Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

Syftet med detta arbete är att undersöka socialdemokraternas organisering av medelklassen och tjänstemännen i Karlstad under mitten av 1900-talet och varför det startades en socialdemokratisk tjänstemannaförening i Karlstad. Grunden till arbetet baseras på källmaterial i form av mötesprotokoll, samt års och verksamhetsberättelser från Karlstads socialdemokratiska tjänstemannaförening. Karlstad arbetarekommun och Karlstads kvinnoklubb. Detta källmaterial har granskats kvalitativt för att presentera majoriteten av resultatet men även en kvantitativ analys har genomförts för att presentera medlemsutvecklingen inom tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen var den grupp i samhället som växte mest under mitten av 1900-talet vilket förklarar den snabbt växande socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Efter en snabb medlemstillväxt följdes en liten minskning av medlemmar vilket sedan stabiliseras och skiftar fram till slutet av 60-talet då en snabb nedgång får organisationen på fall och resulterar i upplösning år 1972. Eftersom kvinnliga tjänstemän också ökade i antal under 1900-talet kommer detta arbete även att analysera hur de kvinnliga medlemmarna visar sig. Medlemmarna inom tjänstemannaföreningen har granskats ur ett manligt, homosocialt perspektiv för att förstå bristen på kvinnliga medlemmar i den socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen har även analyserats med hjälp av tre teorier om tjänstemännens klasstillhörighet för att undersöka vilken förklaringsmodell som bäst passar in på källmaterialet och för att förklara varför tjänstemännen inom socialdemokraternas föreningar startar en egen socialdemokratisk tjänstemannaförening år 1948. Arbetet undersöker också varför organisationen hade en snabbt växande medlemsutveckling. / The purpose of this thesis is to analyze the social democrat’s organization of the middle class and the working official’s in Karlstad during the mid-2000 century and to analyze the female participation within the working official’s social democratic organization. The foundations of this work are based on meeting minutes, protocols, annual reports and business stories from the working official’s social democratic organization, the social democratic women club and from the social democratic working municipality. These sources have been analyzed qualitatively to provide most of the results, but the members have been analyzed with a quantitative method to explain the member development within the working official’s social democratic organization. The working officials was the group of people in society that grew the most during the mid-2000 century which explains the rapid growth of the working official’s organization within the social democrats. After a rapid growth the organization has a small decline in members but stabilizes until a rapid decline in members during the late sixties which results in the fall of the organization 1972. Since females within the working-officials also rose in numbers during the 2000 century this thesis will also describe the women roles within the working official’s social democratic organization. The members of the working official’s organization have been analyzed with a male homosocial view to understand the shortage of women in the organization. The working officials have also been observed with three different theories about the working official’s class affiliation to help explain which model of explanation fits to the source materials and help explain why the working officials within the social democrats parts from the main party to create their own organization in 1948. This Thesis also examines why the organization had such a rapid membership growth.

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.