Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön. Det konstaterades även att de traditionella könsrollerna verkar leva kvar både i empirin och i litteraturen, trots att vi många gånger tror att vi lever i ett jämställt samhälle.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.

<p>Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning. Olika faktorer i elevernas läsmiljö påverkar deras läsupplevelser. Platsen för läsandet och den tid de har tillgodo är några av dessa faktorer som påverkar dem i skolan. I hemmet är platsen också viktig, och det faktum att det ofta är tystare hemma än i skolan gör att majoriteten av elever hellre läser hemma än i skolan.</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

Att vårda sin närstående i livets slut i hemmet kan av anhörigvårdare upplevas både psykiskt, emotionellt och fysiskt ansträngande. Det har även visat sig att distriktsköterskan upplever det svårt att tillgodose det stöd anhörigvårdarna anser sig vara i behov av. Andelen patienter som väljer att avsluta sina liv i hemmet med stöd av palliativ hemsjukvård ökar. En litteraturstudie genomfördes med syfte att undersöka anhörigvårdarnas upplevda behov av stöd när de vårdar en närstående i livets slut i hemmet. Anhörigvårdarnas upplevelse i vad som var stödjande sågs vara subjektivt, dock fanns i litteraturstudien gemensamma nämnare med utgångspunkt från begreppet stöd så som; instrumentellt stöd, emotionellt stöd samt informativt stöd. Behov finns av fortsatt forskning kring den palliativa hemsjukvården då fler väljer att avsluta sina liv i hemmet och andelen anhörigvårdare kommer öka. Det föreligger då en vikt i att distriktsköterskan är rätt rustad för att tillgodose anhörigas upplevda behov av stöd. / To be a family caregiver at the end of life in homecare can be experienced as psychologically, emotionally and physicaly exhausting. It has also been found that the districtnurse finds it difficult to meet the needs of support that the family caregivers are in need of. The proportion of patients who choose to end their life at home through palliative homecare increases. A litterature study was conducted with the purpose of examining the perceived needs of family caregivers when they cared for a close one in the end of life at home. The family caregivers experience of support was considered subjective, but the literaturestudy showed there were common denominators of support such as; instrumental support, emotional support and informative support. There is a need for continued research on palliative home care as more people choose to end their lives at home and the proportion of family caregivers´are increasing. It is therefore important that the districtnurse is properly equipped to meet the needs of support that caregiver´s inquire for.

Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.

Bakgrund: Många väljer att dö hemma vid obotlig sjukdom och det innebär ökat behov av palliativ vård i hemmet. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliten för patienter och deras närstående när de drabbas av problem vid livshotande sjukdom. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser och reflektioner av att vårda palliativa patienter och möta närstående i hemmet. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats, beskrivande design. En intervjustudie genomfördes där åtta distriktssköterskor medverkade med erfarenhet av palliativ vård i hemsjukvården. Vid analysen har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Patientens sjukdomsinsikt är betydelsefull för palliativ vård, där beskrevs att det är av betydelse för distriktssköterskan hur insiktsfull patienten är gällande sitt tillstånd. Närståendes betydelse i palliativ vård visade att närstående var i behov av stöd, stödet kunde ibland upplevas som ifrågasättande vilket beskrevs försvårande för distriktssköterskan. Distriktssköterskan i samarbete med andra yrkeskategorier där framkom att samarbete var betydelsefullt eftersom palliativ vård utförs av flera yrkeskategorier. Distriktssköterskans roll och behov av stöd i arbetet visade att arbetet upplevdes givande men kunde också kännas utmanande vid tidsbrist för distriktsköterskan. Slutsats: Slutsatsen av studien är att distriktssköterskorna känner sig positiva till palliativ vård, de upplever det givande trots att det känns tungt ibland. Distriktsköterskan kunde känna sig frustrerad vid tidsbrist och upplever att arbetssituation behöver ses över av chefer eftersom distriktsköterskan förväntas tillgodose behov hos både patient, närstående och samarbeta väl med andra yrkeskategorier för att den palliaitva vården ska bli av bra kvalitet.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen. Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner. Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte. De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.