Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurserna 1–3 undervisar i lässtrategier samt hur de motiverar elever till ökad läsning av skönlitterära böcker. För att ta reda på det utgår vi från två frågeställningar: Vilka strategier säger lärarna att de använder för att öka läsandet bland sina elever? På vilka sätt beskriver lärarna att de stöttar eleverna med hjälp av olika strategier i och utanför skolan? För att få svar på våra frågor användes en kvalitativ metod där intervjuer med nio grundskollärare i årskurserna 1–3 genomfördes. Vi analyserade våra resultat med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett gediget och varierat sätt med lässtrategier genom att läsa tillsammans med eleverna, samtala om texter, förklara ord samt med parläsning. Det är vid de här tillfällena som stöttning i störst utsträckning ges. När eleverna läser skönlitterära böcker visar resultatet att eleverna lämnas mer ensamma i sin läsning och att stöttning då är bristfällig. Samtliga lärare är eniga om att mängdträning i läsning är betydelsefullt och för att utveckla elevernas läsning ser lärarna det nödvändigt att ge eleverna läsläxa. / <p>Inriktning svenska</p>

No description available.

Sjuksköterskan har en central roll i den palliativa vården. Det är en lindrande vårdform som syftar till att stödja patienten till en så bra livskvalitet som möjligt sista tiden i livet. Det är av vikt att få en insikt i sjuksköterskans komplexa situation och upplevelser vid vård i patientens hem. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ge god och säker palliativ vård i hemmet. Då följande text är en litteraturöversikt har åtta stycken vårdvetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat som utgår ifrån två huvudteman: Hinder för att utföra en god och säker palliativ vård i hemmet och vad möjliggör en god och säker palliativ vård i hemmet. Som sedan grenar ut sig i tio underteman: Hemmet som arbetsplats, när vårdrelationen utmanar, när samarbetet brister, brist på stöd och resurser, när kunskapen och utbildning inte räcker till, när tiden inte räcker till, en god vårdrelation, betydelsen av samarbete, möjligheter till stöd och resurser, vikten av kunskap och utbildning. Slutsatserna i översikten förtydligar sjuksköterskors upplevelser av utmaningar och möjligheter inom den palliativa hemsjukvården. Där vårdrelationen, gott samarbete, kollegialt stöd och utbildning visade sig vara betydelsefulla delar för en god och säker vård.

The current study is based on a collaboration with the Kvinnojouren Lund. The aim of the study is to make a process evaluation of the women's shelter project "Våga se, våga agera", which is an education aimed at preschools. The main method consisted of qualitative interviews with both the staff working at the women's shelter in Lund but also an interview with a preschool manager who attended the education. In addition, a participant observation was made to answer the questions. The process evaluation contains three parts and these are a goal analysis, a goal/means analysis and an implementation analysis. At the end of each analysis, recommendations are given that the women's shelter can use when launching and implementing a new project. The result shows that the first education moment should contain information about the characteristics of children exposed to and witnessing violence. The other education moment should contain a clearer description of what happens after a report and possible fears that may arise. In summary, the process evaluation indicates that the education is relevant since there is a knowledge requirement in the subject area and that the women’s shelter project is a possible way to increase this knowledge. / Den aktuella studien är baserad på ett samarbete med Kvinnojouren i Lund. Syftet med studien är att göra en processutvärdering av kvinnojourens projekt “Våga se, våga agera”, vilket är en utbildning som riktar sig till förskolor. Den huvudsakliga metoden bestod av kvalitativa intervjuer med både personalen som arbetar på kvinnojouren i Lund, men även en intervju med en förskolechef. Utöver detta gjordes en deltagande observation, för att besvara studiens frågeställningar. Processutvärderingen består av tre delar och dessa är en målanalys, en mål/medelanalys och en genomförandeanalys. I slutet av varje analys ges rekommendationer till kvinnojouren som de kan använda när de startar och implementerar ett nytt projekt. Resultatet visar på att det första utbildningstillfället bör innehålla mer om kännetecken på barn som utsätts för och bevittnar våld. Det andra utbildningstillfället bör innehålla en tydligare beskrivning om vad som sker efter en orosanmälan och möjliga rädslor som kan uppkomma vid en orosanmälan hos förskolepedagogerna. Sammanfattningsvis visar processutvärderingen på att utbildningen är av relevans då finns ett kunskapsbehov inom ämnesområdet och därmed kan kvinnojourens utbildning vara ett möjligt sätt att öka denna kunskap.

Bakgrund: Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet önskar att lidandet lindras samt att känna trygghet och bli sedda som en helhet. Sjuksköterskor har ansvaret över patienter och den palliativa hemsjukvården. Sjuksköterskor ska se patienters behov, problem och resurser. Anhöriga som vårdar patienter palliativt i deras hem, upplever att de behöver stöd från sjuksköterskor. Examensarbetet har använt sig av Erikssons caritativa vårdteori som kan appliceras på den palliativa hemsjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats och med en beskrivande syntes har använts i detta examensarbete. Resultat: Under analysen framkom två teman, hinder till att ge en god vård, där subteman var: att uppleva maktlöshet och stress, att inte ha förutsättningar och att uppleva ensamhet i sin roll. Det andra temat var vikten av att kunna ge en god vård, där subteman var: vikten av samverkan, vikten av gott stöd och betydelsen av reflektion. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att maktlöshet kunde kännas i situationer där möjlighet till god vård inte fanns. De upplevde även ett behov av kunskaps utveckling samt utvecklig av resurser och organisatoriska aspekter fanns.

Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan.  Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt socialsekreterare resonerar kring sitt arbete med våldsutsatta barn samt få en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta med barn som lever med våld i hemmet. Den metodologiska utgångspunkten grundar sig i en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har nyttjats. Kunskapssynen präglas av den hermeneutiska ansatsen. Resultatanalysen utgår ifrån begrepp som är centrala inom Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, teorin enligt KASAM samt socialpedagogiken. Studiens resultat visar vilka arbetssätt och rutiner som socialsekreterare kan använda sig av i arbetet med barn som lever med våld i hemmet. Diverse utmaningar gällande externa samarbetspartners, mötet med barnen och deras familjer samt en viss personlig påverkan kunde identifieras. Stöd från kollegor, interna färdigheter samt en känsla av meningsfullhet är avgörande för att socialsekreterarna ska vilja fortsätta att arbeta inom sitt område. Slutsatsen av denna studie visar att socialsekreterarna har specifika arbetssätt och fasta rutiner att följa. Det finns många likheter i arbetssätt men även skillnader. De utmaningar som socialsekreterarna omnämner tycks inte ha en övervägande negativ påverkan på dem då de anses bli hanterbara tack vare stödjande komponenter som finns hos dem själva och i deras omgivning.

Många personer som behöver palliativ vård har en önskan att få avsluta sitt liv i det egna hemmet och då är det en förutsättning att sjuksköterskan även kan tillgodose anhörigas behov, då dessa har en nyckelroll vid palliativ vård i hemmet. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på och beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Litteraturstudien besvarar frågeställningarna: Hur upplever anhöriga det stöd de får av sjuksköterskan i samband med palliativ vård i hemmet? Hur upplever anhöriga sin situation samt hur upplever sjuksköterskan mötet med anhöriga och möjligheterna att ge stöd? I metoden har tio vetenskapliga artiklar granskats utifrån Polit et al (2001). Artiklarna hämtades från PubMed och Samsök. Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att en bra relation samt stöd och kommunikation/information till anhöriga var viktigt. Anhöriga upplevde att de blev utmattade av att vårda den sjuke hemma. Det framkom även att anhöriga upplevde brist på kommunikation och information samt stöd från sjuksköterskorna. De anhöriga upplevde oro och rädsla för att vårda den sjuke hemma men önskade ändå göra det. / Since many persons in need of palliative care have wished to end their lives in their own home it’s important that the nurse also can satisfy the needs of the relatives because the relatives have a key role in home care. The aim of the literature review is to find out and to describe how relatives experience palliative care in their home. The literature review shall answer the questions: How do relatives experience the support providing to them by the nurse? How do the relatives experience their situation and how does the nurse experience the meeting with relatives and their possibility to give support? Ten scientific articles have been reviewed according to Polit et al (2001). The articles were found in PubMed and Samsök. The result showed that nurses considered that a good relationship, support and communication/ information to the relatives were important. Relatives experienced that they were exhausted by caring for the sick one in their home. In the result it also emerged that the relatives experienced a lack of communication, information and support from the nurse and that they experienced fear and anxiety to care for the sick one but they still wished to do so.

Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstånd när magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredställande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning är den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie från 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark är 2,8 patienter/miljoner invånare/år. Vanligen är patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ”Quality of life is defined as individuals’ perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.” Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan på livskvaliteten. Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvantitativa/kvalitativa artiklar valts ut från PubMed och granskats enligt Carlssons & Eimans bedömningsmallar. Resultat: Tre teman framkom; fysiska faktorer, psykiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar en negativ påverkan på livskvaliteteten i olika aspekter. Dock visar en av studierna att livskvaliteten förbättras efter HPN. Slutsats: I jämförelse med normalbefolkningen och patienter med korttarmssyndrom utan behov av HPN tyder denna litteraturstudie på låg livskvalitet hos patienter med HPN.

Sammanfattning Bakgrund: Att arbeta med palliativ vård är en viktig uppgift för sjuksköterskor inomhemsjukvården. De har ofta möjlighet att skapa en nära relation med patienten och dess anhöriga, vilket innebär att de kommer i kontakt med hela familjen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas medverkan i palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ design genomfördes, för att göra en sammanfattning av forskningsläget inom omvårdnadsområdet. Metoden som har valts är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat:Två gemmensamma huvudtema framkom i analysen, Sjuksköterskans roll i palliativ vård i hemmet och Psykosociallt stöd för anhöriga i palliativ vård i hemmet,samt sex subteman: Utmaningar och framgångsfaktorer i relation med anhöriga, Att arbeta inom palliativ vård hos etniska minoriteter, Betydelsen av god kommunikation för patienterns och anhörigas välbefinnande, Anhörigas behov av psykosociallt stöd under palliativ vård i hemmet, Tillgängliga resurser och tjänster för anhörig stödoch Effektivt stödoch interventioner för att underlätta anhörigas välbefinnande. Slutsats: Enligt resultatenspelar kombination av den enskilda sjuksköterskan professionella erfarenhet och vårdkunskap, tillsammans med familjevårdarnas förmåga att kommunicera sina behov, en avgörande roll för att identifiera  och möta behovet av stöd. Sjuksköterskor behöver kontinuerligt anpassa vården och fortsätta att utveckla relationen med anhöriga. Genom att lära känna familjen bättre blir de inbördes relationernamellan familjemedlemmarna tydliga. Det betonas att det är genom samarbete och ömsesidig förståelsesom sjuksköterskor kan tillhandahålla optimal vård och stöd för både patienten och familjen.