Bakgrund: Cirka 90 000 människor i Sverige avlider årligen. 80% av dem bedöms vara i behov av palliativ vård. Med en ökad befolkning runt om i världen kommer även belastningen på vården att öka och därmed de palliativa insatserna. Närstående blir de primära vårdgivarna när den palliativa omvårdnaden bedrivs i hemmet. Detta medföljer ett betydande ansvar för sin familjemedlems hälsa. Därav är det viktigt att sjuksköterskor har förståelse och kunskap kring närståendes upplevelser av den palliativa omvårdnaden som bedrivs i deras hem.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ omvårdnad i hemmet.  Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med krav på att studierna skulle vara av kvalitativ ansats för att få fram resultat till valt syfte. Nio vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022a) analysmodell.  Resultat: I resultatet visas fyra olika huvudkategorier följt av underkategorier som identifierades i analysen. Huvudkategorierna är att hantera situationen av att ingå i ett vårdteam, att hantera en förändrad vardag i hemmet, att behöva kämpa för att orka och att mista rätten till sitt eget liv.  Slutsats: Närståendes upplevelser var både av positiv och negativ karaktär gällande den palliativa omvårdnaden i hemmet. Det är av stor vikt att sjuksköterskor arbetar utifrån de fyra hörnstenarna för att involvera närstående i vårdandet samt arbetar för att få ihop familjen som en enhet. Resultatet visar viktiga faktorer som sjuksköterskor kan använda i den kliniska praktiken för att förbättra närståendes upplevelser.

Introduktion: När det inte finns något sätt att bota en sjukdom går vården över till att vara lindrande och benämns palliativ vård. Palliativ vård i Sverige utgår från fyra hörnstenar: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, stöd till närstående samt relationer och kommunikation. När palliativ vård ges i hemmet är den närstående inte bara anhörig utan får ofta en stor roll i vårdandet av patienten. För att ge förutsättningar för god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kan etablera en bra relation med patienten och dennes närstående samt veta hur dessa personer upplever sin situation. Syftet: Studiens syfte var att undersöka och beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes med allmän litteraturöversikt som metod och deskriptiv design. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga originalstudier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Av studiens resultat framkom fyra teman: upplevelse av otrygghet och trygghet, prioriterade patientens behov framför sina egna, behov av stöd och relation till sjukvården. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar att vårda patienten samt ett stort behov av stöd vilket kunde tillgodoses av familj och vänner, tillräcklig medicinsk kunskap och goda relationer till sjukvårdspersonal. Slutsats: Närstående till en patient som vårdas palliativt i hemmet kan uppleva känslor av otrygghet och trygghet. De prioriterar ofta patientens behov och har ett stort behov av stöd. På grund av detta blir relationen till sjukvårdspersonalen viktig. Personcentrerade omvårdnadsplaner, där närståendes delaktighet främjas och uppmuntras, ger förutsättningar för god omvårdnad. Stöd, information och vägledning kan hjälpa närstående att uppmärksamma de egna behoven. Att vara vårdande närstående får negativa konsekvenser på individ-och samhällsnivå. Ett omsorgsansvar som begränsar deras arbetsmöjligheter och sociala relationer medför minskade skatteintäkter samt ojämlika livsvillkor. Närståendes situation är därmed en folkhälsofråga och bör därav ses som en del i kommuners och regioners hälsofrämjande och förebyggande ansvar. / Introduction: When there is no way to cure an illness, the care turns to alleviating care and is called palliative care. Palliative care in Sweden is based on four cornerstones: multiprofessional collaboration, symptom relief, support for relatives and relationships and communication. When palliative care is given at home, the relatives often have a major role in the care of the patient. In order to provide the conditions for good nursing care, it is important that the nurse can establish a good relationship with the patient and their relatives and know how these people experience their situation.  Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the experiences of relatives during palliative care at home. Method: The study was conducted with general literature review as method and descriptive design. The result was based on 13 scientific original studies from the databases PubMed and Cinahl.  Results: From the results of the study, four themes emerged: experience of insecurity and security, prioritizing the patients’ needs over their own, need for support and relationship to healthcare. The main findings of the study were that relatives experienced a great responsibility to care for the patient and a great need for support which could be met by family and friends, sufficient medical knowledge and good relationships with healthcare personnel. Conclusion: Relatives of a patient receiving palliative care at home may experience feelings of insecurity and safety. They often prioritize the patient's needs and have a great need for support. Because of this, the relationship with the healthcare staff becomes important. Person-centered care plans, where the participation of relatives is promoted and encouraged, provide the conditions for good care. Support, information and guidance can help relatives pay attention to their own needs. Being a caring relative has negative consequences on an individual and societal level. A caring responsibility that limits their work opportunities and social relationships leads to reduced tax revenues an unequal living conditions. The situation of relatives is therefore a public health issue and should therefore be seen as part of the health promotion and prevention responsibility of municipalities and regions.

Bakgrund: Individer som har behov av komplex vård så som palliativ vård i hemmet ökar,vilket leder till utmaningar för samhället och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för attkunna ge en god, säker och jämlik vård vilket är betydande inom palliativ vård i hemmet.Genom sammanställning av sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet, kankunskap ökas vilket leder till god palliativ vård som kan öka livskvaliteten hos patienten.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ metod. Studienbaserades på sju vetenskapliga artiklar som analyseras utifrån Fribergs (2017) analysmodell.Resultat: Resultaten utföll i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar attsjuksköterskornas upplevelser inom palliativ vård innebar att det behövdes mer kunskap,kompetens och fortbildning samt att kommunikation och samarbete är väsentlig för attsjuksköterskan ska kunna arbeta med att tillgodose patientens behov i den personcentreradevården.Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap, kompetens samt fortbildning för attkunna utföra en god personcentrerad palliativ vård. Bristen på erfarenhet och kompetens kanleda till negativa konsekvenser gällande omvårdnaden och patientsäkerheten.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande och främja livskvalité. Det innefattar att lindra symtom, teamarbete, kommunikation, relation samt stöd till anhöriga. Tidigare forskning visar att många patienter har en önskan om att få vårdas och dö i hemmet, vilket även anhöriga belyser, men att detta kräver insatser från hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav tio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats samt en artikel med mixad ansats, har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: I Relation till patienter framkom det att relationen mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för palliativ vård. I Stöd till anhöriga beskrevs att sjuksköterskor kunde stödja anhöriga på olika sätt. I Samarbete mellan professioner synliggjordes att samarbete och kommunikation var av vikt för vårdkvalitén. I Hemmet som arbetsplats framkom att sjuksköterskor erfor hemmet som givande och utmanande att arbeta i. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga är av vikt för palliativ vårdkvalité. Samarbetet mellan professioner behöver förbättras och hemmet som arbetsplats ställer krav på sjuksköterskors helhetssyn samt förmåga att vara anpassningsbara.  Nyckelord: allmän litteraturöversikt, palliativ vård, sjuksköterskor, vård i hemmet

Bakgrund: Många vill vårdas och dö i hemmet. Det innebär att de närstående får ta en stor del av vårdandet. Hos den äldre patienten är dödsförloppet ofta längre och mer oförutsägbart. Äldre patienter får mer sällan ta del av den specialiserade palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att ge vård ur ett helhetsperspektiv och fokuserar på livskvalitet. Den ska även inkludera och ge stöd till de närstående. Att få vårdas i det egna hemmet kan innebära en ökad trygghet både för både patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva äldre närståendes upplevelse av att leva med en partner som vårdas i livets slut i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 12 kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet beskriver de äldre närståendes upplevelser utifrån tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemat; Att vara närstående och äldre med subteman I nöd och lust, Den vacklande hälsan och vårdandets utmaningar. Huvudtemat; Stödets betydelse med subteman Det sociala stödets betydelse och Det professionella stödets betydelse. Det tredje huvudtemat; Tankar och rädslor med subteman Sorg och död samt Hopp, mening och gud.    Slutsats: Att den, ofta sköra, äldre närstående behöver ökat stöd

Bakgrund: Många vill vårdas och dö i hemmet. Det innebär att de närstående får ta en stor del av vårdandet. Hos den äldre patienten är dödsförloppet ofta längre och mer oförutsägbart. Äldre patienter får mer sällan ta del av den specialiserade palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att ge vård ur ett helhetsperspektiv och fokuserar på livskvalitet. Den ska även inkludera och ge stöd till de närstående. Att få vårdas i det egna hemmet kan innebära en ökad trygghet både för både patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva äldre närståendes upplevelse av att leva med en partner som vårdas i livets slut i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 12 kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet beskriver de äldre närståendes upplevelser utifrån tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemat; Att vara närstående och äldre med subteman I nöd och lust, Den vacklande hälsan och vårdandets utmaningar. Huvudtemat; Stödets betydelse med subteman Det sociala stödets betydelse och Det professionella stödets betydelse. Det tredje huvudtemat; Tankar och rädslor med subteman Sorg och död samt Hopp, mening och gud.    Slutsats: Att den, ofta sköra, äldre närstående behöver ökat stöd

Introduktion/Bakgrund: Den palliativa vården är ett förhållningssätt som ska främja en god livskvalitet för patienten och dess närstående. Den grundar sig i de fyra hörnstenarna, symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. Att vården bedrivs i det egna hemmet anses vara förenligt med patientens bästa för att både bevara integriteten och självkänslan i en trygg miljö. När vården bedrivs i hemmet blir även närståendes roll en betydande del av vården och inkluderas. Situationen när närstående stöttar en familjemedlem kan bli omvälvande och skapa en förändrad livssituation för den närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod. Studien följde Polit och Becks nio steg som är avsedd för en litteraturstudie. Tolv vårdvetskapliga artiklar påvisades och analyserades. Resultat: Presenteras i fyra kategorier – närståendes behov av stöd, känslor av hjälplöshet, uppkomst av oro/rädsla och närståendes känslor av ansvar. Slutsats: Närstående som befinner sig i en situation där en svårt sjuk familjemedlem vistas upplever olika känslor och är i behov av kommunikation och stöd. Det är viktigt att vårdpersonal identifierar dessa behov och kan inge en trygghet.

Allt fler personer väljer idag att vårdas hemma palliativt under den sista tiden i livet. Detta innebär ett ökat ansvar och stora förändringar i livet, för de anhörigvårdare som ska vårda den sjuka närstående i hemmet. Sjuksköterskor har en plikt i att bemöta anhöriga såväl som patienten i vården, samt ge god information och stöd. Med stödet av vårdpersonalen kan anhörig vårdaren uppnå hälsa och välbefinnande, i den utmanande situationen de befinner sig i. För att bättre skapa en förståelse kring anhörigvårdares behov i vården, har författarna valt att göra en kvalitativ litteraturstudie. Detta görs för att belysa anhörigas upplevelser när en närstående vårdas i hemmet vid livets slutskede. En integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes har gjorts för att belysa detta fenomen. Tio artiklar av forskningsstudier som belyser anhörigvårdares upplevelser i den palliativa vården hemma, har analyserats och beskrivits. Nya teman har skapats som presenterats i resultatet. Resultatet visar att anhörigvårdare upplever en känsla av plikt och en förväntning från andra på att vårda den närstående, samt konsekvenser på sin hälsa. De beskriver olika coping strategier för att hantera utmaningen av situationen. De upplever även ett behov av information och kunskap från vårdpersonal och familj, för att uppnå en känsla av trygghet i vårdandet. Resultat fynden som presenterats i denna litteraturstudie bekräftas av andra studier i diskussionen. De kliniska implikationerna av detta arbete är vikten av att vårdpersonal bemöter anhöriga utifrån deras behov i vårdandet, för att främja anhörigas välbefinnande och hälsa.

Arbete hemifrån är en växande trend och arbetstagare i Sverige har till följd av covid-19 rekommenderats att arbeta hemifrån. Syftet med studien är att undersöka och därmed bidra med kunskap om medarbetares uppfattningar om arbete hemifrån, med särskilt fokus på medarbetares fysiska och psykosociala arbetsmiljö i hemmet. Frågeställningarna studien avser besvara är; Hur uppfattar medarbetare den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbete hemifrån? Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar medarbetare finns med att arbeta hemifrån? Genom en fenomenografisk metodansats undersöks medarbetares uppfattningar av fenomenet arbete hemifrån. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från det svenska tågbolaget SJ. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att hemmets arbetsplats inte är lika bra som på kontoret och heller inte kan bli det. Respondenterna gav även uttryck för att digitala hjälpmedel inte fullt ut kan motsvara det sociala samspelet på arbetsplatsen. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv uppfattades även vara mer flytande vid hemarbete.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningsätt som innebär att öka livskvalitén för både patienten och dess närstående. Palliativ vård handlar om god symtom kontroll och lindring. Den palliativa vården i hemmet lägger stort ansvar på de närstående, inte bara när det kommer till kontrollera symtomen men att organisera vården för patienten 24 timmar/dygnet. Sjuksköterskan måste se patienten och närståendes livssituation för att ge bra stöd i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av att vårda den sjuke palliativt i hemmet. Metod: Som metod valdes en litteraturbaserad studie. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier identifierades såsom: Ny roll, behov av hjälp från kunniga och behålla det egna livet med sex underkategorier. Närståendes erfarenheter, att ha ett stort ansvar är svårt och krävande men även meningsfullt. Brist på stöd från sjukvården påverkar närståendes förmåga att vårda den sjuke. Slutsats: När närstående vårdar den sjuke i hemmet är tiden både tung och meningsfull. Det beror på vilket stöd och information de får från sjuksköterskorna samt om de själva får möjligheten att distansera sig till vårdandet för att behålla det egna livet.