A par son carquois ordinaire Q et des relations admissibles. Nous commençons par comparer les différentes présentations de A. Les automorphismes de l'algèbre kQ des chemins de Q permettent de relier deux présentations de A et parmi ceux-là, nous distinguons les dilatations et les transvections: elles engendrent le groupe des automorphismes de kQ, en outre, les groupes fondamentaux de deux présentations de A reliées par une dilatation ou une transvection sont liés entre eux par un passage au quotient. Ceci permet d'exhiber un groupe fondamental pour A lorsque le corps de base est de caractéristique nulle et lorsque Q n'a pas de double raccourci. Ces raisonnements se transposent à l'étude des revêtements galoisiens de A puisqu'à chaque présentation de A est associé un revêtement galoisien de A et de groupe le groupe fondamental de la présentation. Ainsi, sous les hypothèses précédentes fournissant le groupe fondamental de A, un revêtement universel de A existe. Ce dernier résultat est également démontré pour un corps de caractéristique quelconque, lorsque A est monomiale et lorsque Q n'a ni flèches multiples ni cycle orienté tout en admettant d'éventuels double raccourcis.

Denna uppsats syftar till att undersöka institutionella förväntningar som finns på blivande förskollärare på Uppsala universitet angående det emotionella arbetet som de ska utföra. Studien använder sig av kurslitteratur från Uppsala universitets förskollärarprogram (2022). Förståelsen för emotionellt arbete grundas i Hochschilds redogörelse för begreppet. Denna definition medför även begreppen känsloarbete och känsloregler. I uppsatsen diskuteras det även huruvida läraryrket kan uppfattas som emotionellt arbete utifrån Hochschilds definition. Uppsala universitet tolkas vara en del av den institutionella kontexten utifrån nyinstitutionella teorins definition av institution i och med det kan Uppsala universitets förväntningar översättas till en institutionell förväntning. Forskning visar att det emotionella arbetet inom förskolläraryrket associeras med negativa psykologiska effekter som känslomässig utmattning. Lärare uppfattas förhålla sig till ett antal regler och förväntningar på känslouttryck i arbetet. Utöver det föreslår ett antal studier att emotionella krav i läraryrket korrelerar med negativa känslor. Denna uppsats undersöker de emotionella krav och förväntningar som kurslitteraturen omfattas av.   Målet med uppsatsen är att undersöka både hur förväntningar på emotionellt arbete framställs och en förklaring av den institutionella kontexten angående kurslitteraturens förväntningar. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys analyseras dessa framställningar i tre dimensioner. Resultatet för uppsatsen tyder på att kurslitteraturen samspelar med den officiella läroplanen för förskolan angående emotionellt arbete och forskning inom förskola. Kurslitteraturen framställer det emotionella arbetet utifrån olika diskursiva ideal, exempelvis som omsorg, texten tenderar att presentera formuleringar som sanning. Den diskursiva praktiken som framställs har traditionella drag och uppehåller den dominerande diskursordningen. Den sociala praktiken visar att den diskursiva praktiken identifierad i kurslitteraturen är en del av den psykologiska ordningen och föräldrabehandlande ordningen av diskurser. Genom en analys av den icke-diskursiva kontexten visar det sig hur kurslitteraturen rättfärdigar och legitimerar ett antal idéer om emotionellt arbete, eftersom att läroplanen anser dessa som effektiva och önskvärda. Ett antal ideal kan tolkas som rationaliserade myter. Den institutionella kontexten visar hur kurslitteraturen kritiserar skolverket som institution, medan den samtidigt legitimerar och eftersträvar dess förväntningar och ideal.

Denna intervjubaserade studie om emotionellt lönearbete hos skolkuratorer i Sverige visar att det emotionella lönearbetet präglas av olika normer för framträdanden och uttryck av känslor. Det emotionella arbetet är ett för skolkuratorn centralt verktyg för att upprätthålla känsloregler och sociala normer. Det emotionella lönearbetet används på olika sätt, genom ytagerande och djupagerande. Emotionellt lönearbete betraktas som en färdighet som kan förändras över tid, och som kan innebära en separation mellan privatperson och yrkesroll.  Hanteringen av andras känslor verkar som ett emotionellt lönearbete riktat mot den som bemöts. Auktoriteten som kurator ger möjligheter att agera som påminnare om känsloregler för andra. Arbetet innefattar bearbetningar av känslor personligen och med andra. Studien bygger på interaktionistiska och emotionssociologiska perspektiv från Arlie Russell Hochchild och Erving Goffman. Tillvägagångssättet baseras på fenomenologiska perspektiv. Med hjälp av ett målstyrt urval och semistrukturerade intervjuer har information inhämtats från fem skolkuratorer på svenska gymnasieskolor.

Dans cette thèse on développe une théorie générale des objets tressés et on l'applique à une étude de structures algébriques et topologiques. La partie I contient une théorie homologique des espaces vectoriels tressés et modules tressés, basée sur le coproduit de battage quantique. La construction d'un tressage structurel qui caractérise diverses structures - auto-distributives (AD), associatives, de Leibniz - permet de généraliser et unifier des homologies familières. Les hyper-bords de Loday, ainsi que certaines opérations homologiques, apparaissent naturellement dans cette interprétation. On présente ensuite des concepts de système tressé et module multi-tressé. Appliquée aux bigèbres, bimodules, produits croisés et (bi)modules de Hopf et de Yetter-Drinfel'd, cette théorie donne leurs interprétations tressées, homologies et actions adjointes. La no- tion de produits tensoriels multi-tressés d'algèbres donne un cadre unificateur pour les doubles de Heisenberg et Drinfel'd, ainsi que les algèbres X de Cibils-Rosso et Y et Z de Panaite. La partie III est orientée vers la topologie. On propose une catégorification des groupes de tresses virtuelles en termes d'objets tressés dans une catégorie symétrique (CS). Cette approche de double tressage donne une source de représentations de V Bn et un traitement catégorique des racks virtuels de Manturov et de la représentation de Burau tordue. On définit ensuite des structures AD dans une CS arbitraire et on les munit d'un tressage. Les techniques tressées de la partie I amènent alors à une théorie homologique des structures AD catégoriques. Les algèbres associatives, de Leibniz et de Hopf rentrent dans ce cadre catégorique.