No description available.

Denna uppsats är ett examensarbete i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Rapporten redogör för utvecklingen av en hundgrind som är anpassad för hemmabruk. Syftet med projektet har varit att ta fram en estetiskt tilltalande produkt som är anpassad efterkundens behov. Projektet har genomförts i fyra faser; planering och förtydligande av uppdrag, konceptuell design, konceptutveckling samt detaljdesign. I samtliga faser har olika miljöaspekter vävts in, för att den färdiga produkten skall utgöra minimal miljöpåverkan. Miljöfokus har i förstahand integrerats i projektet i form av livscykelanalyser och en checklista för hållbar utveckling. Resultatet av projektet är en grind som till största del utgörs av perforerad aluminiumplåt. Grinden är flexibel till bredden så att den går att fästa i de flesta standarddörrkarmar. / This is a bachelor thesis in integrated product development, which was performed at the University of Skövde. The report considers the development of an indoor dog gate. The purpose of the project was to develop an aesthetic appealing product that suits the customers’ needs. The project was performed in four phases; planning and task clarification, conceptual design, embodiment design and detail design. In all of the phases different environmental aspects have been considered, so that the final product solution will affect the environment at the minimum. This was done by performing life cycle assessments in different phases of the project and by following a checklist for sustainable development. The result of the project is a gate, which mainly is made of perforated aluminum. The gate´s width is flexible to suit most of the standard doorframes.

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur jag kan ändra vår uppfattning av en produkt genom att ge den en ny form och ett nytt uttryck. Jag har under tio veckor tagit fram en hundflytväst, som idag klassas er som en säkerhetsprodukt, och tittat närmare på hur man får ägare och hund att verkligen vilja använda produkten samtidigt som funktionen och formen optimeras. Slutmålet med mitt projekt har varit att kombinera ihop de delar som jag har lärt mig under utbildningens gång. Jag har velat lägga fokus på att undersöka form, funktion och uttryck i kombination med att jobba mot ett etablerat varumärke. Jag har samarbetat ihop med företaget Helly Hansen under mitt projekt. Idén har varit att tillsammans med dem ta fram en ny hundflytväst med fokus på användar- och brukarvänlighet samtidigt som form och färgsättning undersöks och skapas enligt företagets formprinciper. / Examensarbete Industridesign kandidatexamensarbete

Background: The County Board, which is the supervisory authority on the Animal Protection Act, the Supervision Act and the Environmental Code and the municipality, which is also the supervisory authority on the Environmental Code, has difficulty conducting cases concerning barking dogs because it is difficult to assess the problem. There is no special cooperation between the authorities and there are no routines around these types of cases. The aim: The aim of this study was to investigate how municipalities and county boards handle incoming reports regarding barking dogs. We also wanted to study if there is a cooperation between municipalities and county boards and how it could be in terms of supervision and decisions. We also wanted to study on how an improved cooperation between them can look like. Result: The management method is different for both County Board and municipalities. The municipalities have different method for handling these cases and it is difficult to assess the case. While the county boards’ method is relatively similar if it is a case for them. Today, 14 of 21 municipalities have no cooperation with the county board. While 18 of 21 counties responded that they have no cooperation. But of all 21 municipalities and county boards, six of each wanted a better cooperation. Conclusions: The management methodology are different in the municipalities and the county administrative board. Therefore, the need for collaboration also looks different. Many replied that they do not need extended cooperation, while some think that it is good to have a collaboration and be able to help each other. Why authorities do not want a collaboration can depend on that they do not have many of this cases. With our work, we wish that the authorities to have a reasonably better insight into the problems of the current management methodology on cases involving barking dogs. We also hope that our suggestions for improved cooperation can help authorities to create their own routines as part of their work support.

No description available.

The dog brings great joy and is of great benefit to humans, for example as a companion dog, hunting dog, service dog and assistance dog. In some cases, dogs cause problems and society must then intervene. The Act of Supervision of Dogs and Cats aims at preventing damage and significant inconvenience that can be caused by dogs and cats. If a dog causes damage or nuisance according to The Act of Supervision of Dogs and Cats, the law can support a decision to seize a dog by the County Administrative Board or the Police Authority. Often the dog is seized because it has bitten another dog, human or other animal. In case of seizure, an investigation must be carried out by the County Administrative Board to assess the dog's mental and physical status. The Police inspector performs a mental examination of the dog, and a Veterinarian examines the dog's physical status. The County Administrative Board then decides whether the dog should be returned to its owner, rehomed, or euthanized. This study has examined the county administrations' work in Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västerbotten, Västmanland and Västra Götaland. A total of 89 dogs were seized in the six counties, between the years 2019–2021, 53 male dogs (approx. 60%) and 36 female dogs (approx. 40%). Euthanasia was the most frequently performed measure, 42 dogs were euthanized. Others were returned or rehomed. In general, all six county administrations carry out careful investigations, but a clear difference between them is how often the county administrations follow the police's proposed measures. The county administrative boards decide on euthanasia more often, 42 out of 89 times (47%), than the police give suggestions on euthanasia, 34 out of 89 times (38%). The new regulation, which entered into force on February 1, 2022, makes it possible for the county administrations to be even more thorough in their investigations of dogs in care. In addition to a mental examination and veterinary examination, the county administrations must also request a statement from the kennel about the dog's behaviour towards people and animals. / Hunden ger stor glädje och gör stor nytta för människan, exempelvis som sällskapshund, jakthund, tjänstehund och assistanshund. I enstaka fall orsakar hundar problem och samhället måste då ingripa. Lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, härefter ”TL” eller ”tillsynslagen” finns för att förebygga skador och avsevärda olägenheter som kan orsakas av hund och katt. Om en hund orsakar skada eller olägenhet enligt TL kan hunden omhändertas av länsstyrelse eller Polismyndigheten. Ofta blir hunden omhändertagen för att den har bitit en annan hund, människa eller annat djur.  Vid ett omhändertagande ska en utredning genomföras av länsstyrelsen för att bedöma hundens psykiska- och fysiska status. Besiktningsman på polisen gör en mentalbesiktning av hunden och veterinär granskar hundens fysiska status. Därefter tar länsstyrelsen beslut om hunden ska återlämnas till sin ägare, omplaceras eller avlivas. I denna studie har länsstyrelserna arbete i Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västerbotten, Västmanland och Västra Götaland granskats. Totalt omhändertogs 89 hundar i de sex länen, 2019–2021, 53 hanhundar (ca 60 %) och 36 tikar (ca 40 %). Avlivning var den åtgärd som utfördes oftast, 42 hundar avlivades. Övriga återlämnades eller omplacerades. Länsstyrelserna beslutar oftare om avlivning, 42 av 89 gånger (47 %), än vad polisen ger förslag om avlivning, 34 av 89 gånger (38 %). Generellt gör alla sex länsstyrelserna gedigna utredningar men det som framför allt skiljer dem åt är hur ofta respektive länsstyrelse följer polisens förslag på åtgärd. Den nya föreskriften som trädde i kraft 1 februari 2022 gör det möjligt för länsstyrelserna att bli ännu mer noggranna i sina utredningar av omhändertagna hundar. Utöver mentalbesiktning och veterinärundersökning ska länsstyrelserna även begära utlåtande från uppstallningsplatsen, om hundens beteende mot människor och djur.

Allt eftersom levnadsstandarden ökar, ökar antalet äldre människor och många av dessa behöver bo på ett vårdhem. Något som är viktigt är att öka vårdtagarnas livskvalitet. Kan hundar öka livskvaliteten? Syftet med denna studie var att undersöka vårdtagares och vårdpersonals syn på hundars betydelse för äldres livskvalitet. I denna empiriska studie använder sig författarna av semistrukturerade intervjuer för att samla in material från vårdtagare och vårdpersonal. Materialet analyseras med hjälp av manifest innehållsanalys, varvid resultatet presenterades i olika kategorier. Bland vårdtagarna framkom kategorierna hundars effekt: fysiskt och psykiskt, kontakt och intryck. Bland vårdpersonalen framkom kategorierna hundars effekt: fysiskt och psykiskt, kontakt och känsloatmosfär. Resultatet av denna studie var att hundarna påverkade vårdtagarna så att en del av dem rörde mer på sig, de lockades ut ur sina rum och fick en minskad passivitet. De blev mer mentalt alerta och blev glada av hundarna. Hundarna underlättade dessutom att skapa kontakt och diskussion. Vårdtagarnas uppfattningar av ökat välbefinnande pga. hundar visade ingen skillnad, men vårdpersonalen märkte en positiv skillnad. En del av vårdtagarna tyckte att hundar är tillgivna, att de var som kompisar och att de gav en positiv stämning. Vårdtagarna tyckte att vårdhemmet kändes mer familjärt när hundarna var där. Hundarna fick många vårdtagare att vara mindre på sitt rum och mer i gemensamma utrymmen, vilket studiens författare ansåg vara mycket positivt. Författare har arbetat tillsammans med alla studiens moment för att öka tillförlitligheten. Studien ger läsaren en inblick i hur hundar påverkar äldre vårdtagares livskvalitet. / The older population is increasing and some of them need to live in a nursing home/assisted living. Something that is really important is to increase the patient´s well being. Can dogs increase older people´s well being? The aim of this study was to examine patient´s and staff´s view of dog´s importance for older people´s quality of life. The authors in this empirical study uses semi structured interviews to collect data from patients and staff. The data was analyzed with manifest content analysis and the result was presented in different categories. The patient´s categories were dog´s effect: physical and psychological, contact and impression. The staff´s categories were dog´s effect: physical and psychological, contact and “home” ambience. The result of this study was that dogs affect patients in a way that some of them became more active and increased their socializing and communication with the other residents. They got more mentally alert and the dogs made them happy. The dogs facilitate the patient´s to take contact with others and create discussions. The patient´s opinion about increased well being due to dogs didn’t show any significant difference but the staff did notice a positive variance. Some of the patients thought that dogs are devoted, that dogs are like friends and that the dogs made a positive atmosphere. The patients also thought that the nursing home/assisted living was more intimate when the dogs were there. Due to the dogs more patients were in the living room, which the authors interpreted to be very positive. This study gives the reader an insight of how dogs can affect older patient´s quality of life.

Syftet med denna etnografiska studie var att få större förståelse för hur hundägare samspelar med sina hundar och hur de tillskriver könsroller på sina hundar i sociala interaktioner. Studien baserades på deltagande observationer med hundägare och deras hundar när de besökte en hundrastplats i en medelstor stad i Sverige. Studien genomfördes med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv samt ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv där det hävdas att individen skapas genom sociala interaktioner. Resultatet visade att många hundägare har förväntningar på hur deras hundar skall uppföra sig efter mänskliga könsroller. Det var mer accepterat att en tik uppvisade ett stereotypiskt manligt beteende än att en hane uppvisade stereotypiskt feminina beteenden. De kvinnliga hundägarna tenderade att behandla sina hundar som barn, medan män tenderade att behandla hundarna som sina kompisar samt uppvisade en mer stoisk relation till hundarna. Studien visade även att hundägare gärna beskriver sina hundar i könade termer som bygger på mänskliga uppfattningar. Analysen koncentrerar sig på samspelet mellan hundägare och deras hundar för att öka förståelsen för hur hundägare tillskriver könsroller till sina hundar. / The purpose of this ethnographic study was to gain deeper knowledge of how dog owners interact with their dogs and how they ascribe gender roles on their dogs in social interaction. The study was based on participant observation with dog owners and their dogs when they visited a dog resting area in a medium sized city in Sweden. The study was conducted with a symbolic interactionist perspective, and from a social constructivist gender perspective, which states that the individual is created through social interactions. The results showed that many dog owners have expectations for how their dogs should behave according to human gender roles. It was more accepted that a female dog displayed a stereotypical male behavior than a male displaying stereotypically feminine behaviors. The female dog owners tended to treat their dogs like children, while men tended to treat the dogs as their friends and displayed a more stoic relationship to the dogs. The study also showed that dog owners happily describe their dogs in gendered terms, which are based on human perceptions. The analysis concentrates on the interplay between dog owners and their dogs to increase understanding of how dog owners ascribe gender roles to their dogs.

Bakgrund: Bandet mellan hund och människa har visat sig vara betydelsefullt och det har redan tidigt visats att de har hälsofrämjande effekter på människor. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och om hundar kan göra detta så talar det för att det finns utrymme för dem att användas i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur hundar kan användas i vården och vilka effekter de har på patienter. Metod: Denna studie är utformad som en litteraturöversikt. Författarna har sökt efter vetenskapliga artiklar som svarar på syftet via databaserna Cinahl COMPLETE och PubMed. Författarna valde tolv artiklar till resultatet som analyserades genom att författarna läste dem både separat och gemensamt samt identifierade teman och subteman. Resultat: Analysen avseende användning av hundar i vården resulterade i två teman: Aktivitet och Närvaro. Temat Aktivitet beskriver hur hundar används i aktiviteter som är specifikt utformade för ett syfte. Temat Närvaro beskriver hur man har använt hundar som sällskap, där aktiviteten inte varit styrd men man har sett fördelar med bara hundens närvaro. Analysen avseende effekten hundar i vården har på patienter resulterade i tre teman: Fysisk hälsa, Psykisk hälsa samt Patientdeltagande. Dessa beskriver effekter som hundarna har haft på patienter. Dessa har uteslutande varit positiva. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor och svagheter med tillvägagångssättet i metoden diskuteras under Metoddiskussion. Under Resultatdiskussion diskuteras resultaten som har varit övervägande positiva för användningen av hundar i vården men i vissa fall var resultatet svagt. / Background:The bond between humans and dogs has shown to be important. Early studies have shown that they have health-promoting benefits on humans. The nurse’s role includes promoting health and if dogs can do so then that would suggest that we should use them in clinical care. Aim: The aim of this literature review is to investigate how dogs can be used in clinical care and what effects they have on patients. Method: This study was designed as a literature review. The authors searched for scientific articles which addressed the aim of the study, by using the databases Cinahl COMPLETE and PubMed. The contents of the articles were then analysed by reading them both individually and jointly and themes and subthemes were identified. Results: The analysis regarding the use of dogs in clinical care resulted in two themes: Activity and Presence. The theme Activity describes how dogs were used to carry out activities that were specifically designed for a particular purpose. The theme Presence describes how dogs have been used as company, where the activities were not particularly structured but the dogs had a positive impact just by being present. The analysis regarding the effect dogs in clinical care have on patients resulted in three themes: Physical health, Psychological health and Participation. These describe the effects that the dogs have had on patients. These were exclusively positive. Discussion: The strengths and weaknesses of the method of this review are discussed in the section Method discussion. In the section Results discussion, the results are discussed. They have been primarily positive to the use of dogs in clinical care; however, in some cases the results were faint.

Elever med särskilda behov känner sig ofta mindre delaktiga i skolaktivitet än andra elever på grund av att de behöver stöd i skolan. Att använda hund som medel i skolan kan vara ett komplement i undervisningen och en hunds närvaro i skolan har tidigare visat på positiva effekter på bl.a. elevers lärande och attityd gentemot skolan. Syftet med studien var att beskriva hur hundförare uppfattar att hund som medel i grundskolan påverkar möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet för elever med särskilda behov. Tio intervjuer med hundförare som arbetar med hund som medel i grundskolan genomfördes. En intervjuguide utformades med stöd från teorier om görande och delaktighet i skolaktivitet. Resultatet visade att hundförarna uppfattade att hunden kan motivera och stödja elever i skolaktiveter. Ett nyckelfynd var att hunden uppfattades kunna göra skolaktiviteter mer lustfyllda, vilket ökade deltagandet i skolaktiviteter. Resultatet tyder på att möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet påverkas för elever med särskilda behov genom att bl.a. skapa ett mer frivilligt görande, en känsla av grupptillhörighet och påverka uppfattningen om det egna görandet i skolaktiviteter. Det finns ett behov av vidare forskning kring effekten av att använda hund som medel i grundskolan samt hur elever med särskilda behov upplever och hur lärare uppfattar att hunden påverkar görandet och delaktigheten i skolaktivitet.