Bakgrund Närstående till anhöriga som vårdas vid livets slutskede har önskemål att vården kan ges i hemmet. Detta kan väcka känslor och leda till förändring i den närståendes livssituation. De närstående blir ofta en vårdare. Det är vikigt att sjuksköterskan uppmärksammar närståendes situation, för att kunna ge stöd så att närstående inte hamnar i ett långvarigt sorgeförlopp. Syfte Syftet är att beskriva närståendes erfarenheter vid vård av anhöriga i hemmet vid livets slutskede. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på sexton artiklar från åtta länder. Kvalitativa, kvantitativa och blandmetod studier ingår. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i fem kategorier; Omvårdnad i hemmiljö, Närståendeskänslor, Närståendes sorgbearbetning, Samverkan och kommunikation med hälso- och sjukvården samt stöd till närstående från hälso- och sjukvård. Resultat visar att vård av anhöriga i livets slutskede i hemmet var utmanande både psykiskt, innefattande ilska och långvarigt sorgeförlopp, och fysiskt i form av trötthet. Närstående beskrev också positiva erfarenheter som att kunna vara nära och ge god vård utan att inte behöva åka till sjukhuset. Slutsats Bra kommunikation mellan alla aktörer, tydlig information, personalens empati, engagemang och stöd var viktigt för närstående. Sjuksköterskans närvaro och stöd bidrog till att närstående fick stöd vid vårdandet. / Background Significant others who care for family members at the end of life want to care for the sickat home. This can arouse emotions and lead to changes in life situation. Significant others often become carers. It is important that the nurse pays attention to the situation of significant others in order to be able to provide support to them so that they do not end up in a long-term grief process. Aim The purpose is to describe the significant others experiences in caring for relatives at home in the end of life care. Method The study was conducted as a literature review. The result were based on sixteen articles from eight countries. Qualitative, quantitative and mixed studies were included. Results The literature review resulted in five categories; Nursing in the home environment, significant others emotions, significant others grief process, collaboration- communication and support to the significant others from health care. Results show that caring for relatives at the end of life at home was challenging mentally; anger and long-term grief and physically in the form of fatigue. Significant others also described positive experiences of being close and being able to provide good care without having to go to the hospital. Conclusions Good communication among all parties, clear information, staff empathy, commitment and support were important for significant others. The nurse's presence and support contributed to the relatives receiving support in the care.

Bakgrund: Genom delegering av arbetsuppgifter till annan personalkategori frigörs tid för sjuksköterskor att fokusera på uppgifter av mer komplex natur. Trots att delegering minskar arbetsbelastningen för sjuksköterskor är delegeringsförfarandet också tidskrävande och ställer höga krav på säkerhet och att det är förenligt med en god vård av hög kvalitet. Då läkemedelshantering visats vara det största ansvaret som sjuksköterskor i hälso- och sjukvård i hemmet har samt att arbetsbördan fortsätter öka, är det av stort intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserat på 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård i hemmet. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering både var positiva och negativa. Delegering i sig underlättade sjuksköterskors arbetssituation samtidigt som sjuksköterskor erfor att omvårdnadspersonal många gånger saknade kunskap, intresse och hade svårt att förstå ansvaret med den delegerade uppgiften. Slutsats: För att patientsäkerheten skall kunna upprätthållas måste sjuksköterskor ges förutsättningar att utbilda, handleda, säkerställa och följa upp läkemedelsdelegeringar. / Background: By delegating tasks to another staff category, time is freed up for nurses to focus on tasks of a more complex nature. Although delegation reduces the workload for nurses, the delegation procedure is also time-consuming and places high demands on safety and that it is consistent with good quality care. Since drug management has been shown to be the greatest responsibility that nurses in home health care have and that the workload continues to increase, it is of great interest to investigate nurses' experience of drug delegation in home health care. Aim: To describe nurses' experiences of drug delegation in home health care. Method: A qualitative content analysis with inductive approach based on 13 semi-structured interviews with nurses in home health care. Results: The results show that nurses' experience with drug delegation was both positive and negative. Delegation itself facilitated nurses' work situation, while nurses experienced that nursing staff often lacked knowledge, interest and had difficulty understanding the responsibility of the delegated task. Conclusion: To maintain patient safety, nurses must be given the conditions to train, supervise, confirm and follow up on pharmaceutical delegations.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger kan närma sig begreppet religionsfrihet i förhållande till barn i förskolan. Jag har undersökt i vilka omsorgssammanhang pedagoger väljer att handla efter vårdnadshavares önskemål baserade på religiös trosåskådning, barns önskemål eller de styrdokument verksamheten vilar på. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:•Hur kan pedagoger tolka begreppet religionsfrihet i förskolan och vad anser pedagoger att denna tolkning kan ha för påverkan på den vardag barn får på förskolan? •I vilka omsorgssammanhang väljer pedagoger att handla efter styrdokument, barns önskemål eller vårdnadshavares önskemål gällande barnet?Genom kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade samtalsintervjuer där fyra aktiva pedagoger dels blivit givna tre omsorgsetiska dilemman såväl som intervjufrågor har undersökningen utförts. Respondenternas intervjusvar har analyserats utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv med modelling, dialouge och natural caring som centrala begrepp.Studiens redovisar att pedagoger tolkar barns rätt till religionsfrihet i förskolan som barns rättighet att tro på vad de vill. Trots detta pekar studien på att pedagoger i somliga fall bemöter barn utifrån vårdnadshavares religiösa trosåskådningar. Studien redovisar att detta även sker i de fall då barn uttrycker en önskan om ett annat slags bemötande. Barns religionsfrihet blir alltså i vissa fall ekvivalent med att de blir bemötta utifrån den religion som råder i deras hem. Studien hänvisar även till att pedagoger i några omsorgsetiska fall väljer att handla efter vad de anser gynnar barn samt hur detta bemötande kan variera. Avslutningsvis diskuterar jag studiens yrkesrelevans, metodval och ger förslag på framtida forskning gällande ämnet.

Bakgrund: En sjukdom som är obotlig benämns som palliativ vård och det är något som alla individer har rätt till att få. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och ge en så bra livskvalitet som är möjligt. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och vid palliativ vård krävs ett holistiskt och humanistiskt synsätt där omvårdnaden av hela människan och anhöriga är essentiellt. Palliativ vård kan ges på olika platser, bland annat på sjukhus, ordinärt boende eller särskilt boende och allt fler väljer att vårdas palliativt i hemmet. Det förekommer olika utmaningar inom den palliativa vården i hemmet, bland annat utmaningar med missnöjda anhöriga, hög arbetsbelastning, brister i arbetsmiljön och brister inom samverkan inom teamet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet med fokus på sjuksköterskors erfarenheter och känslor. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo har använts för att hitta empiriska studier med kvalitativ ansats som skulle besvara syftet, 14 studier kom att användas. Kvalitetsgranskning skedde utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Analys av studierna skedde utifrån metodboken av Friberg F, 2017. Resultat: Det skapades tre huvudteman: emotionella utmaningar, samarbete i team och organisatoriska utmaningar. Utifrån de tre huvudtemana skapades nio subteman: personlig utmaning, anhöriga, etiska dilemman, hierarki, kommunikation, stöttning inom teamet, tidsbrist, bristande kunskap och miljö. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet visade att det förekom flertal omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet. Några av dessa utmaningar var etiska dilemman, bristande stöttning inom teamet och bristande kunskap, och alla dessa kom att påverka sjuksköterskornas omvårdnadsarbete i negativ bemärkelse. / Background: Palliative care is when a disease is terminal, and it is a personal right to receive palliative care when needed. The purpose of palliative care is to ease the patients suffering and to promote a high quality of life. The nurse has a responsibility for the patient's care and should have a holistic and humanistic view and approach, both to the patient and the patient's relatives. Palliative care can be given in different places, inter alia in hospital settings, retirement homes and in the patient’s own home and more people prefer to be treated with palliative care in the home today. There are different challenges when giving palliative care at home, e.g with disgruntled relatives, high workload and deficits in the cooperation within the team. Aim: The aim of this literature review was to examine care-related challenges within the palliative care in the patient's home, with focus on the nurse’s experiences and emotions. Method: A literature review was done with a qualitative approach. The database used was Cinahl, PubMed, Psycinfo. 14 empirical studies have been used and were analyzed with SBU template for qualitative studies. Thereafter Friberg F, 2017 was used to analyze the results.Results: Three main themes emerged: emotional challenges, cooperation in team and organizational challenges. The main themes have nine sub themes: personal challenges, relatives, ethical dilemmas, hierarchy, communication, support within the team, insufficient knowledge, lack of time and environment. Conclusion: The nurses' experiences showed that there exist several challenges in palliative care at the home. Some of these challenges were: ethical dilemmas, lack of support in the team and lack of knowledge. All of these challenges affected the care that the nurses gave in a negative way.

Bakgrund: Runt 30 procent av alla kvinnor som någon gång varit i en relation har utsatts för våld. Våld är ett samhällsproblem som växer globalt sett och kan bidra till bristande hälsa och minskat välmående hos kvinnan. Syfte: Få en djupare förståelse kring hur omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor ser ut inom vården samt kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande efter att ha berättat om våldet. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Omhändertagande och Kvinnors erfarenheter med två respektive tre underkategorier. Åtgärder består till största del av att remittera kvinnan vidare till andra instanser. Det finns en stor brist på utbildning och kunskap hos vårdpersonal i att bemöta och ge ett adekvat omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Kvinnors erfarenheter av bemötande varierar stort. En del uppger att de blivit bemötta med empati, blivit tagna på allvar och tilläts prata om våldet medan andra blivit skuldbelagda, dömda och förminskade. Barriärer som motsätter att kvinnorna berättar om våld kan vara brist på tillit, rädsla för att bli skuldbelagda och dömd, att våldsutövaren ständigt närvarar samt ekonomiska hinder. Slutsats: Det finns behov av ytterligare forskning kring omvårdnadspersonalens befintliga utbildning samt kvinnors behov vid bemötande. / Background: About 30 percent of all women who have ever been in a relationship have been subjected to violence. Violence is a societal problem that is growing globally and can contribute to poor health and reduced well-being in women. Aim: The aim of this literature review was to gain a deeper understanding of how women are treated in the health care services, and the experiences women have with health care personnel after the disclosure of violence. Method: A literature search was conducted alongside content analysis of qualitative research. Results: Two main themes were found: Care and Women’s experiences’, two respectively three subcategories. Action mainly consists of referring the women on to other agencies. There is a great lack of training and knowledge among healthcare professionals in responding to and providing adequate care for abused women. Women’s experiences of treatment vary highly. Some state that they’ve been treated with empathy, been taken seriously and allowed to talk about the violence, whilst others have been blamed, judged and reduced. Barriers that prevent women from disclosing about violence can be lack of trust, fear of being blamed and judged, the perpetrator may be constantly present or financial obstacles. Conclusion: There is a need for further research on the existing training of nursing staff and the needs of women in treatment.

Bakgrund De flesta sjuksköterskor kommer under sitt yrkesliv komma i kontakt med döende patienter, varav flertalet önskar att dö hemma. Därför är kunskap om palliativ vård viktigt. Den palliativa vården bör bedrivas med ett holistiskt synsätt där patient, närstående och vårdpersonal ses som en enhet. Likt Martinsens omvårdnadsteori är den palliativa vårdens kärna att lindra lidande och öka patientens välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar användes. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL i april 2020. Totalt 18 artiklar publicerade mellan år 2010–2020 inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med integrerad analysmetod. Resultat Majoriteten av studierna visade att patienterna värdesätter kontinuitet, kompetens och tillgänglighet. Även patienternas egen och närståendes delaktighet i vården omnämns i flertalet studier som både positiva och negativa upplevelser. Huvudfynden i litteraturöversikten presenterades som fyra teman med utgångspunkt i patienternas upplevelser av hemsjukvårdsteamet och insatsernas påverkan på vardagslivet, känslomässiga upplevelser och betydelsefulla faktorers inverkan, det sociala samspelet och att leva med närvaro av sjukdom och död. Slutsats I denna litteraturöversikt presenterades patienters upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Gemensamt för flertalet studier var att patienterna uppskattade kompetens, kontinuitet, engagemang och tillgänglighet. Resultatet visar att alla deltagande patienters upplevelser är subjektiva och individuella upplevelser, men har utgångspunkt i samma teman. Det är viktigt att inte bara utföra palliativ hemsjukvård efter arbetsplatsens dagliga rutiner och riktlinjer, utan se till patienten och framförallt individen som vårdas.

Bakgrund  Som sjuksköterska är det i princip oundvikligt att inte komma i kontakt med döende patienter någon gång under sitt yrkesliv. Flertalet patienter önskar i dagsläget att få spendera sin sista tid i livet i sitt eget hem. Kunskap om den palliativa vården är därför viktigt, inte minst för patientens närstående som ofta har en stor roll vid palliativ hemsjukvård. Palliativ vård skall bedrivas i samråd med patient och om möjligt även dess närstående. Att vara vårdande närstående kan vara mycket påfrestande och det är därför viktigt att hälso- och sjukvård erbjuder gott stöd till de närstående. Rehnsfeldts omvårdnadsbegrepp ömsesidighet är ett viktigt begrepp inom den palliativa vården och sjuksköterskan har en stor roll i främjandet av ömsesidighet i relationen med de närstående samt patienten.   Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar inkluderades. Artikelsökningarna skedde i databaserna CINAHL och PubMed i september 2020. Totalt inkluderades sexton vetenskapliga artiklar i litteraturöversiktens resultat, tio kvalitativa respektive sex kvantitativa, som var publicerade mellan år 2010–2020. De sexton inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversiktens huvudfynd presenterades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i Närståendes upplevelser av att leva i närhet till sjukdom och död, Närståendes upplevelser av stöd och Närståendes upplevelser av den sena palliativa fasen. Majoriteten av studierna visade på att närstående upplevde en stor känsla av ansvar och att de var i behov av stöd från personer i sin närhet, antingen sjukvårdspersonal eller andra närstående. Studierna i resultatet belyste även vikten av god information under hela palliativa vårdtiden. Slutsats Gemensamt för flertalet studier var att det var viktigt med gott stöd. Stödet kom inte alltid från sjukvården utan kunde komma från andra närstående men gemensamt var att de närstående då kunde uppleva en känsla av ömsesidighet. Det är viktigt att involvera närstående i den palliativa hemsjukvården men det är samtidigt viktigt att inte lägga ett för stort ansvar på den närstående så det inte blir till en börda. / Background As a nurse, it is basically inevitable to not encounter dying or death at some point throughout the professional career. Many patients express a wish to die in their own home. Therefore, knowledge of palliative care is important, not least for the patient's close/extended family, who often play a major role in palliative home care. Palliative care must be provided in consultation with the patient and, if possible, also with their family. Being a family caregiver can be very stressful and it is therefore with utmost important that health care providers offer support to the family caregiver. Rehnsfeldt's concept of mutuality is an important concept in palliative care and the nurse has a major role in promoting mutuality in the relationship with the family caregiver and the patient. Aim The aim was to describe relatives’ experiences of palliative homecare. Method The study design was a literature review, where both qualitative and quantitative original articles were included. The databases CINAHL and PubMed were in September 2020, used for finding articles. A total of sixteen scientific articles were included in this literature review’s results. Ten of the articles were qualitative studies and six where quantitative studies, all of which were published sometime between 2010–2020. The sixteen included articles were reviewed using Sophiahemmet University's quality control guidelines for scientific articles and then an integrated analysis method was performed. Results The literature review's main findings were presented in three categories which were; Relatives' perceptions of living close to illness and death, Relatives' perceptions of support and Relatives' perceptions of the late palliative phase. Most of the studies showed that the close/extended family member felt a great sense of responsibility and that they were in need of support from people in their vicinity, either from professional carers or from close/extended family. The studies in the results also highlighted the importance of good information throughout the palliative care period. Conclusions Common to most of the studies was the importance of adequate support to the relatives. The support did not always origin from healthcare professionals but could just as well origin from their relatives or friends. The common denominator was that the relatives through that the feeling of adequate support could lead to a sense of mutuality and belonging. It is important to involve the relatives in the palliative home care, but it is also important not to place too much responsibility on them so that the palliative home care does not become a burden.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.

The purpose of this study is to examine if gender differences regarding the effect of experiencing domestic violence among children exists and how this field can be comprehended in the light of different perspectives on gender and with social learning theory. A literature review was chosen as the mean for achieving this. The process of collecting articles resulted in the finding of 31 peer-reviewed articles. The compilation of the articles shows varying results and different perspectives on gender differences. Three themes materialized during the compilation of the articles, ”the cycle of violence and the social construction of gender”, ”externalizing and internalizing” and ”behavioral problems and psychological difficulties”. Some scientists have concluded that no gender differences can be found in relation to the three themes. The majority of these articles does however conclude that gender differences exist, and that they can be explained through different theoretical perspectives. The results of this study have been analyzed using gender theories and the theory of social learning. Using these theories in tandem has revealed the different reasons behind the gender differences, both on micro as well as macro levels. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet samt hur detta område förstås med hjälp av olika perspektiv på genus samt social inlärning, en litteraturöversikt har därmed valts som uppsatsens metod. Artikelsökningen för litteraturöversikten resulterade i 31 vetenskapligt granskade artiklar. Kartläggningen av dessa artiklar har visat att forskare fått varierande resultat samt utgått från olika teoretiska perspektiv gällande om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet. Kartläggningen av artiklarna påvisade tre olika teman i artiklarna, “våldscykeln och könskonstruktion”, “externalisering och internalisering” samt “beteendeproblematik och psykiska svårigheter”. Några forskare har kommit fram till att det inte existerar könsskillnader i relation till dessa tre teman. Majoriteten av artiklarna har kommit fram till att det finns könsskillnader i relation till dessa tre teman, och dessa könsskillnader kan förklaras och förstås ur olika teoretiska perspektiv. Resultatet har analyserats med hjälp av genusteorier samt den sociala inlärningsteorin, och har visat orsaksförklaringar till könsskillnader på både mikro- samt makronivå.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation är ett globalt problem som strider mot de mänskliga rättigheterna. Våldet kan ske i olika former och leder till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskor har en möjlighet och ett ansvar att fånga upp tecken på våld, men kvinnorna upplever inte alltid sig hörda vid kontakt med vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i en våldsutsatt relation i en somatisk vårdmiljö. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar har granskats med en induktiv ansats. Analysen är gjord enligt Fribergs fem steg. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE och manuell frisökning.  Resultat: Tre huvudkategorier och 8 underkategorier. Där kunskapsbrist visade på bristande träning, kunskap och okunskap kring ansvarsområdet. Hämmad av arbetsförhållanden visade på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Känslomässig involvering inkluderar känslor i mötet, egna erfarenheter av våldsutsatthet samt att vara lik förövaren. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de varken hade kunskap eller tid att möta den våldsutsatta kvinnan. Mötet med kvinnorna gjorde sjuksköterskorna känslomässigt involverade vilket påverkade kvalitén på vården. Litteraturöversikten var därför viktig för att få en inblick i hur sjuksköterskornas erfarenheter påverkade utfallet av hur mötet med dessa kvinnor blev. / Background: Women living with intimate partner violence is a global health issue and a threat to the human rights. The violence takes place in different forms and leads to devastating consequences for the women. Nurses plays a key role in recognising signs of intimate partner violence, but women do not always feel heard in contact with healthcare. Purpose: The purpose was to describe nurses’ experiences meeting women living with intimate partner violence in a somatic care environment. Method: A qualitative literature review including 13 scientific articles analysed with an inductive approach using Fribergs five steps. The databases CINAHL and MEDLINE have been used combined with manual search during the searching process. Results: Three main categories and 8 subcategories. Were lack of training, knowledge, and ignorance about responsibilities. Inhibited by working conditions showed lack of time and heavy workload. Emotional involvement includes feelings in the meeting, own experiences of domestic violence and to be like the perpetrator.  Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge and time meeting the abused women. Meeting these women made nurses emotionally involved which affected the quality of the care. The literature review was therefore important to get an insight into how nurses experienced these meetings and how it affected the outcome for the abused women.