Research question:  “How does the IHRM of multinational enterprises (MNEs) adapt their recruitment processes during crises?” Purpose: To explore the adaptation and changes in the recruitment process of IHRM during a crisis. Method: The research method is a qualitative case study, and the data is collected through semi-structured interviews and secondary data.  Conclusion: This study shows that IHRM in multinational enterprises use e-recruitment as a tool and method to adapt the recruitment practices during a crisis. However, the finding of this study indicates that the best outcome of recruitment is achieved by adapting and incorporating both e-recruitment and traditional recruitment.

Studiens övergripande syfte var att skapa en förståelse för hur användare upplever HRIS i deras arbetsvardag genom att ta reda på hur sambandet mellan motivation och användande såg ut för digitala HR-system med utgångspunkt ur makroteorin Self-Determination Theory. Undersökningen hade ett pedagogiskt perspektiv med syfte att kunna dra slutsatser för att möjliggöra en lärandemiljö som bidrar till en hög motivation inom användandet av digitala HR-system. Genom en enkätundersökning besvarad av chefer och HR-personal i organisationer som använde ett digitalt HR-system för personaladministration kartlades motivationen till att använda systemet. Utöver motivation undersöktes även hur andra faktorer som stöd från organisationen, kön, ålder och personalansvar påverkade upplevelsen. Resultatet visade på tydliga korrelationer mellan en hög motivation och ett högt stöd från organisationen i tillämpningen av systemet. Vidare visade resultaten på positiva samband mellan kompetens och användning vilket tydde på att användarvänlighet och att känna sig kunnig i systemet var viktiga aspekter att ta hänsyn till inför en implementering eller arbete med redan implementerat system. Kön och ålder visade sig också vara faktorer som påverkar hur en användare upplever och motiveras till användning av systemet. Sammanfattningsvis visade undersökningen att HRIS innebar en effektivisering och positiv upplevelse för medverkande respondenter, samt en hög motivation till att använda systemet. Detta leder i sin tur ledde till autonomi och självbestämmande i medarbetarens arbetsvardag och därmed positiva värden för såväl individ som hela organisationen.

Studien har i syfte att få en ökad förståelse för hur HR-anställda inom ett privat företag upplever att engagemang har betydelse för arbetsplatslärande. Utifrån syftet har tre frågeställningar konstruerats: Hur upplever de HR-anställda att deras egna engagemang har betydelse för arbetsplatslärande? På vilka sätt anser de HR-anställda att engagemang från organisationens sida har betydelse för deras arbetsplatslärande?  På vilka sätt skulle de HR-anställda vilja att engagemangets roll kopplat till arbetsplatslärande utvecklas inom organisationen i framtiden? Studien har använt en kvalitativ metod. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med HR-anställda i en privat organisation med över 100 000 anställda. Intervjuerna ligger till grund för empirin som har analyserats med en tematisk analys där diverse teman skapades. Vidare bearbetades och analyserades empirin utifrån Billetts (2004a; 2004b; 2006) teori om affordances och engagemang. Studiens resultat visar att HR-anställda upplever eget och organisationens engagemang som betydelsefullt för deras arbetsplatslärande. Det egna engagemanget har en roll i vad för läraktiviteter en anställd tar del av. Vidare uppger informanterna att engagemanget är en förutsättning för att lärande ska ske, det är inget som sker per automatik. Organisationen gör sig betydelsefull genom att erbjuda individer möjligheter till arbetsplatslärande samt ge rätt förutsättningar och stöd för att det ska kunna ske. Samtliga informanter upplevde att tidsbrist och andra prioriteringar påverkar arbetsplatslärande. I framtiden skulle HR-anställda vilja förändra synen på arbetsplatslärande. Främst upplever informanterna att chefer och organisationen behöver engagera sig i att skapa bättre förutsättningar och erbjuda mer stöd för arbetsplatslärande.

Dagens samhälle är i en hastig utveckling och kompetenskrav på både företag och anställda utvecklas konstant. Det har därmed blivit ett problem för organisationer att säkerställa att de besitter rätt kompetens för att klara de krav som ställs på dem. Det blir därmed viktigt att identifiera alternativa lösningar till formella utbildningar för att skapa rätt kompetens. Ett sätt är genom det informella lärandet och vilken roll att ha roligt på jobbet har när det kommer till det informella lärandet. Syftet med uppsatsen är att analysera uppfattningarna hos erfarna HR-personer gällande fenomenet att ha roligt på jobbet och genom det få en djupare förståelse i relationen mellan att ha roligt på jobbet och det informella lärandet. Studien utfördes genom semi-strukturerade intervjuer av fem HR-personer med lång erfarenhet i branschen. De teorier som analysen utgår ifrån är Billetts teori om affordans och det individuella engagemanget samt Moreland och Levines teori om gruppsocialisering. Resultatet visade att fenomenet att ha roligt på jobbet har en stor betydelse på arbetet och det informella lärandet som existerar i arbetet.

No description available.

Changes in the workplace have led to new ways of organizing and structuring organizations. Organizations’ desire to increase competitiveness, efficiency and flexibility has resulted in new conditions in the field of human resources. The new conditions have also created new roles and changing responsibilities for those working within human resources. The purpose of this study was to investigate how the implementation of Ulrich's model for HR transformation can impact on the human resource departments managerial support to first-line managers in the municipality of Uppsala. Today the municipality of Uppsala organizes its human resources based on the Ulrich's model, which divides the work into the units service center, the expert unit and business partners. The study is based on eight interviews with employees in the department of human resources, first-line managers and human resource managers within the organization. Their experiences of the new organizational model were examined. The study indicates that the managerial support generally is perceived as functioning adequately. The implementation of Ulrich's model, however, appears to have led to decreased knowledge about the activities in the sub-units of the overall organization when the human resource department is centralized. The reorganization also seems to have led to a lack of clarity regarding who is responsible for human resource issues. Raised uncertainties seem to have created subjective interpretations regarding who is responsible for what. The study illustrates, firstly, experiences of the employees of the human resource department of providing management support, and secondly first-line managers' experiences of the support.

Bakgrund: I dagens samhälle präglas organisationer av ekonomiska förändringar, detta genom globalisering, förändrade kundförhållanden och en ökad konkurrens. Organisationer behöver hela tiden förbättra sin konkurrenskraft genom att effektivisera sin verksamhet. Idag ses medarbetarna som organisationers viktigaste tillgång eftersom att de förser organisationer med viktiga källor för att bli konkurrenskraftiga. Strategic Human Resource Management (SHRM) är ett arbetssätt som handlar om att utforma HR-strategier som gör att medarbetarnas kunskap och kompetens bidrar till att nå organisationens övergripande mål. Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur organisationen använder ett strategiskt HR-arbete (SHRM) och om det är ett framgångsrikt arbetssätt. Vår studie har bidragit till en ökad förståelse om begreppet SHRM och hur det kan användas samt hur SHRM kan påverka organisationen. Metod: Insamlingen av vårt empiriska material bygger på en kvalitativ metod där vi genomfört djupgående intervjuer med HR-chefer som arbetar i en organisation som är verksam inom fordonsindustrin. Slutsats: Vi har kommit fram till att organisationen använder SHRM som arbetssätt. Vi kan dock inte dra några konkreta slutsatser om hur SHRM påverkar or-ganisationen men det finns tydliga indikationer på att SHRM har en positiv inverkan och bidrar till en ökad produktivitet och effektivitet. Vi har även kommit fram till att det är viktigt att organisationen utövar ett ledarskap som främjar SHRM. / Background: In today's society organizations are characterized by economic changes, this by globalization, changing customer circumstances and increased competition. Organizations need to constantly improve their competitiveness by streamlining its operations. Today, employees are seen as the organizations most important asset, this because they provide organizations with important sources to become competitive. Strategic Human Resource Management (SHRM) is an approach that is about to build HR-strategies that make employees knowledge and skills to contribute the organizations to achieve the overall goals. Purpose: The aim of this study was to examine how the organization is using a strategic HR-work (SHRM) and if it is a successful strategy. Our study has contributed to a better understanding of the concept of SHRM and how it can be used and how SHRM can affect the organization. Method: The collection of our empirical material is based on a qualitative approach where we conducted in-depth interviews with HR-managers working in an organization that is active in the automotive industry. Conclusion: We have concluded that our survey shows that the organization uses the SHRM as working strategy. However, we can not draw any concrete conclusions in which way SHRM affect the organization, but there are clear indications that SHRM has a positive effect, contributing to increased productivity and efficiency. A further conclusion of our study is that it´s very important that the organization have a leadership that promotes SHRM.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva om och på vilket sätt anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår från två modeller om effektivitet vilka har anpassats efter den mänskliga resursen. Referensramen behandlar inre- och yttre effektivitet med tillhörande underrubriker, nämligen: Resurser, kompetens arbetsuppgifter och mål. Metod: Studien var en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata samlades in med tillgänglighetsurval med semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod med teman i förhållande till den teoretiska referensramen. Studien hämtade sekundärdata från böcker, akademiska artiklar och akademiska tidskrifter. Empiri: Empiriska data samlades in från sjukhuspersonal och vårdenhetschefer inom sektionen vid sjukhuset i Sverige. Slutsatser: Studien kommer fram till att anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål, men inte till vilken grad den har varit effektiv. De mänskliga resurserna kan göra mer rätt saker, sjukhuspersonalen använder sin kompetens i större utsträckning och sjukhuspersonalen kan utföra arbetsuppgifter rätt i förhållande till vad som ingår i deras yrkesroll. Det har i sin tur lett till snabbare handläggning och bidragit till inre effektivitet vilket i sin tur har lett till yttre effektivitet i förhållande till sektionens uppsatta mål. / The purpose of this Bachelor Thesis was to describe if and in what way the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section. The theoretical framework proceeds from two models that deals with effectiveness which have been adapted to the human resource. The framework treats efficiency and effectiveness with associated subheadings, specifically: Resources, competency, job assignments and goal. The study was a qualitative case study with a descriptive nature and a deductive approach. Primary data was collected with accessibility selection with semi-structured interviews with seven respondents. The empirical findings were analysed with a thematic analysis method with themes related to the theoretical framework. The study collected secondary data from books, academic articles and academic journals. Empirical data was collected from hospital staff and hospital management within the section at the hospital in Sweden. The study reaches the conclusion that the connection with the RIA-project within the section at the hospital in Sweden has been effective in relation to the goal that has been established by the section, but not to what degree it has been effective. The human resources can do more right things, the hospital staff uses its competence to a higher degree and the hospital staff can perform job assignments right in relation to what is associated with their profession. This in turn have led to faster processing and contributed to efficiency which in turn have led to effectiveness in relation to the goal that has been established by the section.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva onboardingprocessen av HR-konsulter via deras erfarenheter samt upplevelser och genom det lokalisera de nyckelfaktorer som spelar in för en funktionell process. Genom att identifiera nyckelfaktorerna önskar vi bidra med ett resultat vilket kan skapa effektivitet i onboardingprocessen samt generera kunskap om hur organisationer kan optimera det initiala samarbetet mellan parterna.   Metodik: Studien är kvalitativ med en deduktiv ansats. Studiens empiri har insamlats genom intervjuer samt ett kompletterande verktyg där respondenterna fick välja prioriterade kärnvärden. Samtliga respondenter är verksamma HR-konsulter. Resultat: Onboardingprocessen är ett samspel mellan uppdragsgivare och HR-konsult. Bägge parter spelar en vital roll sett till huruvida det kommer uppnås en effektivitet eller ej. Det kan konstateras att uppdragsgivare har ett ansvar att förse HR-konsulter med diverse nyckelfaktorer vilka möjliggör samt underlättar genomförandet av uppdraget. HR-konsulter har ett ansvar att under onboardingprocessen utifrån sin expertiskunskap dela med sig av diverse erfarenheter och synvinklar. Kommunikationen mellan parterna behöver vara öppen och det krävs att bägge parter är delaktiga i upprättandet av ett givande samspel vilket bidrar till att uppdraget kan styras i den riktning vilket resulterar i en effektiv slutprodukt. / Purpose: The purpose of the study is to describe the onboarding process of HR-consultants via their experiences and through that pinpoint the key factors which plays a part to make a functional process. By identifying those key factors, we wish to contribute with a result which can create efficiency in the onboarding process and generate knowledge regarding how organizations can optimize the initial collaboration between the parties. Methodology: The study is qualitative with a deductive approach. The empirical data of the study has been gathered through interviews and a complementary tool where the respondents got to choose prioritized core values. All the respondents are active HR-consultants. Conclusion: The onboarding process is an interplay between the employer and the HR-consultant. both parties play a crucial part whether effectivity will be achieved or not. It’s clear that the employer holds a responsibility to provide the HR-consultant with key factors who enables the completion of the assignment. HR-consultants holds a responsibility to provide different approaches through their expertise during the onboarding process. The communication between the parties needs to be open and both parties are responsible to establish a rewarding interplay that contributes to a flexible approach which results in an efficient final product.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva i arbetet som enhetschef. För att svara mot syftet har studien genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupperna består av enhetschefer och HR-konsulter. Resultatet i studien kan bidra till att öka förståelsen om vilka faktorer som är attraktiva i arbetet och vilka områden som kan utvecklas för att skapa en bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att de faktorer som upplevs vara attraktiva kan delas in i tre kategorier som utgörs av förutsättningar, påverkan och meningsfullhet. Exempelvis framkommer det att storlek av arbetsgrupp, handlingsfrihet och stimulans är avgörande för tjänstens attraktivitet. Sammantaget är det av stor vikt att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva eftersom det kan leda till att enhetschefer stannar kvar i arbetet. / The purpose of this research is to examine what factors that appears to be attractive in the work as a unit manager. In order to achieve this purpose, a qualitative research method was chosen, using semi-structured interviews with a sample consisting of unit managers and human resource consultants. The results generated in this research aims to improve the understanding of what factors that appears as attractive in the work as a unit manager. Furthermore, the research also aims to contribute to the understanding of what areas that needs to be developed in order to create an improved and healthier work-environment for unit managers. The results in this study shows that the factors that appears as attractive can be divided into three categories; prerequisites, impact and meaningfulness. This is highlighted in for example the size of the work-group, the level of independence inhabited and stimulation, which appears as factors crucial for the attractiveness in the role as a unit manager. The reason why this study is of vital importance is because understanding the factors that appears as attractive in the work as a unit manager can be crucial in maintaining the unit managers in the workplace.