Under historien har HR formats efter kontextuella förändringar som tvingat rollen att anta nya formationer. Ny teknologi i form av Artificiell Intelligens är för dagens HR ingen annat än en genomsyrande faktor med betydande påverkan. Frågan författarna ställde sig inför denna studien var i vilken mån Artificiell Intelligens kommer påverkan HR och vad det kommer att medföra för påtryckningar. Den kvalitativa studiens övergripande syfte var att skapa en förståelse om Artificiell Intelligensens påverkan på framtidens HR. Inför studien intervjuades nio HR-utövare som geografiskt befinner sig på olika platser i Sverige där samtliga är seniora i ämnet och följer samt arbetar med utvecklingen av Artificiell Intelligens och påverkan påHR. Resultatet i studien besvaras utifrån de specifika respondenternas bild av verkligheten och det är respondenternas förståelse som ligger till grund för studien. Respondenternas bild av verkligheten visar att Artificiell Intelligens kommer påverka HR som profession samt att det som beskrivits med framtidens förändringar inte är framtida skeenden utan verklighet i dagens läge. Slutsatserna av studien visar att utvecklingen av HR har formats av förändringar som påverkat rollen i olika riktningar under flertal decennier tillbaka enligt tidigare forskning. Det respondenterna nu vill lyfta är att dagens utveckling av Artificiell Intelligens ökar i en accelererande fart och går allt snabbare än vad HR som profession kunnat planera för. Artificiell Intelligens är en del av den förändringen som pågår idag, och det är därför viktigt att HR håller sig ajour och är villig att reformera sin roll för att fortsätta vara relevant i framtiden. / Throughout history, HR has adapted to contextual changes that have forced the role to assume new formations. New technology in the form of Artificial Intelligence is, for today's HR, nothing but a pervasive factor with significant impact. The question we, as authors, faced in this study was to what extent Artificial Intelligence will influence HR and what pressures it will bring. The overall purpose of the qualitative study was to gain an understanding of the impact of artificial intelligence on the future of HR. Prior to the study, nine HR practitioners were interviewed, geographically located in different parts of Sweden, all of whom are senior experts in the field and involved in the development of artificial intelligence and its impact on HR. The study's results are based on the specific respondents' perception of reality, and it is their perception that forms the basis of the study. The respondents' perception of reality indicates that Artificial Intelligence will affect HR as a profession and that what has been described as future changes is not something that will happen in the future but is already a reality in the present. The conclusions of the study show that the development of HR has been shaped by changes that have influenced the role in various directions for several decades, according to previous research. What the respondents now want to emphasize is that the current development of artificial intelligence is increasing at an accelerating pace and progressing faster than HR as a profession has been able to plan for. Artificial Intelligence is part of the ongoing change, and it is therefore important for HR to stay up-to-date and be willing to reform its role to remain relevant in the future.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter ett digitalt mätverktyg har för medarbetares välmående i att stödja HRs arbete med arbetsmiljön i små- och medelstora företag. Studien ämnar att bidra till forskning rörande digitalisering inom HR för medarbetares mjuka värden. Avgränsningar har gjorts rörande teorier och de teoriområden som valts ut är digitalisering, utmaningar inom digitalisering samt digitalisering av HR-system, organisatoriskt beslutsfattande baserat på mätningar samt dess fördelar och utmaningar, motivation samt två motivationsteorier i form av Herzbergs tvåfaktorsteori och Maslows behovstrappa, arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.  Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod där respondenter som använt mätverktyget under en tid och jobbar med HR-frågor valts ut till datainsamlingen. Respondenterna har intervjuats, intervjuerna har transkriberats och kodats och till sist har teman skapats utifrån koderna med en tematisk analys. Med hjälp av teorierna som valts ut till studien skapades tre teman: förändrat arbetssätt, utmaningar med digitala verktyg och beslutsfattande baserat på mätningar, för att svara på studiens forskningsfrågor. Utifrån resultaten i studien har det visat sig att mätverktyget förändrat sättet HR arbetar, att det fungerat som ett viktigt stöd i HRs arbete och beslutsfattandet inom organisationer, men att en digitalisering och implementering av ett sådant mätverktyg även innebär utmaningar. / The purpose of this study has been to investigate the opportunities a digital measuring tool for employees' wellbeing has in giving support to HR in small- and medium-sized organizations. The study is aimed to contribute to the research field about digitalization within HR for soft values. In the study, delimitations have been made surrounding the theories, and the selected areas of theories are digitalization, challenges with digitalization, digitalization of HR-systems, organizational decision making based on measuring and the advantages and disadvantages of measuring, motivation with two motivational theories in the form of Herzbergs two factor theory and Maslows Hierarchy of needs, work environment and psychosocial work environment. The study has had a qualitative research method where respondents who have experience with the measuring tool and are working with HR issues were selected for the data collection. The respondents have been interviewed, the interviews have been transcribed and coded and lastly themes have been made by using the codes in a thematic analysis. With the help of the theories in the study, three themes were created: changed way of working, challenges with digitalization and decision making based on measuring. These were made to answer the research questions of the study. The results of this study have shown that the measuring tool has changed HR’s way of working, that it has functioned as an important support in HR’s work and for making organizational decisions, although a digitalization and implementation of a measuring tool like this also comes with challenges.

Denna studie syftade till att undersöka nyexaminerade personalvetares självupplevda anställningsbarhet och få en nyanserad förståelse för vem som bär ansvaret för anställningsbarheten. Studien har utgått från följande tre forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever personalvetare att de är anställningsbara efter avslutad akademisk utbildning? och Vem ansvarar enligt personalvetares upplevelser för deras anställningsbarhet på arbetsplatsen? och Vem bör enligt personalvetare ta ansvar för deras anställningsbarhet? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta nyexaminerade personalvetare. Datainsamlingen har följts av fenomenologisk databearbetning som mynnat ut i en tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna fenomenologi och anställningsbarhet. Resultaten har visat att majoriteten av de nyexaminerade personalvetarna upplevde sig anställningsbara efter avslutad utbildning, men att de informanter som erhållit arbetslivserfarenhet inom HR-arbete under studietiden upplevde sig anställningsbara i högre utsträckning än de som inte hade praktisk erfarenhet vid examen. Personalvetarnas upplevelser visade sig vara att mindre formella tillfällen främjade deras anställningsbarhet i stor utsträckning, exempelvis genom samtal med kollegor eller närmsta chef. Slutligen delade samtliga informanter upplevelsen att ansvaret för sin anställningsbarhet bör ligga hos de själva, men att i vilken utsträckning en individ kan lyckas göra sig mer anställningsbar både kan begränsas samt möjliggöras av arbetsgivaren. Utifrån resultatet kan det slutligen sägas att det är praktiska erfarenheter som bidrar till den självupplevda anställningsbarheten i störst utsträckning, men att ansvaret för att gagna de erfarenheterna ligger på individnivå idag. Det individuella ansvaret är samtidigt något som upplevdes positivt av personalvetarna vilket kan ses som studiens huvudsakliga bidrag.

Klimatkrisen är ett faktum och omvärlden ställer större krav och förväntan på att företag idag ska arbeta för och främja hållbarhet. Den ekologiska aspekten i hållbarhet anses vara fundamental och i Sverige menar flera företag att de är det som leder till lönsamhet i framtiden. Detta kräver att man arbetar proaktivt så att den ekologiska hållbarheten blir en del av en organisations existerande strategi. Human Resources (HR) arbete genomsyrar hela organisationen, och vid implementering av nya strategier krävs ett stöd från HR. Trots att implementering av en strategi kräver ett stöd från HR och att alla organisationer bör arbeta med den ekologiska hållbarheten, är detta inte ett område som fångats upp av HR eller blivit en HR-fråga idag. Tidigare forskning har studerat relationen mellan HR och den ekologiska hållbarheten i internationella företag men syftet med denna studie är att undersöka hur HR inom olika svenska företag idag arbetar med ekologisk hållbarhet och hur de framöver kan influera arbetet ytterligare.  Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats där totalt tio respondenter från tre olika företag i Sverige deltog. Studien kunde påvisa att HR inte aktivt arbetar med den ekologiska hållbarheten idag, men att de i framtiden kan bidra och influera hållbarhetsarbetet ytterligare på flera olika sätt. / The climate crisis is a fact, and the world demands and expects more from companies today that they work with and promote sustainability. Environmental sustainability is fundamental, and in Sweden, the environmental sustainability is according to many organizations, the key to achieve profitability in the future. This requires companies to proactively work with environmental sustainability, so it becomes part of an organization’s strategy. Human resources (HR) can through their work, inspire the entire organization, and when implementing new strategies, support from HR is necessary. Although the implementation of a strategy requires support from HR, and that each organization should focus on adding environmental sustainability to their strategies, this area is nothing that has become an HR related question. The previous research within this area has only been studied from an international perspective, and the relation between HR and environmental sustainability has not been as studied in Swedish organizations.  The purpose of this study is to examine how HR within different organizations in Sweden work with environmental sustainability, and how they in the future can influence the work even more. The study was conducted through a qualitative study where ten respondents from three different organizations were part of the study. The study showed that HR is not as active in environmental sustainability today but can influence it even more in the future.

BAKGRUND En övergång till ett aktivitetsbaserat kontorslandskap från cellkontor har blivit en populär kontorsutformning hos svenska kommuner. Det aktivitetsbaserade kontoret kan anses vara en funktionell lösning för kunskapsintensiva organisationer och ombyggnationen kan förklaras som en organisationsförändring. Några av de vanligaste orsakerna till att organisationsförändringar misslyckas beror på att de mänskliga resurserna inte utnyttjas på rätt sätt. HRs expertkunskap om de mänskliga resurserna kan därför spela en viktig funktion vid organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontorslandskap. SYFTE Studien syftar till att beskriva vilka roller HR intar vid organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontor. METOD Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i fem svenska kommuner. SLUTSATS Organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontor kan ses som en cyklisk förändringsprocess där den transformativa förändringen, som utgörs av ombyggnationen, även består av evolutionära förändringsprocesser som i sin tur berör de mänskliga resurserna. Denna tolkning medför att HRs roller vid en organisationsförändring till aktivitetsbaserat kontor har identifierats i förändringsfaserna upptining, genomförande och återfrysning. Arbetet med mänskliga resurser präglas av ett ständigt förbättringsarbete och kan därmed förstås som en evolutionär förändringsprocess utan ett tydligt slut. Utifrån HRs expertkunskap om de mänskliga resurserna visar studiens resultat därmed att HR-medarbetarna i de studerade kommunerna agerar som förändringsledare i de evolutionära förändringsprocesserna som ett aktivitetsbaserat kontor medför snarare än kopplat till det transformativa. / BACKGROUND A transition to an activity-based office from cell-offices has become a popular office design in Swedish municipalities. The activity-based office can be considered a functional solution for knowledge-intensive organizations and the remodelling can be explained as an organizational change. Some of the most common reasons for organizational change failing are due to the inadequate use of human resources. HR's expert knowledge of human resources can therefore play an important role in organizational changes to activity-based offices. PURPOSE The study's purpose is to describe the roles HR takes in organizational change to activity[1]based offices. METHOD The study was conducted using a qualitative method through semi-structured interviews with eight respondents in five Swedish municipalities. CONCLUSION Organizational changes to activity-based offices can be seen as a cyclical process of change where the transformative change, which consists of the redevelopment, also consists of evolutionary change processes that in turn affect the human resources. This interpretation means that HR's roles in an organizational change to activity-based offices have been identified in the phases of change unfreeze, change and refreeze. The work with human resources is characterized by continuous improvement work and can thus be understood as an evolutionary process of change without a specific end. Based on HR's expert knowledge of human resources, the study's results thus show that HR employees in the studied municipalities act as change leaders in the evolutionary change processes that an activity-based office entails rather than linked to the transformative.

Tidigare forskning har studerat vilken kompetens om HR-personal behöver via diverse synsätt och vi vill undersöka detta djupare. Vi tolkar att det inte finns tillräckligt med forskning kring vad HR-personal själva anser att kompetens är. Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för synen på kompetens och vilken kompetens som behövs, i detta fall för arbetande inom HR. Detta har skett via en kvalitativ intervjustudie med HR-generalister eller motsvarande från åtta olika organisationer i såväl privat som offentlig sektor. Resultatet har visat att kompetens hos HR är ett brett och inkluderar bland annat kunskap, färdigheter, social kompetens samt kognitiv kompetens. / Previous research has studied the competence that HR needs through various approaches and we want to investigate this deeper. We interpret that there isn't enough research about what HR-staff themselves consider competence is. The purpose of this study has been to increase the understanding of the view of competence and what competence is needed, in this case for workers in HR. This has been done through a qualitative interview study with HR generalists or equivalent from eight different organizations in both the private and public sectors. The results have shown that competence in HR is broad and includes, among other things, knowledge, skills, social competence and cognitive competence.

Syftet med studien är att utifrån ett individperspektiv undersöka hur HR-insatser har förändrats för första linjens chefer och HR-specialister i en offentlig verksamhet i Sverige och hur det i sin tur påverkat första linjens chefers tillfredsställelse och relation till HR-funktionen. De specifika frågeställningar är: ’Vilka är motiven till att genomföra en HR-transformation?’, ’Hur har arbetsinnehåll förändrats efter HR-transformationen?’, och ’Vilka utmaningar har uppstått under HR-transformationen?’. Syftet besvaras genom en kvalitativ metod med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer, varav tre är HR-specialister och tre första linjens chefer. Studiens teoretiska utgångspunkter för att analysera den insamlade empirin är från HRM till HR, HR-transformation, HR-medarbetarroller och HR-stöd som berör första linjens chefer. Resultaten visar att kunskapen kring HR-transformationen är låg, men alla respondenter bekräftar att det har skett en förändring kring HR-insatser där man kan se en koppling till “trebenta pallen”. Genom en omorganisation har HR blivit en kritisk och central enhet som arbetar med kommunövergripande strategiska frågor. Det som tillkommit under omvandlingen är att HR-funktionen erbjuder både strategiskt och operativt stöd på administrativ nivå men också genom en självbetjäningsdisk (digitala verktyg). Respondenterna är positiva till förändringen och vad förändringen har genererat och ser möjligheter till ytterligare förbättringar, då organisationen står inför stora utmaningar. / The purpose of the study is to examine, from an individual perspective, how HR tasks have changed for first line managers and HR-specialists in a public sector organization in Sweden and how this in turn has affected first line managers' satisfaction and relationship to the HR-function. The specific questions are: ‘What are the motives to undergo a HR-transformation?’, ‘How has the work content changed after the HR-transformation?’ and ‘What challenges have been encountered during the HR-transformation?’. The aim is answered through a qualitative method using six semi-structured interviews, of which three are HR-specialists and three first line managers. The study's theoretical starting points to analyze the collected empirical data are from PA to HR, HR-transformation, HR employee roles and HR support that affects first line managers. The results show that knowledge about the HR-transformation is low, but all the respondents confirm that there has been a change regarding HR tasks where one can see a connection to the “three-legged podium”. Through a reorganization, HR has become a critical and central unit that works with municipality-wide strategic issues. What has been added during the transformation is that the HR-function offer both strategic and operational support at the administrative level but also through a self-service counter (digital tools). All the respondents are positive about the change and what the change has generated and see opportunities for further improvement, as the organization faces major challenges.

Магистерская диссертации посвящена исследованию работы с молодыми специалистами путем развития внутреннего HR-бренда компании. В теоретической части отражены теоретические аспекты изучения проблемы работы с молодыми специалистами, влияние теории поколений на работу с молодыми специалистами, рассмотрены вопросы удержания персонала и роль HR-брендинга в удержании специалистов. В аналитической части описывается общая характеристика линейного производственного управления магистральных газопроводов, проведен анализ существующей системы работы с молодыми специалистами и разработка рекомендаций по ее совершенствованию. Исследование состояло из трех этапов. Первый – анализ нормативных документов организации регламентирующих работу с молодыми специалистами, второй – анализ организации работы с молодыми специалистами, третий – выявление карьерной мотивации студентов к профессиональной деятельности в контексте теории поколений. В практической части на основе полученных данных, разработаны рекомендации по развитию внутреннего HR-бренда организации в целях совершенствования работы с молодыми специалистами. В заключении подведены итоги в соответствии с поставленными задачами. / Тhe master's thesis is devoted to the study of working with young specialists through the development of the company's internal HR-brand. Тhe theoretical part reflects the theoretical aspects of studying the problem of working with young specialists, the influence of the theory of generations on working with young specialists, the issues of personnel retention and the role of HR- branding in retaining specialists. Тhe analytical part describes the general characteristics of the linear production management of main gas pipelines, analyzes the existing system of work with young specialists and develops recommendations for its improvement. Тhe study consisted of three stages. The first is the analysis of normative documents regulating the work with young specialists, the second is the analysis of the organization of work with young specialists, the third – identifying career motivation of students to professional activity in the context of the theory of generations. In the practical part, based on the data obtained, recommendations were developed for the development of the internal HR-brand of the organization in order to improve work with young specialists. In conclusion, the results are summed up in accordance with the tasks set.

Svåra samtal på arbetsplatsen handlar ofta om disciplinära och omvårdande samtal. Dessa hålls mellan chef och medarbetare men stöttas oftast av en HR-praktiker för att leda samtalet. HR-praktikens roll i samtalet kan handla om att strukturera samtalet, stötta chefen och hantera motreaktioner från den berörda medarbetaren. Denna studie syftar till att besvara hur HR-praktiker hanterar och utvecklar sin kompetens att hålla svåra samtal med särskilt fokus på disciplinära och omvårdande samtal på arbetsplatsen. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts där sju personer inom HR-professionen intervjuats. Vidare har det empiriska materialet analyserats med utgångspunkt från studiens frågeställningar. Detta har gjorts i koppling till Argyris single och double loop- lärande (1991) samt Kolb (1984) och Mumfords (1995) teorier om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att HR-praktiker upplever dessa samtal tuffa men att nivån kan öka utan vissa förutsättningar och samtalsverktyg samt att erfarenheten gör det lättare för samtalsledaren att genomföra dem. Det visar även hur hanteringen av det svåra samtalet kan sammankopplas med ett double loop-lärandet samt hur reflektioner från mindre lyckade samtal bidragit till det erfarenhetsbaserade lärandet. HR-praktikerna har därmed hittat olika verktyg för att lättare hantera de utmaningar som de ställs inför i det svåra samtalet. / Difficult conversations in the workplace are often about disciplinary or nurturing conversations. These are held between manager and employee but are usually supported by an HR practitioner to lead the conversation. The HR practitioner's role in the conversation may involve structuring the conversation, supporting the manager and handling backlash from the concerned employee. The conversations are often described as tough, but that experience makes it easier for the person leading the conversation to carry them out. This study aims to answer how HR practitioners manage and develop their skills to hold difficult conversations with a particular focus on disciplinary and nursing conversations in the workplace. In order to investigate the purpose and questions of the study, a qualitative survey was conducted in which seven people within the HR profession were interviewed. Furthermore, the empirical material has been analyzed based on the study's questions. This has been done in connection with Argyris' single and double loop learning (1991) and Kolb's (1984) and Mumford's (1995) theories of experience-based learning. The result shows that the experience and handling of the difficult conversation can be connected with a double loop learning and how reflections from less successful conversations contributed to the experience-based learning. The HR practitioners have thus found different tools to more easily handle the challenges they face in the difficult conversation.

Kompetens är ett omstritt begrepp, både inom forskningen och yrkeslivet, och är beroende av situation och kontext. Därav finns det inte alltid en gemensam uppfattning för vad som utgör kompetens. Denna kvalitativa studie syftar till att ge kunskap om kompetens och dess innebörd i platsannonser för Human Resource ("HR")-arbete inom den offentliga och privata sektorn. För att uppfylla detta syfte kommer denna uppsats använda textanalys för att identifiera förekommande kompetenser i undersökta platsannonser. Detta för att sedan tolka och analysera dessa kompetenser med utgångspunkt i Ellströms (1992) definition av kompetens tillsammans med Nilsson och Ellströms (2012) uppdelning av kompetens. Detta teoretiska ramverk används därmed för att tolka innebörden av de förekommande kompetenserna. Resultat av studien visar på att det inte finns några uppenbara skillnader mellan den offentliga och privata sektorn. De kompetenser som förekommer för HR-arbete kan tolkas som personlighetsfaktorer, sociala, kognitiva och affektiva faktorer av kompetens. Dessa kan därtill ses som relativt överförbara mellan olika yrken, utöver HR-arbetet. Studien visar även att studerade platsannonser, med förekommande kompetenser, snarare beskriver en viss typ av person än HR-arbetet, oavsett om den offentliga eller privata sektorn diskuteras. / Competence is a controversial concept, both in research and in professional life, and depends on the situation and context. As a result, there is often no common understanding of what constitutes a competence. This qualitative study aims to provide knowledge about competence and its meaning in job advertisements for Human Resource (“HR”) work in the public and private sector. In order to fulfil the purpose of this essay a textual analysis will be carried out. The reason for this is to identify existing competences in the job advertisements and then to interpret and analyse them based on Ellström's (1992) definition together with Nilsson and Ellström's (2012) division of competence. This theoretical framework is used to interpret and understand the meaning of the existing competences. The results of the study show that there are no obvious differences between the public and private sectors. The competences that exist for HR work can be interpreted as social, personal, cognitive and affective competences, which can be seen as relatively transferable between different professions, other than HR. The study therefore concludes that the competences that appear in the job advertisements studied describe a certain type of person rather than a job description of HR work, regardless of whether it is in the public or private sector.